Slaget avgörs i år

Det är i år som slaget om bredbandsmarknaden avgörs. Inför de närmaste årens väntade explosion av användare och tjänsteutbud skyndar sig leverantörerna att handla. De försöker erövra bra positioner och låsa upp kunderna så länge som möjligt, med långa avtal med fastighetsägarna. Föga förvånande hävdar alla att just deras teknik och tjänster är bäst och billigast.

Telia satsar hårt

Idag är Telia, trots en trög start, en av de största spelarna och har i sina accessnät knutit avtal med cirka 160.000 hushåll i Sveriges största orter, varav drygt en åttondel verkligen har fått tillgång till bredband. Telejätten ska nu satsa hårt på bredband och målet att kunna erbjuda bredbandstjänster till en miljon hushåll i år. Inom två år ska Telia erbjuda bredband till 90 procent av Sveriges befolkning.

Bredbandsbolaget ska bygga egna nät och siktar på att nå 100.000 hushåll före halvårsskiftet, för att längre fram nå en miljon hushåll. När näten är färdigbyggda kommer fastighetsägarna att äga näten, men Bredbandsbolaget har nyttjanderätten i upp till fem år.

Uppstickaren

Uppstickaren Utfors har redan byggt stamnät bland annat mellan storstäderna Stockholm-Göteborg-Oslo-Malmö, och planerar att börja bygga en sträcka längs Norrlandskusten. Dessutom bygger/hyr eller köper Utfors plats i accessnät. Utfors har nu avtal med några tiotusen kunder. Bolaget räknar med att ha knutit till sig ett par hundratusen hushåll inom ett år, för att på sikt ha avtal med mellan 10 och 20 procent av alla hushåll och ungefär lika stor andel företag.

Kabelbolag som t.ex. Stjärn-TV och Tele2 levererar bredband via kabelnäten. Tele2 hyr plats i stamnätet hos Svenska Kraftnät. Tele2 har idag minst ett par tusen kunder, men vill inte berätta exakt hur många. Till en början är ambitionen att slussa in de 320.000 hushåll som idag ser på dess kabel-TV.

Sedan finns också aktörer som t.ex. Thalamus Networks, före detta Advantech, som är en av pionjärerna på bredbandsområdet. Det är enbart en tjänsteleverantör, det vill säga bygger inga egna nät utan köper accessen från stamnätet, från t ex Utfors eller Telia, och hyr in sig på accessnätet, det vill säga den sista biten fram till hushållen. Thalamus Networks har ambitionen att nå 200.000 hushåll i år och hoppas att 15 procent av dessa ska bli användare.

Halva Sverige

Hur stor andel kommer att kunna nås av bredband? Aktörerna själva spår att omkring 50 till 65 procent av alla som bor i Sverige kommer att ha bredbandsuppkoppling inom tre till fem år.

“Det här året går racet”, säger Jan Nilsson, vice VD på Bredbandsbolaget.

Per Appelquist, fristående konsult och tidigare teknisk utvecklingschef på SVT håller med: ” Jag tror att ett genombrott kommer rätt snart, det finns en mental mognad hos folk.”

För att locka kunder som vill ha höghastighetsinternet krävs innehåll. Bredbandsleverantörerna är i full färd med att knyta upp olika samarbetspartners och innehållsleverantörer för att få så attraktivt utbud som möjligt, i kombination med erbjudanden om specialpriser. Hittills liknar utbuden i mångt och mycket varandra.

Telia kommer till en början att erbjuda internet och sedan program- och speltjänster. Tillsammans med Microsoft erbjuder telekombolaget programvara t.ex. Längre fram vill Telia också erbjuda IP-telefoni och medietjänster, och för företagen t.ex. videokonferenser.

Utfors frestar med bland annat snabbt internet och tjänster från mediebolag av olika slag.

Portal för Tele2

För Netcomägda Tele2 kommer den viktigaste samarbetspartnern och innehållsleverantören att bli mediekoncernen Modern Times Group (MTG). Sannolikt kommer portalen Everyday.com, som ägs till hälften av Netcom och till hälften av MTG att användas i bredbandssatsningen mot konsumenter. På företagssidan kommer upplägget troligen att bli snarlikt. Exempel på framtida tjänster för företag finns inom det som kallas ASP, eller Application Service Provider, vilket förenklat innebär att man hyr eller licensierar programvara eller en funktion via nätet.

Bredbandsbolaget kommer att samla ihop leverantörer inom bland annat telefoni och videodistribution. Sandrews och teleoperatören Glocalnet är två av leverantörerna.

