Smärtbantning med fasta valutor

– Flytta inte hem, stanna utomlands.

Det rådet fick nyligen en lettisk vän av en släkting.

Eller ta universitetslektorn Dmitrijs Smirnovs som uttryckte sig så här i en paneldiskussion anordnad av den lettiska lokaltidningen Ventas Balss:

– För det första, spara inte pengar i banker. Och för det andra, spara inte pengar i lat (den lokala lettiska valutan, reds anm). Det är mycket osäkert.

Uttalandet resulterade i att den lettiska säkerhetspolisen satte Smirnovs i isoleringscell i två dagar. I Lettland är det nämligen förbjudet att sprida falsk information om det finansiella systemet.

Situationen är minst sagt kritisk i Lettland, som ligger sämst till ekonomiskt av de tre baltiska länderna. Internationella valutafonden, IMF, EU-kommissionen och några europeiska länder, bland dem Sverige, arbetar med ett räddningspaket.

Problemen i Baltikum började då länderna inte kunde hålla löneökningarna, inflationen och kreditgivningen i schack. I och med att länderna hade låst sina valutor, nu senast till euron, kunde de inte agera.

En centralbank kan antingen använda räntevapnet för att bekämpa inflationen eller för att reglera valutan, vilket också är inflationshämmande. Baltikum valde, i likhet med Danmark och till skillnad från Sverige, att fokusera på valutan.

– Centralbankerna är bakbundna. I praktiken har vi och andra i banksystemet tvingats att agera centralbanker, säger Mikael Johansson, Baltikumansvarig på SEB ekonomisk analys.

Swedbank är regionens största bank med 200 miljarder kronor utlånade i Baltikum, tätt följd av SEB med 150 miljarder.

När så löneökningarna, inflationen och kreditgivningen exploderade förlorade de tidigare låglöneländerna i konkurrenskraft och exporten, som inte var särskilt stor till att börja med, kom på efterkälken medan importen sköt i höjden. Med en kraftig inhemsk konsumtion, medborgare som lånade pengar i euro för att få lägre räntor, stor import och sämre export blev bytesbalansunderskottet enormt. Samtidigt hade en fastighetsbubbla blåsts upp.

– Det här är baksmällan efter köpfesten, säger Mikael Johansson.

Med kraftigt övervärderade valutor står länderna nu inför två val. Att släppa valutornas koppling till euron, det vill säga att devalvera, så att valutorna speglar ländernas finanser. Eller att sänka kostnadstrycket så mycket att de speglar valutornas nuvarande värde. Alla tre länderna har valt det senare. Inte så konstigt eftersom exportindustrin, som skulle tjäna på en devalvering, inte är så stor och en devalvering skulle innebära att medborgarna fick betala dyra eurolån med en urholkad lokal valuta. Vem vill piska sitt eget folk?

Om inte de stundande stålbaden räcker för att sanera ekonomierna kan devalveringar till slut komma ändå. Valutaspekulanter har dock inte så mycket att hämta.

– Länderna har väldigt små statsskulder och därför finns det liten likviditet i valutorna. dessutom domineras det finansiella systemet av ett fåtal utländska banker. Detta gör det tekniskt svårt att spekulera mot valutan, säger Mikael Johansson.

Hubert Fromlet, professor vid Baltic Business School i Kalmar, anser att länderna nu bör passa på att förändra sin struktur för att få mer långsiktig tillväxt genom att investera i energi, infrastruktur, utbildning, forskning och bostadsrenovering.

Eftersom de tre baltiska länderna får lägre skatteintäkter under en lågkonjunktur kan de behöva låna pengar utomlands för sådana investeringar, vilket i sin tur via ränteutbetalningarna förstärker det stora bytesbalansunderskottet.

– Det är mycket som att välja mellan pest eller kolera, men för att undvika depression bör de öka de offentliga finanserna, säger Hubert Fromlet.

Lettland – värst drabbat

I huvudstaden Riga blinkar färgade lampor på julgranar och broar medan de reklammålade spårvagnarna rullar mellan innerstadens pampiga byggnader. Men bakom den livliga gatuscenen kretsar mycket kring räddningspaketet som ska hjälpa till att hålla valutakursen uppe och rädda landet.

– Den historiska erfarenheten av den typ av hjälp som Lettland är på väg att få nu, det vill säga likviditetshjälp, är att det är ett tryckförband. Det löser inga långsiktiga balansproblem utan det behövs också nya grepp för att förstärka den långsiktiga tillväxten, säger Hubert Fromlet.

I längden är det svårt att se att ett land kan ha en övervärderad valuta, så nu gäller det att förbättra finanserna.

