Sagan om Gant

Klädföretaget Gants huvudägare, de nya multimiljonärerna Lennart Björk, Staffan Wittmark och Klas Käll, skämtar lite med varandra där de sitter vid en glasvägg på Gants flotta huvudkontor på kajen i Nacka Strand. Det märks att de känner varandra väl efter att ha arbetat ihop i 30 år.

Efter den succéartade introduktion av Gant den 28 mars ? aktien steg 37 procent första dagen ? är deras Gant­aktier nu värda 1,1 miljarder kronor medan hela företaget handlas för 3 miljarder kronor. Framgångssagan började 1976 när Lennart Björk, då 33 och vd på klädagenturen Gustaf Horwitz som sålde amerikanska Jockeykalsonger, anställde två designer, Staffan Wittmark, då 26, och Klas Käll, då 24.

De tre reste mycket tillsammans och fann varandra. Ibland spånade de om hur de skulle göra om de körde eget. Samtidigt fanns Gant på den amerikanska östkusten.

TRE TROLL: Staffan Wittmark, Lennart Björk och Klas Käll.

-Det var ett toppvarumärke i USA. De gjorde skjortor och tenniströjor, säger Staffan Wittmark.

-Det var innan Hilfiger. Ralph Lauren hade knappt kommit i gång, säger Klas Käll.

-Vi var inspirerade av dem. Vi tyckte att vi kunde göra en sån grej mycket bättre om vi gjorde den själva, säger Lennart Björk.

Det är Lennart Björk som pratar mest under intervjun. Han har varit vd för Gant, numera är han styrelseordförande, och är van vid att föra bolagets talan. Staffan Wittmark skjuter ofta in förklaringar och kommentarer, medan Klas Käll sitter relativt tyst med ett svårtytt leende i mungipan.

Gant har en fantastisk historia – den amerikanska drömmen. En historia som de tre svenskarna försäkrar är sann. Ukrainaren Bernhard Gant kom till New York 1914 och började sy skjortkragar på Manhattan medan hans blivande hustru sydde knapphål och satte i knappar.

1941 startade Bernhard Gant och en kusin familjeföretaget Gant som sydde skjortor till märkesföretag som Brooks Brothers. Kvaliteten garanterades av ett G som syddes in i ett hörn. Många kunder brydde sig mer om G:et än märket. 1949 startade familjeföretaget tillverkning i egen regi under varumärket Gant. Företaget sydde fortfarande endast skjortor, men satsade på rymliga bekväma skjortor och introducerade den nu så kända skjortmodellen med knappar i kragen. Efter ett år såldes Gantskjortor över hela USA.

Gant blev känt och 30 år senare sneglade de tre svenskarna allt lystnare på framgången. 1979 slutade Lennart Björk på Gustaf Horwitz, men de tre vännerna träffades ändå och ett år senare slog de till och tog den svenska licensen på Gant.

-Vi ville syssla med att designa och marknadsföra, inte sitta i oändliga möten. Reserapporter och konferenser till Finland var förbjudna, säger Staffan Wittmark.

De satsade 50 000 kronor var och SEB ställde upp med ett lika stort lån. Totalt alltså 300 000 kronor. Men när de skulle beställa sin första leverans krävde banken, SEB, en säkerhet för att öppna en remburs, en betalningsgaranti för tillverkaren. Lennart Björks fru Ulla ställde upp med familjens villa på Lidingö. Ett hus som kom från hennes släkt. 1981 krävde SEB ytterligare säkerheter och tyckte att Klas Källs och Staffan Wittmarks föräldrar skulle gå i borgen, Lennart Björks föräldrar var för gamla. Men då fick Lennart Björk nog.

-Staffan och Klas var myndiga och Staffans far var pensionerad präst. Där gick gränsen, säger han.

De bytte bank till Sundsvallsbanken, numera Nordea, och har fortfarande sina affärer där. Men faran var inte över i och med bankbytet. De gjorde också en missbedömning det där första året. Butikerna köpte bara 75 procent av den budgeterade försäljningen. Affärsinnehavarna var försiktiga och ville se att de fick leveranser och att allt flöt på innan de beställde mera.

-Vi var tvungna att dra ner kostnader och det enda vi kunde dra ner på var våra löner, säger Lennart Björk.

Han är den som skött det ekonomiska och kollat att alla fakturor har varit betalda innan lönerna betalats ut. De andra två har skapat kollektionerna.

