Så gömmer fonderna kostnader
Debatten om hur fondbolagens redovisning av fondernas förvaltningsavgifter fortsätter. S-E-Banken och Wasa har svängt under galgen och lovar exakta besked i de kontobesked som skickas ut i början av nästa år.
Men finansminister Erik Åsbrink är inte nöjd eftersom det inte finns någon garanti att alla i branschen frivilligt berättar för kunderna exakt hur mycket de betalat i förvaltningsavgift. Åsbrink utlovar därför att tvingande lagstiftning kommer senare i år.
Tyvärr är det inte så enkelt att förvaltningsavgiften är ett pris, punkt slut. Det relevanta när fondspararen väljer mellan olika alternativ är faktiskt totalkostnaden för att fondspara jämfört med totalkostnaden för andra alternativ.
Detta blir tydligt om man analyserar valet mellan två alternativ: att spara i en aktiefond eller att köpa aktier själv.
Synliga kostnader
Den som köper utländska aktier själv måste först betala för en depå, sedan kostar varje affär i courtage och förluster vid valutaväxling och dessutom behöver man nog några tidningsprenumerationer och ett internetabonnemang för att få tillräckligt med information. Dessutom tillkommer alternativkostnaden för den tid och tankemöda det tar att sköta aktieportföljen.
Osynliga kostnader
Den som köper en utlandsfond betalar idag ofta varken köp eller säljavgifter. Men det är förstås inte gratis att fondspara. Ur fonden tas kostnader för förvaringsinstitut, courtage, valutaväxling, och i Luxemburg dessutom en hel del övriga kostnader. Dessutom tar förvaltaren förstås sin förvaltningsavgift ur fonden.
Som rutan nedan visar motsvarar fondernas förvaltningsavgift bäst kostnaden i tid och tankemöda för den som köper egna aktier. Men för att få en fullständig jämförelse bör alla kostnader tas med.
Att ta fram totalkostnaden är också viktigt eftersom det gör det uppenbart varför så många fonder utvecklas sämre än motsvarande börsindex. Index belastas ju inte med några kostnader, medan många fonder totalt tappar över två procent av förmögenheten per år i olika kostnader (se artikeln “Stora extrakostnader”).
Ett vanligt motargument mot att ta med courtage som en kostnad är att förvaltaren gör affärer för att han/hon tror att de är lönsamma. »Ingen fondförvaltare spenderar courtage i onödan, det ger ju sämre värdeutveckling för fonden, vilket gör det svårare att locka till sig nya kunder.«
Men så enkelt är det inte. Utomlands är det mycket vanligt med »soft dollar brokers« som tar ut ett högt courtage men samtidigt ger kunderna »bonus« som kan användas för att köpa olika tjänster. I bästa fall går dessa »soft dollars« enbart till att köpa extern analyshjälp. Ofta används dock pengarna även till att betala Reuter och andra informationssystem, till resor och konferenser, eller till personliga förmåner.
Med andra ord erbjuds fondförvaltarna hjälp att mjölka fonderna på pengar som går till utgifter som egentligen fondens förvaltningsavgift borde täcka. Flera svenska fondbolag, bland annat S-E-Banken Fonder, informerar numera om att de anlitar »soft dollar brokers«. I Sverige är systemet inte så formaliserat, men i praktiken måste förvaltaren göra en viss mängd affärer med en mäklarfirma för att få tillgång till deras analytiker.
Courtage döljer avgift
Eftersom courtage ofta delvis betalar samma tjänster som förvaltningsavgiften är det rimligt att det är totalkostnaden som redovisas till kunderna. Om finansminister Erik Åsbrink vill tvinga branschen att redovisa exakt hur mycket kunderna har betalat, så bör det alltså vara totalkostnaden som redovisas.
Motargumentet från fondbolagen är förstås att detta är för svårt. Men det är inte sant. Eftersom alla kostnader rimligen är bokförda på ett visst datum, så är det inte svårt att räkna ut totalsumman som har belastat fonden en viss dag, inklusive »soft dollars«, courtage och förluster vid valutaväxling. Därefter beräknas denna kostnad per fondandel varje dag.
Att räkna ut den totala kostnaden under året för en enskild kund är sedan ingen svårighet. Med hjälp av ingående saldo och årets transaktioner samt en tabell med kostnaden per fondandel varje dag under året kan en dator mycket snabbt beräkna den exakta totalkostnaden.
Övriga artiklar om avgifter och dolda kostnader.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.