”Som en skänk från ovan”

Friheten och den intellektuella utmaningen är det som har lockat nationalekonomi-professor Harry Flam att stanna kvar i universitetsvärlden sedan doktorsexamen i svensk utrikeshandel på Handelshögskolan. Men karriären har även tagit honom till universitet i Tel Aviv och Chicago som gästprofessor.

– Det roligaste i mitt arbete är när ens forskning blir publicerad och när man lär sig något nytt. Det finns alltid mer att lära, säger han.

I september presenterade regeringen 2018 års budgetproposition. En del menar att budgeten skriker valfläsk och att ”cash is king”. Han håller delvis med om det.

– I den bemärkelsen att svenska hushåll får mer pengar i plånboken varje månad ­under det kommande valåret. Men när vi ­tittar på de höjningar man gör av både barnbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukpenning så bör de inte ses som satsningar från regeringen utan snarare som nödvändiga för att bidragen ska följa inkomstutvecklingen och systemet inte ska förlora sin funktion.

Regeringens förslag innehåller ­förmåner för stora grupper i samhället. Några av de stora vinnarna anses vara pensionärer, unga och barnfamiljer som får sänkt skatt och ­höjda bidrag. På kort sikt ökar det ­hushållens köpkraft, vilket i förlängningen inte är helt oproblematiskt, anser han.

– Det kan hända att vi får problem om ett par år, om trycket i svensk ekonomi ­håller i sig. Arbetskraftsbrist i kombination med att lönerna sticker iväg kan riskera att ­inflationen blir för hög. Samtidigt ska man inte överdriva den risken, eftersom vi har så låg inflationstakt i dag.

Årets så kallade reformutrymme är nära 43 miljarder kronor. Men det finns en förklaring till budgetens stora omfattning, menar Harry Flam. Statens utgifter blev nämligen mycket mindre än väntat eftersom skatteintäkterna blev högre än vad man beräknat föregående år.

– Högkonjunkturen har tagit alla på sängen, inklusive regeringen. Det överskott som plötsligt infann sig på ungefär 22 miljarder kronor kom som en skänk från ovan. Det är därmed inte så konstigt att reformutrymmet blev så stort.

Däremot hade ekonomiprofessorn gärna sett att regeringen frågade sig om man verkligen sparar tillräckligt mycket.

– I nuläget kommer regeringen varken i år eller nästa år att nå det gällande överskotts­målet på en procent av BNP i sparande. Det är viktigt att man håller sig till de verktyg man har för en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi.

Strukturella reformer på bostadsmarknaden och en justering av några skattesatser hade också varit ett välkommet inslag, anser Harry Flam.

– Jag hade velat se en stegvis avveckling av hyresregleringen och av ränteavdragen. En ökad beskattning av bostadsrätter och en ökad fastighetsavgift för småhus hade haft en positiv inverkan på bostadsmarknaden.