Sparekonomerna: Detta bör du hålla koll på under decenniets första rapportflod

Johanna Kull, sparekonom på Avanza, är försiktigt positiv inför årets – och decenniets – första rapportsäsong.

– Flera ledande ekonomiska indikationer har visat tecken på att avmattningen i ekonomin kan ha bottnat. I USA är hushållshumöret på topp då de gynnas av såväl lägre räntor som stark arbetsmarknad. Samtidigt har senaste årets starka aktiemarknad, i kombination med nedjusterade vinstprognoser, lett till att värderingen på Stockholmsbörsen stigit till nivåer över det historiska snittet, så det finns i inte utrymme för besvikelser. Då kan den rekordhöga riskaptiten snabbt avta och vinsthemtagningar leda till en ordentlig nedåtrekyl, säger hon.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, menar att förväntningarna har stigit efter höstens börsuppgång.

– Särskilt på de cykliska bolagen som gått extra starkt de senaste månaderna. För svensk del har vinsttillväxten under 2019 varit relativt god, dock mycket tack vare den svaga svenska kronan som lyft marginalerna för verkstadsbolagen. Jag tror att den här rapportsäsongen blir ganska lik de förra, med mycket fokus på framåtblickande prognoser och eventuella justeringar av tillväxt- och lönsamhetsmål. Vi har också sett att kursrörelserna för enskilda bolag varit stora i samband med rapporterna tidigare under hösten, och så kan det mycket väl bli nu också, säger hon. Hon får medhåll angående förväntningarna av Nordnets sparekonom Frida Bratt.

– Förväntningarna är högt ställda. Kombinationen små ljusglimtar i konjunkturmörkret, låga räntor och ett annalkande första steg till lösning på handelskonflikten ökade riskaptiten och därmed både kurser och värderingar. Framförallt är detta tydligt i den, för svensk aktiemarknad, så tunga verkstadssektorn. Här tror jag att vi kan få se att den tidvis rätt snabba avmattningen gör avtryck, men det är väntat, säger hon och fortsätter:

– Det som är inprisat i kurserna är att ljusningen finns vid horisonten, och det måste nu speglas i de framåtblickande delarna – som orderingången – av bolagens rapporter. Annars finns en fallhöjd.

Som exempel tar hon upp verkstadsjätten Atlas Copco, som återigen är Stockholmsbörsens största bolag, med en värdering på 26 gånger vinsten.

– Det viktiga är vad de rapporterande bolagen säger om resten av 2020, för här finns förväntningar på att vinsterna ska stiga med 9 procent under året. Man kan också ha i åtanke att kronan stärktes under i princip hela fjärde kvartalet, till följd av både ljusare konjunkturbild som minskar pressen på en liten valuta som den svenska samt förstås Riksbankens räntehöjning. Lite på marginalen kan det ha påverkat våra stora exportjättar, samtidigt som livet möjligen blivit något lättare för exempelvis importerande detaljhandelsbolag, säger hon.

Maria Landeborn menar att en av höjdpunkterna kommer att färgas av den rådande osäkerheten kring handelsavtal och geopolitisk oro.

– Konjunkturindikatorer som inköpschefsindex pekar på att tillväxten i ekonomin blir bättre 2020. Vad de cykliska bolagen säger om efterfrågan är alltid intressant, men det blir extra spännande mot bakgrund av handelskrig och allmän geopolitisk oro, säger hon.

Hon anser även att en höjdpunkt är vad som sker med utdelningar och återköpsprogram.

– Inom banksektorn har åtminstone två storbanker flaggat för sänkta utdelningar i år. Även valutaeffekter blir intressant eftersom den svaga kronan spelat en nyckelroll för de svenska exportbolagens lönsamhet det senaste året.

Även Frida Bratt säger att det inte helt oväntat är utdelningsbeskeden som står i fokus under rapportfloden. Volvo väntas exempelvis leverera en extrautdelning och vissa tror att H&M kommer att sänka sin utdelning i år.

– Det vore en för stor negativ signal att sända ut nu när man är så mån om att visa att man är på rätt kurs, säger hon.

