Storbankerna kläms från två håll
Under lång tid dominerades den svenska fondmarknaden av de fyra storbankerna. Men sedan våren 2003 har storbankernas marknadsandel minskat med 12 procentenheter till 69 procent. Det kanske inte låter så mycket. Men i reda pengar betyder det att minst 2 miljarder kronor i årliga förvaltningsavgifter nu går till andra bolag än storbankerna.
Vinnarna finns bland oberoende fondförvaltare och utländska bolag som tagit steget in på den svenska marknaden. Det började med internetmäklarnas fondtorg och förstärktes av PPM. När spararna väl fått smak på valfrihet ökade kraven på bankerna att även erbjuda fonder från oberoende förvaltare.
– För oss mindre förvaltare är möjligheten att distribuera våra fonder via banker och andra aktörer den stora händelsen som förändrade förutsättningarna för kunderna och hela branschen, säger Henrik Lindquist, vd för Enter Fonder.
Det är en utveckling som öppnar för en marknad där bästa fond vinner, en trend som en av världens största förvaltare, Blackrock, anser är här för att stanna. De senaste åren har intresset varit stort för fonder med inriktning på marknader som i sin tur går starkt. När utvecklingen i Östeuropa är god ökar också inflödena till Blackrocks Emerging Europe-fond medan det just nu är stort intresse för bolagets Latinamerika-fond.
Bolaget bildades 2006 genom en sammanslagning av ränteförvaltaren Blackrock och dåvarande Merrill Lynch Investment Managers. Vid det senaste årsskiftet uppgick förvaltat kapital till omkring 8 100 miljarder kronor. Det är mer än två gånger Stockholmsbörsens totala börsvärde.
– Det verkar som om investerarna vänder sig antingen till de riktigt stora förvaltningsbolagen eller till små specialiserade företag, som hedgefonder eller private equity. Denna trend gynnar även dem som är specialiserade på vissa marknader, säger Peter Leane, direktör med ansvar för Blackrocks nordiska marknad.
Han räknar med att fler kapitalförvaltare går samman och att antalet bolag minskar. Eftersom kostnaderna för bra riskhantering ofta är höga är det en fördel att vara stor. En global aktör har också ett stort distributionsnät och möjlighet att ta tillvara idéer och utveckla nya produkter.
Men det finns också fördelar med att vara liten och oberoende. När Henrik Lindquist och hans kollegor startade Enter 1999 var tanken att det alltid finns en plats för den som är specialiserad, fokuserad och gör ett bra jobb. Och det har visat sig fungera utmärkt. Största fonden Enter Sverige Fokus har i genomsnitt gått 2 procent bättre än index per år sedan starten för drygt åtta år sedan.
– Vårt enda existensberättigande är att vi levererar avkastning, vi har inga andra intäkter. Det finns inget annat att falla tillbaka på. För kunderna är det en poäng med att anlita en oberoende aktör. De kan vara helt säkra på att vi inte har någon annan agenda än att de ska få en bra utkomst av den förvaltningstjänst de köper, säger Henrik Lindquist.
Men det finns en risk att intäkterna minskar när börsen går dåligt. Olika förvaltare har olika strategier för att inte stå och falla med utvecklingen på aktiemarknaden. För Enters del handlar det förutom ränteförvaltning också om en fond, Enter Maximal, som växlar mellan att vara till hundra procent investerad i aktier att ha hela kapitalet i räntepapper. Bytet sker efter en matematisk modell, som signalerar när det är dags för trendbrott. Det är ett arbetssätt Enter är ensamma om.
– Kunderna har ett uttalat önskemål om att undvika större värdefall på aktiemarknaden. Vi löser det genom att växla mellan hundra procent aktier och hundra procent räntebärande för de kunder som vill det, säger Henrik Lindquist.
För Blackrock handlar det om att ha rätt produktmix. När marknaden är osäker ökar inflödena till korta räntefonder, ett område där företaget har nytta av sin långa erfarenhet av riskhantering. Men i och med att fondsortimentet är omfattande kan effekterna på aktieförvaltningen bli olika.
– Som företag gynnas vi faktiskt av den oro på aktiemarknaden som pågått de senaste månaderna. Det beror på att vi har två starka områden – råvaror och kontanter. Vi ser fortfarande stora inflöden inom dessa områden, säger Johan Stackelberg, försäljningsansvarig för Blackrock på den nordiska marknaden.
I dag är fonder med inriktning på gruvbolag och guld bolagets storsäljare, och Johan Stackelberg tror att den positiva utvecklingen för dessa fonder håller i sig ett tag till.
Samtidigt växer marknaden för strukturerade produkter lavinartat. Förra året ökade den utestående volymen av aktieindexobligationer registrerade hos NCSD med drygt 49 miljarder kronor. Samtidigt steg nysparandet i fonder med 26,5 miljarder kronor, den minsta ökningen på fem år. För bankerna är dessa produkter lönsamma i sig, men bidrar också till att jämna ut variationerna i intäkter över tiden.
– Det finns också en ganska stark koppling mellan införandet av rådgivningslagen och viljan att sälja fler lågriskprodukter till kunderna. En anledning kan vara att begränsa sin egen risk när man ger råd till en kund, säger Henrik Lindquist.
Intresset för strukturerade produkter är inte unikt för Sverige. I Storbritannien finns en liknande trend. Dessutom har investerarnas aptit på absolutavkastande fonder ökat kraftigt. Dessa är inga hedgefonder även om de kan verka snarlika vid en första anblick. Blackrocks UK Absolute Alpha Funds har funnits i tre år och genererat en genomsnittlig årsavkastning på 12 procent.
– På senare tid har det varit ett enormt intresse för denna fond, i och med att den genererar en stabil avkastning som är bättre än kontanter. När marknaden är volatil går den här typen av fond bra, säger Peter Leane.
Han ser också ökat intresse för hedgefonder och tror att jordbrukssektorn kan bli intressant framöver. Nyheten är att det startas jordbruksfonder som även privatpersoner kan få tillgång till. I dag har Blackrock en hedgefond som placerar i allt från lantgårdar till aktier i bolag som tillverkar gödning.
Nu är det också hög tid för hedgefonderna att visa vad de går för. I en global undersökning som gjorts av Öhrlings Pricewaterhouse Coopers säger färre än hälften av de tillfrågade investerarna att de är nöjda med hedgefondernas prestationer. Men trenden att öka andelen alternativa investeringar verkar hålla i sig. En tredjedel av investerarna tänker öka sina placeringar i hedgefonder, ungefär lika många tror på råvaror och 40 procent tänker investera mer i fastigheter och private equity. Men det framgår också att kraven på genomlysning och riskhantering ökar när avkastningen viker.
– Signalen till kapitalförvaltare är att de måste bli bättre på att kommunicera med sina kunder i takt med att investerarnas efterfrågan på snabbare och mer transparent rapportering ökar, säger Susanne Sundvall, ansvarig för alternativa placeringar på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers.
Det är en utveckling som välkomnas av Henrik Lindquist.
– Kanske är det en önskedröm, men efter hand borde marknadskrafterna verka för ökad genomlysning. Och det kommer att gynna dem som verkligen levererar avkastning. Vi tror och hoppas att om vi gör ett bra jobb ska det leda till god utveckling både för våra kunder och oss själva, säger han.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.