Jojje Olsson: Så skyddas Kinas monopol över kritiska mineraler

Kina dök ofta upp under Almedalens diskussioner om gruvnäring och högteknologiska industrier, trots att ämnet var något helt annat. Insikten om Kinas dominans inom kritiska mineraler börjar sjunka in i västerlandets problemanalys.

Men att döma av samtalen ansåg de flesta experter och branschfolk att regleringar och långa tillståndsprocesser är de främsta hindren för att etablera en fristående leveranskedja.

Om denna uppfattning får fäste lär det bli svårt att frigöra sig från beroendet av Kina.

Priskontroller

Kinesiska myndigheters mest effektiva vapen för att försvara sin monopolliknande ställning är varken smidig byråkrati eller bristande miljöhänsyn. Det handlar istället om priskontroller.

I Kina är denna sektor i princip helt statlig, vilket innebär att företag verksamma inom sällsynta jordartsmetaller inte måste gå med vinst.

Det innebär även att landet kan överskölja marknaden med billiga alternativ för att få västerländska konkurrenter att gå i konkurs.

Mountain Pass

Detta är precis vad som skett med gruvan Mountain Pass i Kalifornien två gånger, senast för ett drygt årtionde sedan.

Då Kina 2010 begränsade exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan på grund av ett geopolitiskt gräl, så återöppnade Mountain Pass och var USA:s enda gruva för sällsynta jordartsmetaller 2012.

Men de relativt höga priserna sjönk dramatiskt då Kina året därpå ökade exporten igen, vilket fick Molycorp som drev gruvan att gå i konkurs.

Prisgarantier

Det har blivit alltmer kontroversiellt i Europa med allmän finansiering av olönsamma företag inom strategiskt viktiga sektorer. Inte minst efter Northvolt-haveriet.

Men om svenska gruvor inte får statliga ekonomiska garantier, så kommer deras verksamhet inom sällsynta jordartsmetaller inte att överleva.

Neal Froneman, chef vid Sibanye-Stillwater, en ledande producent av platinum i Sydafrika, sade tidigare i juli till Financial Times att västerländska regeringar måste ge prisgarantier till gruvföretag inom sällsynta jordartsmetaller. Annars blir det omöjligt att tävla mot kinesiska rivaler som åtnjuter stort statligt stöd.

Han beskrev det som nödvändigt för myndigheter i väst att ”jämna ut spelplanen” för inhemska gruvföretag, genom att garantera vissa prisnivåer för företag som utvinner sällsynta jordartsmetaller för bolag i USA eller Europa.

“Kvasimonopol”

Detta var ett hett ämne under G7-mötet i Kanada förra månaden, där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen anklagade Kina för att använda sitt ”kvasimonopol” på sällsynta jordartsmetaller som ”vapen”. En plan för så kallade standardiserade marknader diskuterades, där USA och allierade ska gå samman för att köpa vissa mineraler till minimipriser.

Ännu ett orosmoment är att statliga kinesiska gruvbolag har ökat förvärven av gruvtillgångar utomlands, som i fjol nådde sin högsta nivå någonsin. Dessa gruvor – även i länder som Kanada och Australien – är ofta inte lönsamma och säljs därför till högstbjudande.

Enligt John Meyer, analytiker vid SP Angel, gör Kina dessa affärer för att ”aktivt hålla väst utanför vissa kritiska mineraler som de dominerar”.

Marknaden fungerar inte

Sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga för snart sagt all högteknologisk tillverkning, från datorer till vapensystem. Samtidigt innehåller en bil bara något kilo av dessa mineraler.

I fjol var marknaden för sällsynta jordartsmetaller därför endast värd 3,5 miljarder dollar, jämfört med exempelvis 300 miljarder dollar för koppar.

Marknadens ringa storlek medför stora prissvängningar och därmed osäkert värde på företagen inom sektorn. Lägg därtill små vinstmarginaler samt en komplicerad och miljöfarlig process, och marknaden passar de subventionerade kinesiska företagen perfekt. Särskilt då pengar ofta måste investeras på förhand, vilket i detta fall inte passar en västerländsk affärsmodell.