Johanna Kull tycker också att det ska bli intressant att se hur H&M fortsätter den operationella vändningen.

– Många kommer nog hålla ögonen på hur de gör med utdelningen, som aldrig sänktes men som inte heller höjts sedan 2014, säger hon.

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, menar att det är värt att hålla koll på H&M:s försäljningssiffror och är överlag positivt inställd till bolaget.

– Det känns som att trenden är bruten inom H&M. Det sista halvåret har det vänt, säger han.

Men i övrigt ser det ut som att omställningen inom detaljhandeln, med digitalisering och ökad konkurrensen kommer att göra det fortsatt svettigt för sektorn.

– Retail är en sektor som går på knäna är retail där vi främst sett negativa skrällar de senaste åren, både från onlineplattformar och bolag som främst har fysiska butiker. Risken finns förstås att vi får flera kallduschar framöver. Om något bolag överraskar positivt är potentialen å andra sidan hög i och med att sektorn är så otroligt pressad – se bara på finska Stockmans omvända vinstvarning som gav en kursuppgång på över 30 procent samma dag, säger Maria Landeborn.

Johanna Kull manar till att lägga extra fokus på vd-orden i rapporterna.

– Och då gärna jämföra med tidigare kvartals och hur de utryckte de sig då. Det ska även bli intressant att se om bolagen kommenterar fas 1-avtalet mellan USA och Kina och om det har någon påverkan på affären, säger hon.

I övrigt kommer hon hålla ett extra öga på verkstadsbolagen.

– Värderingarna är höga och förväntningar om att industrikonjunkturen vänt upp är redan inprisat. Atlas kommer, som det högst värderade storbolaget, att bli en viktig riktkarl, säger hon.

Även Joakim Bornold lägger fokus på just industrisektorn.

-Det största fokus för mig är industrin. Här gäller det att hålla koll på orderingången. Att det har varit turbulent på börsen beror ju på en stor osäkerhet kring var konjunkturen befinner sig: är den på väg upp eller på väg ner?

Även Frida Bratt tror att fokus kommer ligga på orderingången.

– Jag tror att vi får se lite lägre vinster i industri under fjärde kvartalet, men marknaden kommer i mångt och mycket ta fasta på orderingång och andra framåtblickande signaler som säger något om resten av 2020.

Det har länge funnits en debatt om att den lågt värderade svenska kronan innebär att industribolagen blir så innovativa som de hade blivit om kronan hade värderats högre. Om denna debatt säger Joakim Bornold:

– Det är en sak som i teorin känns rimlig, nationalekonomin är alltid rimlig teoretiskt, men nationalekonomi fungerar sällan i praktiken, den är väldigt tråkigt på det sättet. Den svaga kronan är ingenting nytt, det har vi pratat om hur länge som helst och svenskarna har varit ganska bra på att konkurrera med andra länder ändå. Och visst man ska alltid kika på orderingången, exempelvis Volvo har haft sjunkande orderingång. Men jag gillar Volvo, både som bolag och Volvo som aktie. Hela den globala lastbilstillverkningen befinner sig under förändring och där verkar Volvo där ligga långt fram.

Joakim Bornold påpekar även att det är värt att hålla koll på Ericssons marginaler.

– Det är ett bolag jag gillar även om jag inte gillar aktien. Ericsson befinner sig i en perfekt storm, går bra med teknikbytet, utrullning av 5G. Ericsson har alltid varit lönsamt men samtidigt har den största konkurrenten Huawei jätteproblem, i grunden är de politiska problem som innebär att de stoppas på flera marknader. I USA kör i princip Ericsson och Nokia helt själva, det borde gå bättre för dem, och Ericsson borde få upp sina marginaler som hittills varit för svaga.

Maria Landeborn tror att fjärde kvartalet kan följa i spåren av tidigare tunga kvartal för bankerna.

