Sälj din guldtacka

Förra veckan hade vi rubriken Riksbanken borde sälja guld påsidan 12. Betyder det att även privatpersoner bör sälja? Svaretberor på om frågan gäller ett smycke som man brukar använda,eller en guldtacka i bankfacket.Tillgångar kan var nyttiga på olika sätt. Aktier ochobligationer ger kontant utdelning och normalt värdestegring. Enbil däremot faller normalt i värde, men gör nytta somtransportmedel.En sommarstuga är ett mellanting. Om man har tur kan den stigamer i värde än drift och underhåll kostar, men man får vara gladom prisökningen på lång sikt hänger med inflationen. Nyttan ärfrämst glädjen man har av att bo där på semestern, pluseventuella hyresintäkter. Att äga en sommarstuga somaldrig används är däremot en dålig investering.

Långsiktigt fall

Guld liknar en sommarstuga. Nyttan är främst glädjen av attanvända guldet, normalti form av smycken. Däremot är det dumt att äga guld som aldriganvänds, eftersom avkastningen troligen blir dålig. Underkortare tidsperioder kan guldet visserligen stiga i värde, mendet mesta talar för att den långsiktiga reala prisutvecklingenär fortsatt nedåtriktad. Att ha en guldtacka i bankfacket harvarit en mycket dålig investering, det visar den historiskautvecklingen. Den som placerade 1.000 kronor i guldi januari 1983 har idag, drygt sexton år senare, guld värt 700kronor. Dessutom har konsumentprisindex dubblerats sedan 1983,så köpkraften hos guldet har minskat till 350 kronor.Om pengarna istället hade placerats på Stockholmsbörsen så hadeaktierna idag, med återinvesterade utdelningar, varit värdaungefär 21.000 kronor.

Sämre nästan varje år

Visst kan man säga att man då väljer att börja vid en tidpunktdå guldpriset stod på topp, medan Stockholmsbörsen just börjat1980-talets fantastiska klättring. Men studerar man tabellen påsid 53, med årsavkastning för olika alternativ, inser man attguld nästan varje år varit en dålig placering. Tolv av sjuttonår har guld givit negativ avkastning och det är bara fyra år somguld inte varit sämre än både Affärsvärldens generalindex ochvärldsindex för aktier.Under 1999 har guldpriset fallit kraftigt räknat i dollar. Settur svensk synvinkel har dock dollarkursen stigit ungefär likamycket, så räknat i kronor så är priset i stort sett oförändrat.Men det är en tillfällig glädje.

Två tunga argument

De två tyngsta argumenten för att det reala guldpriset kommeratt fortsätta nedåt är centralbankerna ochproduktionskostnaderna.Centralbankerna äger idag ungefär en femtedel av de cirka134.000 ton raffinerat guld som finns i världen. I takt med attguld blir en allt mer omodern och onödig del av ett landsvalutareserv, så kommer allt fler länder att sälja, precis somAustralien, Belgien och Storbritannien gjort. Den globalaproduktionen av nytt guld är drygt 2.000 ton per år, vilketbetyder att centralbankernas guld motsvarar mer än tio årsnyproduktion.Visst är centralbankerna försiktiga med att sälja. Eftersom detillsammans äger guld värt två tusen miljarder kronor, vill deförstås inte att guldpriset ska kollapsa. Men det potentiellasäljtrycket från centralbankerna gör det mycket osannolikt attguldpriset skulle stiga.Produktionskostnaderna är det andra huvudargumentet. Precis somnär det gäller andra råvaror så är den långsiktiga pristrendennedåtriktad, eftersom både helt ny teknik och förbättringar avgammal teknik gör utvinningen allt billigare.Priset på guld i framtiden sätts förstås beroende på tillgångoch efterfrågan. De som argumenterar för ett stigande guldprisbrukar därför förutspå ökad efterfrågan, både från fattigaländer som är på väg att få högre levnadsstandard och från ökadanvändning i elektroniska komponenter.

Mycket gammalt guld

Men det speciella med guld är att det finns så mycket gammaltguld i förhållande till nyproduktionen. Gamla guldsmyckenåtervinns nästan alltid till slut, vilket gör att återvinningtäcker en allt större del av efterfrågan. Att nyproduktionen ärså liten i förhållande till den totala mängden guld gör docksamtidigt att guldpriset på några års sikt skulle kunna stigamycket kraftigt, eftersom även en fördubbling av den årligaproduktionen är mindre än en procent av den totala mängdenbefintligt guld.De som argumenterar för ett stigande guldpris brukar dessutompåpeka att guldsmycken fortfarande är statussymboler över helavärlden. När levnadsstandarden stiger i länder som Kina och Indien bördärför efterfrågan på guld stiga betydligt snabbare än BNP. Mensamtidigt har den uppväxande generationen upplevt fördelarna medatt investera i tillgångar som ger avkastning, alltsåfastigheter, aktier och obligationer. Guld ger däremot ingaintäkter i form av hyra, utdelning eller ränta. Tvärtom kostardet pengar att förvara guldet säkert.Ett annat argument för att priset på sikt bör stiga är att mångaguldgruvor är olönsamma vid dagens prisnivå. Men guldprisetbehöver inte stiga särskilt mycket för att gruvorna ska blilönsamma och dessutom sker det som sagt teknikutveckling ävennär det gäller guldbrytning, vilket innebär att det om tio årmycket väl kan vara lönsamt att bryta den mängd guld somefterfrågas till betydligt lägre priser.

Ljusskyggt

Nåja, även om man inte tror att guld kommer att ge lika högavkastning som aktier eller obligationer, så finns det förståskvar mer ljusskygga skäl att placera i guld. Ett är att man villsmita undan förmögenhetsskatt och eventuell reavinstskatt. Fastdels är det förstås olagligt. Dels räcker det med tre procentavkastning före skatt på ett bankkonto för att avkastningen,även efter 30 procent källskatt och 1,5 procentförmögenhetsskatt, ska bli positiv.Ett annat skäl är att man vill kunna flytta pengar spårlöst tillandra länder eller göra andra typer av betalningar som inte gåratt spåra. I en framtid med allt större andel elektroniskabetalningar, kan man tänka sig att guld blir vanligare sombetalningsmedel mellan brottslingar.Å andra sidan skulle en ökad olaglig användning kunna få vanligtfolk att avstå från guld.Affärsvärldens slutsats av de olika argumenten är som sagt att,avkastningen på en investering i guld även i framtiden kommeratt bli dålig. De två viktigaste argumenten för fortsattfallande priser, att centralbankerna vill göra sig av med sittguld och att produktionskostnaderna troligen fortsätter attfalla, är tunga.

Inga guldår

Avkastning per år SEK, procent.

General- Världs-År Guld index index1983 -8 66 301984 -9 -11 141985 -10 25 161986 6 51 251987 7 -8 -21988 -11 52 281989 -2 24 161990 -11 -31 -251991 -11 5 121992 20 -1 191993 39 54 421994 -12 5 -71995 -10 18 61996 -2 38 161997 -10 25 301998 2 10 251999 -1 13 10Guldpriset har utvecklats sämre än aktier (både Stockholmsbörsenoch världsindex) alla år utom 1984, 1987, 1990 och 1992.Dessutom har guld givit negativ avkastning tolv av de senastesjutton åren. Avkastningen för 1999 gäller t.o.m. 990603.