Då Kina höll tillbaka exporten 2010 så steg priserna på sällsynta jordartsmetaller med en faktor tio. På senare tid har priserna istället mer än halverats, antingen på grund av minskad efterfrågan eller för att kinesiska aktörer ökat tillgången.

Förädling är nyckeln

Ännu en flaskhals relaterad till marknadens villkor är att västerländska företag främst fokuserar på brytning av sällsynta jordartsmetaller. Nästa steg, förädlingen, är mer miljöfarlig och mindre lönsam. Den utgör dessutom 75% av kostnaden för att framställa de magneter som sedan används i tillverkningen av högteknologiska produkter.

Kina kontrollerar i dag närmare 70% av utvinningen, men över 90% av förädlingen. Till och med Mountain Pass skickade fram tills för bara ett år sedan sina sällsynta jordartsmetaller till Kina för förädling, vilket gjorde föga för att bryta beroendet av Kina.

Planen som diskuterads vid G7 i Kanada har ännu inte godkänts, och bleknar dessutom i jämförelse med Kinas satsningar på området.

Lär av Japan

Den som tvivlar på vikten av statliga stöd bör känna till att det finns flera lyckade exempel.

Efter Kinas exportstopp 2010 agerade Japan resolut. Tack vare samarbete mellan regering och näringsliv har man nu en egen industri med förädling i Malaysia. Japan är därmed mindre sårbart för Kinas plötsliga exportrestriktioner.

Sydkorea började öka sina reserver av kritiska mineraler 2021, genom en myndighet som får reguljära statliga tillskott av kapital.

Fallet MP Materials

MP Materials, som nu driver Mountain Pass och sedan 2023 även har egen förädling, fick nyligen finansiering värd flera miljarder dollar från myndigheter och näringsliv. Bland annat ska USA:s försvarsdepartement köpa neodym-praseodymoxid, en av de sjutton sällsynta jordartsmetallerna, för 110 dollar per kilo. Detta trots ett marknadspris på 65 dollar, som låg under 50 dollar i fjol.

I Europa finns i dag inte en enda gruva som utvinner eller förädlar sällsynta jordartsmetaller. Frankrikes regering påbörjade i mars i år ett projekt tillsammans med japanska investerare, där 216 miljoner euro satsas på en fabrik där gruvföretaget Caremag ska återvinna och förädla sällsynta jordartsmetaller. Kontrakt har tecknats med biltillverkaren Stellantis, vilket ska skydda fabriken från fallande priser.

Fabriken är den första i sitt slag i Europa. Men när von der Leyen nyligen besökte Japan, så sade hon för första gången att det finns ”starka utsikter” för fortsatt samarbete, samt att EU ska undersöka investeringsmöjligheter tillsammans med Japan runtom i Europa.

Är Sverige redo?

Är även Sverige redo att satsa på detta, och förstår man ens utmaningarna?

Att avreglera och snabba på tillståndsprocesser, vilket var fokus under debatterna i Almedalen, är den enkla delen. Det svåra är att utarbeta verktyg mot kinesiska priskontroller, som redan gjort att landet dominerar inom bland annat grafit och litium.

Om Europa och Sverige inte lägger dogmatiken om att marknaden löser alla problem vid sidan, så spelar det ingen roll hur snabbt det går att öppna en gruva för sällsynta jordartsmetaller i Norrland. Utan omfattande subventioner kommer den ändå inte bli lönsam, och därmed tvingas stänga ned.

Jojje Olsson, författare och journalist, flyttade till Peking 2007, men bor och verkar sedan 2016 i Taiwan. Detta efter att ha nekats visum i Kina på grund av sin bevakning.

Jojje Olsson: Farligt beroende av Kina i Europas gröna elnät

Jojje Olsson: Kina blir ingen bra vän för att USA har blivit sämre

Jojje Olsson: Strafftullar på kinesiska elbilar nödvändiga | Affärsvärlden