-Jag hade en otrolig känsla för likviditetsplanering, säger Lennart Björk.

Det tog tio månader innan trion fick sin första betalning och de var utan lön i 18 månader.

-Jag var tvungen att sälja min bil för att få kapital och fick leasa en bil när vi var ute och sålde, säger Staffan Wittmark.

-Det var vin med skruvkork. Bag-in-box fanns inte då, tillägger Lennart Björk.

Andra och tredje säsongen åkte de också på en smäll. Då gick en av deras större kunder, Race Marine, i konkurs.

-De var här och hämtade dunjackor ett par dagar innan, säger Staffan Wittmark.

-Det är klassiskt. De vet att de inte kan betala. Alla betalningar stoppas i god tid och så ser de till att ta ut alla pengar, säger Lennart Björk.

Konkursen innebar att trions löner drogs in under nästan fem månader. De betonar dock snabbt att de flesta samarbetspartner är reko och tar Gants agent i Turkiet som ett exempel.

-Efter jordbävningen 1999 var det bara likkistor som såldes. Han råkade ut för problem flera gånger i rad. Men har alltid betalat vartenda öre, säger Lennart Björk.

BÄTTRE MED TRE ÄN TVÅ
Hur hade de det sinsemellan då, bråkade de aldrig?

-Självklart. Det är bra att vara tre i stället för två, det blir två mot en i stället för en mot en, säger Lennart Björk.

-Men vi har aldrig gjort något när någon varit helt emot. Vi har låtit det vila en till två veckor, säger Staffan Wittmark.

Men livliga diskussioner har det varit.

-Vi är väldigt olika som personer. Medan jag läser en bok om politisk utveckling, läser Staffan och Klas en inredningstidning.

-Klas brukar smita in på Auktionskammaren varje vecka, säger Lennart Björk.

-Nej, det var länge sedan, kontrar Klas Käll.

De tre expanderade snabbt från Sverige. De tog licensen för Norge och fortsatte med land efter land. De dubblade nästan omsättningen varje säsong.

-Vi gjorde en jävla bra kollektion och folk kontaktade oss. Det var en gammal kollega från Norge som ville sälja Gant där. Ibland blev det fel och ibland blev det rätt, säger Lennart Björk.

-Den första dansken var ingen höjdare och i Tyskland hade vi problem. I Finland bytte vi en gång. Men nu går det bra i Tyskland. Men vi hade en tuff period på 1990-talet, säger Staffan Wittmark.

-Vi har fattat massor av felbeslut, säger Klas Käll.

-När man presenterar utvecklingen ser den ut som en hockeyklubba, säger Lennart Björk och drar en rak linje snett uppåt i luften.

-Men om man förstorar den är det en jävla massa hack i den kurvan.

Hela tiden månade de om Gant som ett varumärke från den amerikanska östkusten, kläder med ledig, men ändå proper fritidsstil. Själva höll de låg profil som svenskar, varumärket var allt. Franchise­tagarna fick varken designa sina egna butiker, köra sina egna reklamkampanjer eller sy kläder lokalt. Allt skulle gå via huvudkontoret för att ett Gantplagg och en Gantbutik alltid skulle vara likadana över hela världen. Katalogen, som kommer två gånger per år, är stommen. Där finns bilderna som kan användas i annonser, där finns Gants image.

-Värdet sitter i varumärket, säger Lennart Björk och betonar att byggnaden i Nacka Strand inte kallas huvudkontor utan Gant world service center.

Numera har Gant drygt 235 butiker i 68 länder. Några av butikerna äger bolaget, medan de flesta är franchisade. Förutom kläder för män har bolaget expanderat till att sälja damkläder, barnkläder, heminredning, parfym och glasögon. I fjol var omsättningen för Gantprodukter 5,6 miljarder kronor. Själva bolaget hade en omsättning på en dryg miljard kronor och gjorde en vinst på 167 miljoner kronor före skatt.

USA-BOLAGET I KONKURS
Men för att återgå till historien. Medan den svenska trion ägde licensen för Gant internationellt, sköttes Gant i USA av andra. 1995 gick USA-bolaget i konkurs. Ny ägare blev skjorttillverkaren Phillips-Van Heusen som i egenskap av licensgivare såg till att få köpa 25 procent av svenskarnas bolag.

