Sex skäl köpa Nordea

“Nordea är ingen bra bank.” Så beskrev Sigmund Håland, rankad som Sveriges bästa bankanalytiker, Nordea i fjol. Ändå rekommenderade han sina kunder att köpa aktier i Nordea.

Bilden går igen nästan överallt. Nordea kritiseras för att vara en koloss på lerfötter. Ändå tjänade banken 14 miljarder kronor före skatt i fjol. Och få hävdar att Nordea-aktien är dyr. Däremot är den sällan analytikernas favorit. I stället får bolaget ofta epitetet “riskaktien bland bankerna”, vilket framför allt syftar på att Nordea har högst andel kreditförluster bland de fyra svenska storbankerna.

Nordea, vars strategi skiljer sig från de andra bankerna, har inte direkt bättrat på sin image genom alla de besvikelser som bolaget genom åren bjudit på. Bland det som kan lyftas fram är exempelvis: ständiga engångskostnader för integration mellan länderna, nedskrivningar av kreditförluster i Norge, underskott i pensionsstiftelsen och nedläggningskostnader när ett affärsområde ska bantas.

Framtiden då?
Det är bäst att slå fast på en gång att banken kommer att göra marknaden besviken igen. Nordea koncentrerar krafterna på sin kontorsrörelse. Och att knapra in på SEB:s storföretag och rika privatpersoner är en mycket långsam process. Största likhet har Nordea med Föreningssparbanken med övervikt av små och medelstora företag och privatpersoner utanför storstäderna. Men någon överlönsam “Handelsbanksstämpel” kommer inte Nordea att få.

Men det hindrar inte Nordea från att vara köpvärd. Tvärtom. Det finns sex skäl till det:

1. Bra ledning. Lars G Nordström är inte samma estradör som sin ordförande, men han är målmedveten, effektiv och orädd. Det behövs i en organisation som är så extremt styrd av olika kulturella skillnader. Exempelvis tvekade han inte att skära kraftigt i investmentbanken eller att sparka de chefer i Norge, som legat bakom den stora utlåningen till fiskeindustrin och därmed merparten av kreditförlusterna.

2. Kreditförlusterna minskar. Kreditförlusterna går in i en annan fas. De lär minska förutsatt att inte den svaga konjunkturuppgången som vi sett visar sig vara falsk. Just när det handlar om fiskeindustrin börjar priserna på lax i Norge stiga vilket kan mildra de problemen.

3. Börsen lyfter. Men mest intressant är ändå att börsen lyfter, eftersom 8-9 procent av Nordeas intäkter kommer från courtage och kapitalförvaltning. Stigande börskurser ger ett högre förvaltat kapital och därmed större intäkter.

4. Ständiga kostnadsbesparingar. Det sparas på allt i Nordea. Bortsett från “bankkontoren och dess 11 miljoner kunder” är ingenting heligt, enligt Lars G Nordström. Därför ska alla fastigheter säljas och därför diskuteras det bland annat att outsourca it-verksamheten.

Att Nordeas kostnadsproblem fortfarande är stort påminns man om när man läser den senaste rapporten. Ta till exempel it-kostnaderna som den senaste 12-månadersperioden ligger på 4 miljarder kronor, och då ingår bara själva it-driften och externa konsultarvoden.

Det finns gott om sådana poster att skära i, annars skulle inte Lars G Nordström vara så övertygad om att han ska nå målet med en kostnads/intäktsrelation (så kallat K/I-tal) på 0,55 senast om två år.

5. Låg värdering. Även om vägen till det målet kan kantas av besvikelser så tjänar Nordea minst 16 miljarder kronor i år, före skatt. För varje vinstkrona betalar börsen därmed 11 kronor (p/e 11). Till det ska läggas möjligheten att återköpsprogrammet snart sätter i gång samt den höga utdelningen. Vid oförändrad utdelning nästa år är direktavkastningen 5 procent för den som köper Nordea i dag; den räntan är dubbelt så hög som bästa bankränta.

6. Finansmännen köper. Även om analytikerna är skeptiska är banken i all fall proffsens favoritaktie. Göteborgsprofilen Sven Norfeldt äger aktier för över 100 miljoner kronor i Nordea. Även Lancelot-fonden Merlin liksom Harald Lundéns Eikos äger Nordea. Just de två fonderna ägde inga andra svenska bankaktier vid halvårsskiftet.Utmärkt köptillfälle

Stockholmsbörsen värderas till ett p/e-tal på 22. Att köpa Nordea till 11 gånger årets vinst och få en utdelning på 5 procent är därför nästan som att lägga straff utan målvakt. Ännu bättre blir det nästa år när Nordea anpassar sig till de nya reglerna för goodwill. Kanske måste banken göra någon enstaka nedskrivning, men i princip blir den av med årliga avskrivningar i miljardklassen. Det goodwilljusterade p/e-talet på nästa år blir under 10.

Men riktigt så enkelt är det inte. Av någon oförklarlig anledning har bankerna det senaste året varit kroniskt undervärderade. En ny dålig rapport kan därför snabbt sänka Nordea-aktien med 7-8 procent, trots att värderingen i utgångsläget är låg. På sikt vinner alltid den fundamentala analysen och om Nordea lyckas med sitt mål med en avkastning på eget kapital på 15 procent kan det bli riktigt roligt.

Med ett avkastningskrav på 9 procent, ska ju aktien i det läget betalas till 66 procent över eget kapital, vilket ger en motiverad kurs på hela 63 kronor. Det är 50 procent högre än dagens nivå och visar vad Lars G Nordström bör sträva efter. Eftersom risken är högre i Nordea kanske ett avkastningskrav på 10 procent är motiverat. Då blir riktkursen 57 kronor.