Snart trillar de över kanten

En irländsk pub såldes nyligen för 50 miljoner kronor, berättas det i Dagens Industri. Beloppet är värt att lägga på minnet för det dröjer innan sådana fantasisummor blir aktuella igen. Säljaren gjorde en mycket god affär i sluttampen av en galen konjunktur.

Men nu vankas bistrare tider. Tillväxten i Europa har gått i stå, och även tidigare tillväxtmaskiner som Irland håller med nöd och näppe den ekonomiska tillväxten över nollstrecket. Och det är inte lätt att vara optimistisk när det gäller de framtida ekonomiska utsikterna i Europa. Därtill är problemen alltför stora.

De BNP-siffror för ett antal europeiska länder som presenterats under de senaste veckorna har varit dyster läsning. Recessionen är redan ett faktum i Tyskland, Italien och Holland. Ett flertal andra länder ligger snubblande nära nollprocentsstrecket och i Irland har tillväxten gått från tio procent för några år sedan till mycket måttliga 0,5 procent under årets första kvartal. Sammantaget var tillväxten i euroområdet noll under andra kvartalet i år.

Svenska ekonomer är överens om orsakerna till problemen. Hubert Fromlet på Föreningssparbanken poängterar bristen på strukturreformer. Mats Kinnwall på Handelsbanken håller med men säger också att den nuvarande krisen är en baksmälla efter en europeisk aktiebubbla och den fåfänga förhoppningen att införandet av euron skulle förmå dra tillväxten. Håkan Frisén på SEB lägger till att ECB inte har fört en tillräckligt aggressiv penningpolitik och inte har sänkt räntorna snabbt nog.

Alla de ekonomiska problemen i Europa har dessutom blivit extra tydliga nu när omvärldskonjunkturen inte längre drar upp exporten och euron har stärkts.
Hur ska man då få fart på tillväxten på kort sikt?
Först och främst måste det till ytterligare räntesänkningar från den europeiska centralbankens (ECB) sida. Visserligen ligger räntan redan i dag lågt, men nu är det av allt att döma dags att sänka den några steg till, inte minst för att USA brottas med sina egna problem och knappast kommer att dra Europa ur krisen ytterligare en gång.

Skattesänkningar i Tyskland, Frankrike och en del andra länder kan också bidra till att höja den inhemska efterfrågan på kort sikt, men som Hubert Fromlet påpekar är det ytterst få vanliga tyskar som förstår om de aviserade reformplanerna egentligen betyder en förbättring eller en försämring av deras eget ekonomiska läge. Innan det är klargjort är det svårt att se en reell konsumtionsuppgång i det viktigaste EMU-landet.

Om ekonomin inte skulle ta fart under det närmaste halvåret är ekonomerna överens om att det krävs en flexiblare tolkning av stabilitetspaktens krav på maximalt tre procents underskott i statsbudgeten. Att något land skulle bötfällas för att bryta mot pakten är dessutom ytterst osannolikt så länge det framför allt är de stora länderna som missar kraven.

Det mesta talar faktiskt för att EMU-blocket i år kommer att ta över Japans föga hedrande sistaplats i den internationella tillväxtligan. Lägg till hotet om deflation, demografiska problem och en svag banksektor så är det är svårt att vara annat än pessimistisk gällande tillväxten även under nästa år.