Men när Lennart Björk var i USA 1998 blev han uppkallad på Phillips-Van Heusens kontor. Där skissade Bruce Klatsky, Phillips-Van Heusens ordförande och vd, på en servett hur svenskarna i stället skulle köpa det amerikanska bolaget för 80 till 100 miljoner dollar, alltså cirka 600 till 800 miljoner kronor, dubblera försäljningen och sälja efter fem år.

Phillips-Van Heusen behövde pengar vid den här tiden eftersom bolaget skulle köpa Calvin Klein. Dessutom tyckte människorna på Phillips-Van Heusen inte att marknaden utanför USA var så intressant.

-Amerikanerna är fixerade vid sin egen jättemarknad, säger Lennart Björk.

Plötsligt lämnar de tre sin berättelse om skapandet av Gant och börjar diskutera om Calvin Klein blivit ett lågprisvarumärke. Alla är lika engagerade och glömmer intervjun som de verkar tycka är så där lagom rolig. Klas Käll säger rakt ut att han inte är intresserad av publicitet utan hellre är anonym. De tre ställer upp en gång för alla nu, sedan får det vara.

De kommer tillbaka till uppköpet igen. 1999 satte de allt på ett kort och betalade 570 miljoner kronor för ett varumärke när de köpte Gant i USA. Det hade tagit dem ett år att få ihop pengarna. Nordea och Östgötabanken ställde upp med lån medan franska lyxmärkes­företaget LVMH Moët Hennessy Louis ­Vuittons riskkapitalbolag LV Capital köpte in sig i Gant och bidrog med ytterligare lån.

-Kvällen innan vi köpte fick vi veta att vi tre privatpersoner var tvungna att var och en ställa en miljon dollar som säkerhet, säger Lennart Björk.

Efter ett år omförhandlades lånen så att den personliga säkerheten togs bort. Den köpta verksamheten i USA lade de ner, de gillade inte stilen. Och så öppnade de nya butiker i USA. De började med två i New York i början av september år 2001. Butiken på Femte Avenyn invigdes av Robert Kennedy Jr, son till senator Robert F Kennedy och brorson till John F Kennedy. Några dagar senare flög flygplanen in i World Trade Center. Det tog lång tid innan de nya butikerna gick med vinst.

Nästa motgång blev den planerade börsintroduktionen som efterverkningarna av börskraschen efter millennieskiftet satte stopp för. I stället klev riskkapitalbolaget 3i in i Gant 2003 då bolaget köpte de 20 procent Phillips-Van Heusen låg kvar med för 150 miljoner kronor. Därmed värderades hela bolaget till runt 750 miljoner kronor, att jämföra med dagens 3 miljarder kronor.

Så småningom vände dock både USA-marknaden och börsen uppåt. Och det senaste halvåret har Lennart Björk ägnat sig åt nyintroduktionen.

-Så många kostymer som jag sett de ­senaste sex månaderna har jag inte sett de senaste sex åren. Det var en kvinna med, men hon hade kostym hon också, säger Lennart Björk.

Redan innan börsintroduktionen hade de tre blivit rika. Försäljningen av 25 procent i det egna bolaget till Phillips-Van Heusen 1995 inbringade 60 miljoner kronor. Pengarna tycks räcka ännu i dag.

Lennart Björk och Staffan Wittmark har behållit alla sina nuvarande aktier i Gant medan Klas Käll sålde för 100 miljoner kronor i emissionen. Nu äger Lennart Björk 17 procent, Klas Käll 10,5 procent och Staffan Wittmark 10 procent.

-Vi behöver inte pengarna. Vi har haft det bra i många år nu, säger Lennart Björk. I stället vill han agera som storägare, via ordförandeposten.

-Det här är inte guld, utan bly – som kölen i en segelbåt. I dåligt väder behövs en ägare som tål lite motvind, säger han.

Staffan Wittmark fortsätter som anställd, men drar ner på sina utlandsresor och satsar mer på läxläsning med sonen.

-I 15 år reste jag i genomsnitt varannan arbetsdag, säger han.

-Du ger dig väl inte på matteläxorna? skämtar Lennart Björk.

Klas Käll har stora planer. Sedan ett år är han konsult, med bland annat Gant som en av sina kunder. Med 100 miljoner på banken och Gantaktier för 300 miljoner kronor lär det gå att få fart på ett nytt bolag.

-Men det blir inte inom kläder. Jag vill inte konkurrera med Gant, jag är ju storägare där, säger han, som designat både fåtöljtyget och mattan där fotografen tar sina bilder. En bra gissning är att hans nästa bolag kommer att handla om inredning.

Birgitta Forsberg