Så utnyttjar du fyndläget

Paradargumentet för att köpa smått har alltid varit följande: Det är lättare att finna undervärderade aktier bland de små aktierna eftersom proffsplacerarna främst jagar och analyserar storbolagen. Mycket talar för att det gäller mer än på länge. Småbolagsaktierna har rasat, värderingarna är låga samtidigt som analysfirmorna drar ned på bevakningen av de mindre bolagen.

Avskräckande är småbolagens utveckling på Stockholmsbörsen. Men utan 1990-talets inledande kostnadskris som sänkte småbolagen, och utan avslutningen med globaliseringsvåg av kapitalet, indexjakt och hysteri kring värderingarna som blåste upp storbolagens kurser, så finns det goda chanser att småbolagen på sikt ska gå bättre än storbolagen, följa skolboken och kompensera för aktiernas högre risk.

Flera faktorer samverkar till att göra klimatet extra gynnsamt för att hitta enskilda småbolagsaktier till billiga priser.

Ett skäl är att småbolagens kurser under hösten återigen har börjat falla snabbare än storbolagens. Enligt småbolagsförvaltarna är det inte fundamentala faktorer utan tekniska orsaker som ligger bakom:

– Just nu präglas marknaden av stora utförsäljningar. Eftersom likviditeten är sämre i småbolagen så har de påverkats mer, säger småbolagsförvaltaren Stefan Kopperud på Den Norske Bank.

Enligt Peter Rönström, förvaltare på Lannebo Fonder, har livbolagen tvingats sälja, kanske jagade av finansinspektionen:

– De bara kastar ut bolagen utan att bry sig om värderingarna. I måndags förmiddag handlades till exempel Q-med till 57 kronor. Två timmar senare säljs det 20 000 aktier till 51 kronor. Sådana rörelser är inte fundamentala, säger Rönström.

Det anmärkningsvärda är att kurserna har sjunkit i många stabila bolag utan att ny information har tillkommit.

Enligt Peter Rönström är de låga värderingarna huvudskälet till att småbolagen är attraktiva.

– Nu köper jag en del bolag som jag inte ens tänkte på för sex månader sedan. Även mindre bra bolag för att de har blivit för billiga.

Liten handel skrämmer

Även om handeln är livligare än under krisen 1992 då småbolagen somnade in, så har lägre omsättning i småbolagsaktierna blivit en allt viktigare faktor att räkna med. Mer än en tredjedel av börsbolagen har marknadsvärden under 200 miljoner kronor.

Den låga handeln har sannolikt skrämt bort en hel del större placerare. Fonder och institutioner vill inte riskera att bli inlåsta:

– Det går inte att slänga ut fyra till sex procent av ett bolag på en gång. Det fungerar inte så utan det är långa köp- och säljcykler. Man måste ibland betraktas som en galning för att man har så lång framförhållning, säger Ulf Hedlundh vd på investmentbolaget Svolder.

Mäklarkrisen gynnar fyndare

Ett annat skäl till att oddsen just nu är goda för att hitta billiga småbolag är att det råder kris i mäklarhusen.

Det minskar proffsens intresse för småbolagsaktierna. Personalneddragningarna har till stor del drabbat analysavdelningarna och i synnerhet på analysen av småbolag, där det har blivit allt svårare att få tillräckliga courtageintäkter.

– Det var mest juniorer som analyserade småbolag och de har åkt ut först. Det ger möjlighet att göra bra affärer säger Peter Rönnström.

Alla är inte lika entydigt positiva till den utvecklingen:

– Visst ökar möjligheterna att hitta bolag. Men det blir också mindre intresse och mindre handel. Jag är lite pessimistisk och det lär nog dröja innan man får upp intresset igen, säger Ulf Hedlundh.

En tredje möjlighet att vinna på börsen är att spekulera i uppköp. Fallande kurser och låga värderingar brukar vara god mylla för sådana spekulationer. Enligt Ulf Hedlundh har ungefär 100 bolag svårt att motivera för sina ägare varför de ska finnas på börsen.

– Det börjar bli dyrt. Kostnaden för den tid ledningen lägger ned på börskontakter kan uppskattas till mellan 2 och 4 miljoner kronor.

Till detta kommer sedan inregistreringskontrakt, årsredovisningar och hemsida. För huvudägare med fet plånbok och hjälp från riskkapitalbolag är incitamenten att köpa ut bolagen starka.