Thalamus Networks lockar bland annat med tjänster som telefoni, energi, internet, och på sikt programvarudistribution och utbildning.

Men för bredbandsleverantörerna handlar det inte bara om att dra kablar och bygga nät. Det viktiga är att knyta upp så många kunder som möjligt på olika sätt för att tjäna pengar på dem. Flera bolag skapar portaler som erbjuder innehållstjänster där, i en del fall, såväl hushåll och företag som innehålls-leverantörer som t.ex. mediebolag, betalar en avgift till bredbandsleverantören.

Hos Telia är det oftast hushål-len som står för avgiften, men bo-stadsbolagen tar i vissa fall en del av kostnaden. Den statliga telejätten står för själva nätfinansieringen, och Telia väntas, enligt VD Jan-Åke Kark behöva cirka ett par miljarder kronor till bredbandssatsningen.

Utfors har rätt att leverera bredband till hushållen sedan en vecka tillbaka. Hittills kommer det mesta av Utfors bredbandsintäkter från företagen. Men från och med nästa år ska konsumenter, företag och innehållsleverantörer generera bredbandsintäkter till Utfors. Nätinvesteringarna som Utfors hittills har gjort uppgår till omkring två miljarder kronor.

Enligt Tele2 har det legat så lågt i debatten för att bolaget vill vara säkert på att ha en fulltäckande affärsmodell.

“Investeringarna kommer att kosta skjortan”, säger Krister Skålberg, vice VD för Tele2.

Han uppskattar att det kommer att kosta omkring 3.000 till 6.000 kronor per hushåll att bygga nya nät inklusive tjänster, och mellan 1.000 kronor och 1.500 kronor per hushåll att uppgradera kabel-TV-nät till bredband.

Hushåll på kvällen

Intäkterna kommer främst från månadsavgifter från hushåll och företag. Bredbandsbolaget har också nyligen lanserat en portal som ska fungera som en marknadsplats för bland annat telefoni, internet och e-handel. I dagsläget har B2 bara hushållskunder, men kommer att erbjuda företagstjänster längre fram i år. Bredbandsbolaget ser synergier mellan hushållen och företagskunderna genom att företagen belastar näten på dagtid medan hushållen belastar näten på kvällar och helger.

Men konkurrensen är mest på ytan. För när fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen väl har valt en bredbandsleverantör, så har det bolaget ensamrätt på accessen och hushållen har ingen möjlighet att välja något annat under en tid. Gamla monopol fast i nya skepnader,

även om fastighetsägaren/ bostadsrättsföreningen gör ett frivilligt val.

För bostadsrättsföreningarna gäller det att välja rätt, eftersom de som sagt låser upp hushållen med en leverantör under en period, oftast ett par år och ibland längre.

Bredband i paket

Varje dag ringer föreningar runt om i landet till bostadsrättsorganisationen SBC för att fråga om råd: vad är bredband? vilken leverantör ska vi välja? hur ska det finansieras? SBC håller på satt sy ihop en paketlösning som innebär att bostadsrättsföreningarna ska kunna jobba med flera olika leverantörer. Bostadsrättsorganisationen varnar sina medlemmar för att knyta upp sig med för långa avtal och på så sätt sitta fastlåsta med en bredbandsleverantör.

HSB däremot, en av Sveriges största bostadsföreningar, har nästan uteslutande Bredbandsbolaget som leverantör. Cirka 25 HSB-föreningar har skrivit avtal, vilket motsvarar 300.000 lägenheter. I dagsläget får de enbart tillgång till internet, men under året kommer fler tjänster som t ex telefoni, digital-TV och värmekontroll etc. i form av så kallade smarta hus att vara på plats.

En del av HSB:s föreningar har valt Telia, och det tycker Thomas Henriksson, chef för HSB Data, är “lite tråkigt”. Han ser ingen risk för att upplägget gör att de sätter sig i händerna på Bredbandsbolaget.

“Jag tror på teknikutvecklingen och att den kommer att ge mycket till HSB-medlemmarna, och det här är ett partnerskap som ska gagna bägge”, säger Tomas Henriksson.

Vem vinner då slaget om bredbandskunderna? För leverantörerna gäller det att binda upp så många kunder som möjligt och gärna med långa avtal, även om konsumenterna skulle önska annorlunda. Ungefär på samma sätt som kabelbolagen agerade när kabel-TV kom i mitten på 80-talet. Att vara snabb och hinna först är vitalt. Det kanske viktigaste vapnet i kampen är bolagens förmåga att knyta till sig attraktivt innehåll, alltifrån populära TV-kanaler till spännande utbildningsbolag. Det lär bli en hård strid.