– Landet kommer att driva en tuff svångremspolitik, som innebär att dra ner på olika utgifter i det offentliga systemet. Det blir ökad arbetslöshet, mycket stora företagsfallissemang, flera bankfallissemang och otvetydigt blir det också stora kreditförluster, säger Håkan Källåker, som tidigare varit vice vd på Swedbank, därefter vd för den lettiska banken Pirma och senare involverad i baltiska projekt.

Han poängterar dock att personer inom statsapparaten har god kriserfarenhet.

Regeringen försöker begränsa den inhemska efterfrågan, och därigenom importen, bland annat genom att höja momsen och sparka till exempel poliser, lärare och statstjänstemän. Det här kan leda till en politisk polarisering, dels mellan vänster och höger, dels mellan etniska ryssar och letter. Lettland har en stor etniskt rysk befolkning.

– Man får inte göra den här ekonomiska frågan till en svår politisk och social fråga. Det är ett historiskt skede som står och väger. Det har inte bottnat i Lettland än, säger Håkan Källåker.

När det gäller en ljusare framtid kan den finnas i det trendiga, och nu så julpyntade, Riga.

– Riga är den enda staden i Baltikum som är riktigt stor och har en stor koncentration av välutbildade människor. Nya affärsområden skulle kunna startas i Riga. Det är kanske den största komparativa fördel Lettland har, säger Hubert Fromlet.

Litauen – det minst dåliga

I vackra skogs- och sjöområden nära gränsen till Vitryssland och Lettland sticker de rödvita smala tornen på kärnkraftverket Ignalina upp.

Ignalinas vara eller icke vara avgör hur det går för Litauen. När landet gick med i EU 2004 var ett av villkoren att Ignalina skulle stängas. En reaktor är redan släckt, den andra ska stängas i slutet av 2009.

Problemet är att en stängning skulle få mycket stora negativa konsekvenser för Litauens redan ansträngda ekonomi.

– Tillväxten, inflationen och EMU-anslutningen hotas om Ignalina stängs. Tillväxten kan bli minus 2-3 procent år 2010, inflationen 2-3 procent högre än den annars skulle ha blivit och EMU-anslutningen, som kanske skulle kunna ske 2012, får skjutas upp, säger Anssi Rantala, senior ekonom på Nordea.

Litauens president Valdas Adamkus och dess nye premiärminister Andrius Kubilius kämpar hårt för att EU ska släppa på kraven om en stängning.

– Om EU säger nej till en fortsatt drift av Ignalina tvingas litauerna närmare ryssarna eftersom de måste ha in energi, säger Håkan Källåker.

Redan i nuläget handlar Litauen mest med Ryssland.

Förutom Ignalinaproblematiken ligger dock Litauen bäst till av de tre baltiska länderna. Landet har varit betydligt försiktigare än de andra under boomåren 2005-2007, har en betydligt större ekonomi och har mer industri. Här görs till exempel kylskåp, kläder, möbler, skor och ost. Landet har också en rätt betydande skogsindustri.

Dessutom är litauerna mer homogena, även om det finns etniska polacker och ryssar i landet, vilket möjligen kan bädda för mindre social oro. Resurserna är också mer diversifierade eftersom landet har tre större städer, huvudstaden Vilnius, industri- och handelsstaden Kaunas och hamnstaden Klaipeda.

Estland – med överskott

“Tallinna Börs” står det på ett ljusgrönt hus med spröjsade välvda fönster mitt i Tallinn. Här pumpade Swedbank in nästan 16 miljarder kronor när den köpte resterande 40 procent av Baltikums största bank, Hansabank, år 2005. Framför börshuset körde lyxbilar som Porsche, Corvette, Lexus och Hummer. Det sägs ha funnits fler Hummerjeepar per person här än i någon annan stad i världen.

Antalet lyxbilar minskar dock drastiskt. Det ryktas att det står 35 Porsche Cayenne på rad i ett av Swedbanks garage i Baltikum. Kreditförlusterna tornar upp sig.

Men sett till enbart statsfinanserna ligger Estland ändå bättre till än sina baltiska kamrater (även om Litauens realekonomi i stort är bättre).

– Estland är det enda landet av de tre som har haft budgetöverskott under boomen. Därmed har landet en buffert för de kommande åren, säger Anssi Rantala.

Estland handlar mest med Finland och Sverige.

– Så här långt har Estland haft en hyfsad teknisk utvecklingskraft. Landet är underleverantör till Nokia och Ericsson och har även teknisk vidareförädling, men även här kommer de ökande kostnaderna in i bilden, säger Hubert Fromlet, professor vid Baltic Business School i Kalmar.

– Estland har en fördel i att det förmodligen är det mest flexibla landet i sitt tänkande. Landet var snabbast att anpassa sig till marknadsekonomi och det har visat goda förutsättningar för att tänka om igen, säger Hubert Fromlet.

Estland har dock haft problem med Ryssland. När Estland förra året flyttade ett sovjetiskt krigsmonument blev det stora bråk och landet attackerades även av it-hackare.