Undersök de förbisedda

Så vad ska en stackars prövad aktiesparare köpa i dessa dagar? Ingen kan hålla koll på alla de 230 bolag som för närvarande finns i Carnegies småbolagsindex.

En genväg för att få goda idéer är att se vilka småbolag som fonderna har placerat i respektive inte brytt sig om. Vad de elva fondbolag som förvaltar småbolagsfonder hade i sina portföljer vid halvårsskiftet är grunden för Affärsvärldens tre olika strategier för att sålla fram intressanta köpkandidater.

1. Följ flocken

Småbolagsförvaltarna har i genomsnitt klarat sig bättre än jämförelseindex. Det är skäl nog för att följa flocken av småbolagsförvaltare. Strategin att Följa John och välja aktierna som toppar popularitetsligan är den minst riskabla av de tre strategierna eftersom fonderna får antas ha analyserat bolagen ordentligt. Samtidigt borde aktierna vara något dyrare, vilket minskar kursvinstpotentialen.

Genomgången av fondernas flockaktier visar att förvaltarna vid halvårsskiftet inte hade gett upp hoppet om IT och telekom. Bolag som Intentia, Anoto, Orc Software, Telelogic, Allgon, IFS och Teligent fanns med i de flestas portföljer. Flera av aktierna har i dag riktigt låga värderingar. Två avknoppningar från Bergman & Beving, Addtech och Lagercrantz, hör också till favoriterna.

De fonder som ingår är Aragon, Banco, Carlson, Carnegie, Lanebo, Länsförsäkringar, Odin, Robur, SEB, SHB/SPP, Skandia. Källan är SIS Ägarservice per den 30 juni 2002.

2. Ligg i utkanten

Strategi nummer två är till för dem som inte vågar avvika helt från flocken men ändå vill ha lite grönare gräs och friskare placeringsidéer. Resonemanget lyder: om en eller högst två förvaltare har placerat i aktien så kan de ha hittat något ingen annan gjort. Fördelen med få institutionella placerare är att det finns utrymme för uppgång om fler skulle upptäcka aktien. Samtidigt är risken för en kraftig nedgång begränsad om fonderna skulle få för sig att sälja.

För att en aktie ska betraktas som oupptäckt, och inte som allmängods, får den bara finnas i högst två fondbolagsportföljer. Därmed begränsas urvalet. Fonden ska dessutom riktigt tro på aktien och därför måste den utgöra ett av fondbolagets 15 största småbolagsinnehav.

Av fondbolagen i undersökningen sticker Aragon med sina IT-bolag ut hakan. Det gör även Odin med flera rederier i portföljen. Överlag är omsättningen i aktierna låg och få analytiker följer dem.

En förädling av strategin är att bara välja aktier från de fonder som har presterat bäst resultat. I topp på Morningstars rankning ligger Odins förvaltare Nils Petter Hollekim och Stefan Kopperud på Carlson/Skandia. Peter Rönström, tidigare SEB, har även han en bra historia. Väljer du att följa någon av dem är du i gott sällskap.

3. Undvik fonderna

Den som inte vill trängas i huvudfåran på börsen har bra utsikter just nu. Ett 50-tal börsbolag är helt utan fonder som ägare. Avkastningen kan bli god. Det är samtidigt den klart farligaste strategin.

Varför väljer proffsen bort vissa aktier? Ett gott skäl att avstå är att handeln i aktien är oacceptabelt låg. För fonderna finns det också en undre gräns för hur litet ett bolag får vara eftersom fondernas ägarandel annars skulle bli ohanterligt stor. Aktierna med god likviditet i den här kategorin har ofta varit spekulationspapper som kan liknas vid lottsedlar. Icon, NAN, Pricer, Riddarhyttan och Sintercast är fem aktier som brukar gå hem hos riktigt riskbenägna privatplacerare men som bojkottas av fonderna.

En annan kategori som fonderna avstår från att placera i är färdigförpackade investment- och förvaltningsbolagsportföljer såsom Geveko, Oresa och Svolder. Även vissa typer av ägare stöter bort fonderna. Hagströmer & Qviberg-sfären har ingen större dragningskraft på fonderna. Ingen av dem har placerat i sfärbolagen Hagströmer & Qviberg, HQ Fonder eller Johnson Pump. Fastighetspartner med Sven-Olof Johansson har inte heller några anhängare.