Storkunderna snålar

Förra årets satte den svenska exporten nytt rekord när industrin lyckades sälja för 897 miljarder kronor. Det var, mätt i kronor, en uppgång med nio procent från 2003 trots en viss avmattning under hösten. Det som lyfte den svenska exporten under fjolåret var inte, som man kanske skulle kunna förledas att tro, handeln med världsekonomins motorer, USA respektive Kina. Utan det var framför allt till våra grannländer som exporten ökade (se tabell).

UPPÅT: Exporten till St Kitts and Nevis ökade rejält 2004.

Till USA respektive Kina har försäljningsökningen tvärtom varit dålig, framför allt mätt efter hur dessa länders import har utvecklats. Både länderna har slagit importrekord under 2004 med importtillväxt på närmare 20 respektive 40 procent. I det perspektivet framstår en treprocentig exportökning till USA respektive en sexprocentig exportökning till Kina närmast som futtig. Även om man tar hänsyn till att ländernas valutor försvagades mot kronan under fjolåret. USA fortsätter trots detta att vara Sveriges största exportland, men Tyskland har närmat sig väsentligt sedan 2003.

Länder i Östeuropa har däremot framträdande platser på tillväxtlistan. Tyvärr är exporten ännu inte så välutvecklad till dessa regioner varför bidraget ännu inte är så markant. Till Polen ökade dock exporten med 16 procent och till Ryssland med 18 procent.

Upp 24 000 procent
Bland andra länder förtjänar det väl att framhållas att exporten till det karibiska ö-landet St Kitts and Nevis steg med 23 889 procent. Här kan man väl misstänka att det rör sig om en telekomorder. Man kan också notera att exporten till Afghanistan respektive Irak åter har kommit i gång med respektingivande 472 respektive 309 procents tillväxt.

Den totala varuimporten ökade samtidigt till 727 miljarder kronor, en uppgång med åtta procent. Här var mönstret något annorlunda och det var framför allt under hösten som importen satte ordentlig fart. Om det här fortsätter, med lägre exportökningar och högre import, så minskar det bidrag som utrikeshandeln ger till tillväxten framöver. Å andra sidan betyder normalt sett en stark importutveckling att både den privata konsumtionen och investeringarna utvecklas hyggligt.

När det gäller varufördelningen så är det en blandning av nytt och gammalt i topplistan (se tabell). Oljeprodukter toppar listan med en uppgång på hela 36 procent. Här är det bristen på raffineringskapacitet som gett ett fantastiskt uppsving i marginalerna för den svenska oljeindustrin.

Prisuppgången på råvarumarknaden har också gett metallindustrin ett ordentligt exportlyft. I övrigt märks framför allt Scanias och Volvos framgångar inom lastbilssektorn och telekomsektorns revansch. Däremot kan läkemedelsindustrin lämna ett dåligt år bakom sig.

Framöver räknar företagen med fortsatta exportframgångar även om tillväxttakten ser ut att ha passerat toppen. Vilket märks i olika typer av snabba indikatorer. Dessutom sätter det höga kapacitetsutnyttjandet inom flera industribranscher käppar i hjulet för en fortsatt snabb expansion. En starkare krona bidrar också till svårigheterna. Här är problemet framför allt att konkurrera i det snabbväxande Asien. Så om industriföretagen lyckas hälften så bra i år som i fjol, så är det en god prestation.

______________

ENERGIBOOM!
Export för viktiga varuområden, mdr kronor
Exportvärde, Jan-nov 2004 Procentuell förändring
Skog/papper 101,5 0
Mineral 77,0 21
Kemi 100,4 4
varav läkemedel 49,1 1
Energi 33,7 37
Verkstad 420,2 9
varav elektro 126,6 13
varav lastbilar 20,3 25
Övriga varor 90,8 6
varav livsmedel 27,9 9

_____________

DANMARK ÖKAR MEST
Varuexport till våra tio största exportmarknader, miljarder kronor
Exportvärde, jan-nov 2004 Procentuel förändring
USA 88,7 3
Tyskland 84,1 10
Norge 70,5 10
Storbritannien 64,6 10
Danmark 54,2 12
Finland 47,2 9
Frankrike 39,6 7
Nederländerna 39,3 5
Belgien 37,5 9
Italien 30,0 11