SPECIAL: INNOVATIONSKRAFT – Så blir Sverige mer innovativt

Frågorna

1 Har Sverige tillräcklig innovationskraft för att kunna hävdasig i konkurrensen?

2 Om inte: Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för attförbättra innovationskraften?

3 Är det rätt att centralisera statens FoU-finansiering för attkunna kraftsamla?

4 Om Sverige ska kraftsamla nationellt, vilket/vilka områden börvi satsa på?

5 Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden som kan ändras iSverige för att uppfinningar och patent ska kommersialiseras ihögre grad?

ÖSTEN MÄKITALO, teknisk chef, Telia Mobile:

1 Sverige har tillräcklig innovationspotential för att kunnahävda sig i konkurrensen. Kraften att förverkliga möjligheternasaknas dock ofta.

2 Stödja och satsa på människor som visat innovationskraft ochge dem resurser utan för mycket byråkrati – alltså ettinnovationsvänligt klimat.

3 Det är inte rätt att centralisera statens FoU-finansiering.Detta skapar en stor byråkrati med lång väg mellan idé ochbeslut. Elden hinner slockna eller tidsförsprånget gå förlorat.

4 Områden där vi redan är starka såsom exempelvis trådlöskommunikation, kemi och läkemedel.

5 Ökat stöd (know how och pengar) till de tidiga faserna iinnovationsprocessen

KARIN MARKIDES, kemiprofessor, Uppsala Univ.:

1 Ja utan tvekan, om man menar kraften hos forskarna. Nej intealls, om man menar den kraft som åtgår för att förverkligainnovationsidéer.

2 Hitta vägar att synliggöra de high-tech-innovationer som vifaktiskt har.

3 Det är viktigt att grundforskningen får en särställning,eftersom den annars riskerar att förlora i konkurrensen. Om detsedan är klokt att samordna forskningsråden (NFR, TFR och MFR)är jag inte lika säker på som många andra tycks vara. Man kanförlora viktiga nyanser.

4 Naturvetenskap och teknik!!!

5 Regeringen bör ta sitt ansvar för gränsytan mellan små- ochmedelstora företag och universitet. Ett konkret exempel: Friköprenrummen på universiteten och låt dessa utnyttjas fritt avföretag och forskare. Det skulle ge en enorm injektion förinnovationsklimatet i landet.

STAFFAN NORMARK, VD Strategiska Stiftelsen:

1 Kan bli bättre. Vi behöver hjälpa kunskapsintensiva småföretagatt växa sig större.

2 Att få stödåtgärder och forskning att bilda en helhet somunderlättar företagsbildande och tillväxt.

3 Viktigast är att de olika forskningsorganen lär sig samarbetaoch koncentrera sina insatser.

4 IT och biovetenskaper.

5 Bättre insikt bland forskarna om möjligheterna att ta tillvaraupphovsrätten.

LARS REKKE, statssekreterare, näringsdep. :

1 Inom OECD satsar Sverige mest på forskning som andel av BNP.Merparten svarar dock näringslivet för. Det finns mycketinnovationskraft i landet. Men vi måste bli bättre på attomsätta kunskap och forskningsresultat i nya produkter,processer och tjänster.

2 Det är svårt att peka ut en enskild åtgärd. Innovationerbygger på samspel mellan en rad aktörer. Vi gör nu en översyn avstatens aktörer och deras olika åtgärder/program för att kunnata ställning till förbättringar och därmed främja fler ochväxande företag.

3 Det finns en rad skäl till en ökad samordning. Bl.a. skapasbättre förutsättningar att få en nationell överblick med ökademöjligheter att prioritera och kraftsamla nationellt.

4 Det är naturligt att kraftsamla inom tillväxtområden ochområden där Sverige redan har en stark position. Mera konkret:IT, bioteknik, verkstads- och transport.

5 Attityderna hos forskarna är avgörande. Samverkan mednäringslivet och samhället i övrigt måste utvecklas och bli ennaturlig del i forskarnas arbete.

KAI HAMMERICH, generaldirektör, Invest in Sweden Agency:

1 Ja, inom medicin och IT.

2 Att öka samverkan, flexibilitet och öppenhet i systemet, tillexempel enligt OECD:s modell för ett National Innovation System.Regering, universitet och företag borde i högre grad fokusera påutvecklings- och tillväxtfrågor för att öka omvandlingstrycket.

3 De länder som utvecklas snabbare än Sverige har en nationellinnovationsstrategi. Kraftsamling (som kan ske inom ettdecentraliserat system) och prioriteringar är förutsättningarför att kunna få utdelning inom strategiskt viktigateknikområden – både för företag och nationer.

4 Områden där vi är bra: informatik, mobilitet, logistik,säkerhet och hälsovård.

5 Öka tillgången på riskvilligt projektkapital iproduktifieringsfasen. Gynnsammare personalbeskattning ikommersialiseringsfasen.

CLAES WILHELMSSON, forskningschef, AstraZeneca:

1 Ja. Men utan rätt förutsättningar är det stor risk att denutarmas.

2 –

3 Ja. Risken är annars att pengarna plottras bort. Menstyrningen ska inte ske via politiker, utan det ska vara enbalans, där tyngdpunkten ligger på forskare och där det finnsinslag från näringslivet och politiken.

4 Framför allt områden, där Sverige redan ligger långt framme:Medicin, medicinteknik, IT och telekommunikation.

5 Skapa ett bättre forskningsklimat.