SOCIALDEMOKRATISK POLITIK: Okänt innehåll

Företagsledarnas protester är en följd av att socialdemokraternaplötsligt drivit politiken både åt vänster och mot ökadmiljöhänsyn eller, enligt vissa, överdriven ekologism. Något somantagligen ökat oron är att det nu står en helt ny generation iledningen för socialdemokraterna.

Länge har Tage Erlanders ande svävat över partiet. Med IngvarCarlsson försvann en viktig länk bakåt. Hur Erlander och hanss.k. pojkar, inklusive Olof Palme, tänkte var väl dokumenterat ien lång rad skrifter under många år. Deras grundläggandepolitiska idéer föreföll välkända, antingen man gillade ellerogillade dem.

Men hur resonerar de nya ledarna – Persson, Sundström, Åsbrinkoch några till? Det är verkligen inte särskilt bekant. Hållersocialdemokraterna på att i en desperat kamp om rösterna medvänsterpartiet och miljöpartiet, och i iver att tillfredsställacentern, på att bli teknikfientliga samtidigt som de överger denmarknadsekonomiska linje som ledde till bland annatskattereformen och avregleringarna på 1980-talet? I flera frågorsaknas rationella argument. Socialdemokraterna verkar intelängre drivas av idéer, utan av opinioner. När det gällerkärnkraften är motivet inte att kärnkraften är farlig, utan attman måste ta hänsyn till folks oro.

Och om man ändå skall avveckla måste man börja genast. Men attsvensk ekonomi befinner sig i den på sätt och vis svårastearbetslöshetskrisen under 1900-talet borde kunna vara ett skälatt vänta några år. Sverige har de lägsta investeringarna inomOECD (se sid 8), och läget blir inte bättre av att man ännu merökar det framtida investeringsbehovet.

I brist på kunskap om regeringens grundläggande filosofi kan manbara spekulera om politikens innehåll på sikt.

Socialdemokraterna har historiskt utan tvivel bejakat ochförsökt understödja den industriella och tekniska utvecklingen.Samtidigt har partiet som främsta kännemärke haft ambitionen attfördela det växande resultatet, så att god tillväxt skulle kunnaförenas med jämn fördelning av inkomster och förmögenheter. Atttillväxten bör förenas med strävan att bevara en god miljö äringen märklig åsikt.

Den som tror att den gamla ideologiska linjen består bör därförräkna med att dagens omorientering och demagogi är en tillfälligeftergift, i syfte både att försöka återvinna väljare somflyktat till vänster- eller miljöpartiet och att försäkra sig omcenterns stöd även under nästa mandatperiod.

Efter valet tvingas partiet, om det finns kvar iregeringsställning, att försöka se till att investeringar ochtillväxt tar fart så att sysselsättningen ökar på allvar. 1998års val går att vinna, eller överleva, med opinionsanpassadpolitik och skenåtgärder för att minska arbetslösheten. Men föratt därefter verkligen kunna avskaffa massarbetslösheten krävshelt andra insatser, som passar bäst alldeles i början avvalperioden så att avslutningen kan bli framgångsrik. Kanske ärdet så här partiledningen resonerar. Men säker kan ingen vara.