– Banksektorn var fjolårets förlorare på börsen till följd av penningtvätt och minusränta. Fjärde kvartalet var nog inte mycket bättre än de föregående, men det är möjligt att 2020 blir bättre. Riksbankens räntehöjning hjälper till litegrann och stigande långräntor är också bra för bankerna. Dessutom kan man tro och hoppas att de största negativa nyheterna när det gäller penningtvätt ligger bakom oss. Vad bankerna gör med utdelningen blir också intressant.

Vad gäller banksektorn pekar såväl Frida Bratt som Joakim Bornold på den viktiga kostnadssidan.

– Bankerna tror jag kommer fortsätta visa utmaningar på kostnadssidan – både vad gäller penningtvättsåtgärder men också kostnader för regelefterlevnad och den digitala omställningen –  men intjäningen tror jag fortsätter att se bra ut trots en hårdare konkurrenssituation, säger Bratt.

– Och även hur det står till med bolånemarginalerna förstås, där jag tror att ”bolånekriget” avtagit lite i styrka, säger hon.

– Ha koll på kostnaderna på banksidan. Hyr dyrt är det egentligen att tvätta pengar i Baltikum? Det kommer vi snart att få veta. Det är intressant att se om detta också kommer att synas hos SEB. Intäktssidan är jag inte orolig för, tvärtom, nu gynnas bankerna av att Riksbanken höjt räntan, säger Bornold.

På frågan om bankerna är undervärderade i dagsläget svarar Bornold:

– Swedbank och SEB som tar mest stryk är också de som är mest intressanta. Det som har hänt hittills i Swedbank har lite bäring på banken, och den svenska bankverksamheten.

Kostnaderna för penningtvätt och amerikanska sanktioner är på sätt och vis kortsiktiga. I det längre perspektivet handlar det om hur bankerna står sig i konkurrensen.

– Men jag tycker att där klarar sig de svenska bankerna väldigt bra. Danske bank är den enda utländska bank som försöker konkurrera på allvar i Sverige. Men man ska komma ihåg att det är svårt att konkurrera ut storbankerna och jag tror det kommer att ta tid, vad gäller bolån har jag svårt att tro att nya mindre aktörer lyckas ta särskilt stora andelar av marknaden.

Johanna Kull säger att det kommer att bli intressant att se hur bankerna hanterar Riksbankens räntehöjning.

– Den trädde inte i kraft förens i januari och kommer såldes inte märkas i resultatet hos bankerna förens vid vårens rapporter. Det kommer hur som helst bli intressant att hur de kommunicerar kring detta samt vad de säger om sentimentet och aktiviteten bland deras företagskunder. Bankerna värderas lågt och kurspotentialen torde vara relativt hög här jämfört med många andra sektorer där värderingarna stigit till all time-high nivåer, säger hon.

Fastighetssektorn har gått som tåget, men sektorn väntas inte vara någon raket under 2020, menar Frida Bratt.

– Det är möjligt att den lite svagare konjunkturen nu visar sig i form av högre vakansgrad på exempelvis kommersiella fastigheter. Det lär inte bli dramatiskt, men någon fastighetsfest tror jag överhuvudtaget inte att vi ska vänta oss av 2020.

Maria Landeborn tror emellertid att fastighetsfesten kan ha lite kvar att ge.

– Nu har räntorna stigit lite från den absoluta botten, och kanske har hyresnivåerna toppat. Men samtidigt som det finns vissa varningssignaler inför framtiden så är det inget som tyder på att Q4 skulle vara dåligt, och sektorn kan mycket väl gå bra ett tag till.

Joakim Bornold påpekar att han alltid har legat fel vad gäller just fastigheter.

– Jag är bara bitter och man kanske inte ska lyssna på mig här efter, jag är bränd av min fars fastighetsspekulationer på 1990-talet. Jag vet hur fort det går när det går åt andra hållet men det ska man ha koll på är fastighetsbolagens främsta nyckeltal: driftnetto. Går man plus på att hyra ut fastigheten? Alltså tjänar bolaget några pengar eller handlar det snarare om att höja värdet på sina fastighetsinnehav? Det är trots allt den bransch som har skapat flest förmögna människor men också flest före detta förmögna människor.