Sjukvårdens it-utmaning

Den organisatoriska strukturen i Vård-Sverige lämnar mycket övrigt att önska. Brist på samordning och allt för många olika men parallellt existerande system betraktas ofta som ett “svart hål” när det gäller att sluka resurser som annars hade kunnat användas till vård. Särskilt tydligt är det i landstingens olika it-system, trots att modern it-teknologi har spritt sig snabbt inom vårdsektorn de senaste åren.

– Från det att patienten kommer till akuten tills att han kommit fram till den rätta avdelningen så passerar man ungefär tio olika datasystem och inget av dem kan kommunicera med varandra. I stället springer personalen efter med små lappar för att flytta informationen från ett system till ett annat, säger konsulten Jan Dahlin som skrivit en rapport om hur ökat it-användning i vården kan frigöra uppåt 30 miljarder kronor – som därmed i stället skulle kunna användas till vård.

Av landstingens omsättning på runt 150 miljarder så går mellan tre och fyra procent till it vilket är en hög siffra jämfört med andra länder.

– I ett europeiskt perspektiv så ligger Sverige sannolikt längst fram när det gäller it-användning i vården men det krävs mer samordning och vi skulle behöva tydligare målsättningar från centralt håll, säger Mats Larsson, tills för ett par veckor sedan vd för organisationen Carelink som arbetar för ökad it-samverkan inom vården, och i dag en av dem som är med om att utveckla mjukvaruföretaget Oracles satsning på vårdsektorn.

I den svenska primärvården lagras 97 procent av patientinformationen digitalt medan det på sjukhusen är nere på 50 procent. Det är bra siffror internationellt sett men ger fortfarande stort utrymme för förbättring. Dessutom måste systemen kunna kommunicera med varandra, vilket de inte gör i dag. Bara i Stockholm finns 26 olika system för patientjournaler som inte kan kommunicera med varandra. Det ger upphov till både tidsförluster, felbehandlingar och slöseri med personal.

Det mest eftersatta området teknikmässigt inom vården är kontakten med användarna, alltså patienterna. I takt med att övriga samhället använder internet till allt mer så börjar folk på allvar kräva samma service och tjänster från sjukvården. Om det via internet går att boka tid för att besiktiga bilen borde det gå att göra samma sak för att få träffa husläkaren. Så är det dock inte, ofta finns inte det inte ens en möjlighet att skicka e-post. Orsakerna är mer organisatoriska och kulturella än tekniska eller ekonomiska.

– Hela vårdsektorn är rätt konservativ och traditionell i sina attityder och i sitt beteende. Ofta skapar ny teknik en stor osäkerhet, säger Håkan Eriksson, professor på Karolinska Institutet och ansvarig för programmet It inom Hälso- och Sjukvården som drivs av KK-stiftelsen och landstingen.

Dock är bättring på väg och sakta men säkert börjar det hända saker på området. Dels drivs ett projekt för att så småningom få alla de olika journalsystemen i Sverige att kunna kommunicera med varandra så att all information om en patient är tillgänglig för alla läkare som behöver den. Dels har Stockholms läns landsting börjat satsa på mer integration och startat ett nytt projekt för att samordna patientinformation i hela länet där WM-data ska stå för integrationen och Oracle för mjukvaran.

– Det är en revolution att få ihop alla de här systemen. Lyckas man kan det innebära ett genombrott i arbetet med att få en nationell helhetssyn i it-världen, säger Håkan Eriksson.