Slut på den nordiska friden

Äta eller ätas? Efter Aholds intåg i Ica kan ingen nordisk livsmedelskedja jobba som förut. Friden är slut.

Holländska Aholds köp av halva Ica innebär det första stora internationella inbrottet på den nordiska dagligvarumarknaden. Uppköp eller en ägarmässig integrering med samarbetskollegor är den rådande utvecklingsvägen.

Dagligvaruhandeln i Norden har traditionellt dominerats av tre mer eller mindre löst sammansatta block, som tillsammans har ungefär två tredjedelar av hela dagligvarumarknaden.

De fyra ländernas konsumentkooperationer har bildat ett block med tillsammans ungefär en fjärdedel av marknaden.

Svenska Ica och norska Hakon, som sedan ett par år är ägarmässigt sammanflätade, har tillsammans med finska Kesko bildat en lika stor grupp.

Det tredje stora blocket utgörs av de bolag som är delägare i det gemensamma nordiska inköpsbolaget United Nordic. Dessa utgörs av företagen i det som kallas Det Nya Dagligvarubolaget och dess konsoliderade dotter i Finland, Spar Finland samt de andra finska dagligvaruföretagen, Wihuri, Stockmann och Henion Tukku, vilka är delägare i grossisten Tukospar. Från Danmark är grossisten Dagrofa med och från Norge den nybildade Norgesgruppen. United Nordic-bolagen har en marknadsandel på 17 procent på den totala nordiska marknaden.

AP Möllers butik

Bland övriga aktörer märks Dansk Supermarked, som ägs av det svårgenomträngliga danska jättekonglomeratet AP Möller och familjen Sallings, norska Reitangruppen med sina Rema-butiker, norska Narvesen med bland annat Pressbyrån och sydsvenska Bergendahls, med bland annat AG-Favör butikerna.

De enda ickenordiska företag som har fått fotfäste på denna marknad före Ahold är de båda tyska företagen Aldi och Edeka. Det senare företaget är främst en grossist för fristående handlare, vilka är etablerade i Danmark.

De nordiska företagen har å sin sida inte någon större verksamhet utanför Norden. Ett undantag är Baltikum där bland andra Ica, Det Nya Dagligvarubolaget och Stockmann är etablerade. Dansk Supermarked finns dessutom i Tyskland och Storbritannien med sina Netto-butiker.

Med ett starkare tryck utifrån har pressen på de tre stora blocken att utveckla sitt samarbete ökat. Den naturliga utvecklingen för att få ut det mesta av de möjliga storleks- och samordningsvinsterna är att gå mot helt integrerade verksamheter, som har skett mellan svenska Ica och norska Hakongruppen.

Kooperationens problem

Kooperationen har stora problem med lönsamheten i dagligvaruhandeln där både svenska KF och norska Forbrukersamvirkets dagligvarurörelser går med förlust.

Kooperationen i Sverige, Norge och Danmark har emellertid tagit ett steg mot en närmare integrering när de från årsskiftet bildade ett gemensamt bolag Coop Norden AB för att fördjupa samarbetet inom inköp och konceptutveckling. Förhoppningarna är att även få med den finska kooperationen, men där är problemet att den är uppdelad på två konkurrerande rörelser.

Coop Forum

KF och Forbrukersamvirket driver också några Obs-varuhus i Danmark. De norsksvenska kooperationerna har också gemensamt tagit fram ett nytt dagligvarukoncept Coop Forum, där en butik nyligen har öppnats i södra Stockholm.

Det är osannolikt att kooperationen säljer av sina dagligvarurörelser.

Lönsamhetsproblemen kan emellertid på sikt tvinga kooperationen i armarna på någon av de internationella giganterna, men där åtminstone några butikskoncept kan behållas. Så har exempelvis skett i Frankrike där jätten Carrefour svarar för varuförsörjningen för delar av den franska kooperationen.

När det gäller samarbetet mellan Ica, Hakon och finska Kesko så har dessa bedrivit ett inköpssamarbete, med flera gemensamma varumärken, till exempel Luxus kaffe, och butiksprofiler. Det norska lågpriskonceptet Rimi finns både i Sverige och Finland.

Samarbetet med Kesko har emellertid tonats ned under senare år. Frågan är hur Kesko ställer sig till Aholds ägarinhopp i Ica. Det börsnoterade och lågvärderade Kesko framstår annars som en tydlig uppköpskandidat. Ett problem för en aggressiv uppköpare som Ahold, som har en tydlig inriktning mot dagligvaruhandel kan vara att ungefär 40 procent av Kesko-koncernens omsättning utgörs av specialfackhandel. Förutom dagligvarubutiker finns bland annat sportaffärer, hemelektronik och byggfackhandel. Byggfackhandelskedjan K-Rauta finns för övrigt även i Sverige.

Spargruppen europeisk

Gemensamt för bolagen i United Nordic-gruppen är förutom inköpssamarbetet även att de finns med i samarbetsorganisationen Spar International, som totalt omfattar dagligvaruföretag med en samlad omsättning på motsvarande 220 miljarder kronor. United Nordic bolagen är licenstagare till Spar Internationals olika butikskoncept, såsom Spar, Superspar och Eurospar.

Det Nya Dagligvarubolaget inklusive Spar Finland dominerar den grupp som formerar sig runt inköpsgruppen United Nordic. Den naturliga expansionsvägen är naturligtvis att knyta starkare ägarband till de övriga delägarna i United Nordic. Närmast till hands ligger då att växa ytterligare i Finland. När det gäller Spar Finland så kan inte bolaget öka sitt ägande mer utan att lägga ett bud på hela bolaget, enligt de finska budpliktsreglerna. För att få ut största möjliga samordningsvinster skulle Dagligvarubolaget emellertid skaffa sig ett större ägande i grossisten Tukospar, där man genom Spar Finland äger 35 procent. Tukospargruppen har en marknadsandel på 20 procent i Finland.

Fransk friare

Norgesgruppen är Norges största dagligvarugrupp med ungefär en tredjedel av marknaden. Bolaget planerar en börsintroduktion och utgör en tänkbar fusionspart för Dagligvarubolaget. Det danska benet i United Nordic finns samlat runt grossisten Dagrufa, till vilken ett antal oberoende dagligvarukedjor är samlade. Marknadsandelen uppgår till 8,8 procent – det tredje största blocket i Danmark.

Om man skulle peka ut någon internationell friare till företagen i United Nordic gruppen så är det en fransk jätte, Intermarché. Detta bolag är sedan 1997 huvudägare i tyska Spar, som är Tysklands femte största dagligvaruförtag.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.