”Störst är inte vackrast”

Danske Banks huvudkontor andas historia, långt från dansk design och nordiskt ljus. Här är det mörka ekpaneler och tunga sammetsgardiner som gäller för en bank med anor från slutet av 1800-talet. Peter Straarup har en hektisk tid. Efter bokslutet som presenterades i januari har han haft otaliga möten i både Europa och USA för att ge investerare en närmare inblick i framför allt affären där Danske köpte finländska Sampos kontorsrörelse. Även på hemmaplan kräver affären ansträngningar, redan om ett år räknar Danske Bank med att få in Sampo Bank på sin egen it- och produktplattform – aldrig en enkel manöver i en storbank.

– Den största utmaningen för oss nu är att integrera Sampo Bank på våra egna system och slutföra integrationen av våra irländska banker. Samtidigt får vi inte tappa något momentum, säger Peter Straarup.

Till skillnad mot Nordea och Swedbank öppnar inte Danske Bank för en stor fusion, inte ens på lång sikt. Danske Bank klarar sig utmärkt på egen hand. Det budskapet levererar Peter Straarup klart och tydligt.

Möjligen kan man se det som att Danske har gjort sina förvärv. År 1997 köptes den mellanstora svenska Östgötabanken. Därefter har bland annat två irländska banker köpts. Och i år slog man alltså till med Sampo Bank i Finland. Efter Nordea är därmed Danske nummer två i Norden.

Danske är en bjässe med en omsättning i fjol på 37,5 miljarder danska kronor, en nettovinst på 13,5 miljarder och en balansomslutning på strax under 2 800 miljarder danska kronor (en dansk krona kostar 1,27 svenska kronor).

Danske Banks ointresse för fusioner kan tolkas som att banken är relativt klar med affärer just nu. Men Peter Straarup anser också att det fundamentalt inte finns några hållbara argument för megafusioner.

– Vi ser inga skäl för att växa genom en stor fusion. Det finns för många risker förknippade med att slå ihop två verksamheter som inte får underskattas. Det är olika kulturer, system, språk och värderingar och det finns en stor risk att inte allt blir som det såg ut på ritbordet, säger Peter Straarup.

Det är framför allt den väntade försäljningen av den svenska statens ägarandel i Nordea som just nu verkar som en katalysator i en nordisk konsolidering. Byte av huvudägare har också fått ut Nordealedningen själv på friarstråt och banken har vid flertalet tillfällen i medier och vid investerarmöten uttalat sitt intresse för att hitta en partner. Nordeas inställning imponerar emellertid inte på Peter Straarup.

– Jag tror inte att vi får se några större sammanslagningar mellan de nordiska bankerna. De riktiga drivkrafterna finns inte riktigt där. Jag tror inte heller att någon större europeisk eller global spelare kommer att köpa en nordisk bank. Det finns för lite att spara. De nordiska bankerna är välskötta. Sedan kan ju allt hända. Om det finns någon ledningsgrupp någonstans som bestämmer sig för att man vill ha en nordisk närvaro, ja, då kan det komma ett bud. Men jag håller det inte för särskilt sannolikt, säger han.

Att andra europeiska banker nyligen hamnat vid förhandlingsbordet finns det naturliga förklaringar till men det är inget som kommer driva uppköp och fusioner i Norden.

– Det är alltid svårt att peka finger åt konkurrenter. Men ABN Amro fick brev från några av sina aktieägare som hävdade att ledningen och styrelsen inte uppfyllt sina löften till aktieägarna och att banken underpresterat. Det är bakgrunden till att ABN Amro nu kastat sig ut i fusionssamtal. Jag skulle vilja säga så här. Det skulle vara mycket svårt för någon av Danske Banks aktieägare, eller någon annan aktieägare i en nordisk bank, att skicka ett likadant brev. Jag ser heller inte att skalfördelarna finns där, att större är vackrare stämmer inte. Vid en viss tidpunkt uppkommer komplexitetskostnader för att en verksamhet helt enkelt är för stor. Just nu finns inte argumenten för konsolidering säger Peter Straarup.

Inte heller en statlig försäljning av bolåneinstitutet SBAB ser ut att falla Peter Straarup på läppen.

Peter Straarup är tydlig även på denna punkt, han utropar sig till förlorare i auktionen redan innan SBAB har bjudits ut till försäljning av svenska staten. Han tror inte att Danske Bank kommer betala bäst för bolåneinstitutet. Många investmentbankers listar Danske Bank på topp tre av tänkbara köpare. Men nu skjuter Danske Bank ut sig från processen redan innan den har börjat.

– Jag tror inte att vi kommer bjuda tillräckligt mycket för SBAB, och vi är inte den mest sannolika köparen. Men vi kommer naturligtvis att göra vår hemläxa och titta närmare på bolaget när det kommer ut till försäljning, säger Peter Straarup.

Vem kommer att bjuda högst då?

– Det är svårt att säga men någon av de svenska bankerna bör kunna räkna hem det. Med tanke på att de har störst kostnader att spara i samband med ett köp av SBAB, säger Peter Straarup.

Men visst finns affärslogik mellan SBAB och Danske Bank, det medger Peter Straarup. En affär skulle också bjuda en hel del synergier för Danske Bank. Priset på SBAB räknar han med kommer att bli högt. Hur högt vill han inte säga.

– Vi har inte gjort våra beräkningar än, och ärligt talat behöver vi ha mer detaljerad information för att kunna bilda oss en uppfattning. Så än kan jag inte ge en indikation på vad vi tycker SBAB är värt, säger Peter Straarup.

Marknadsbedömare Affärsvärlden pratar med säger att 8-9 miljarder kronor kan en köpare utan kostnadssynergier betala, med lite vilja. Från 10 upp till 12 miljarder krävs det rejäla synergier för att kunna motivera priset.

Men det är inte säkert att den som bjuder högst får SBAB. Den proposition som bland annat behandlar SBAB:s framtid som riksdagen klubbade igenom öppnar möjligheten att bedriva industripolitik för att ta hänsyn till samhällsekonomisk nytta, med andra ord är inte priset det allena avgörande.

Peter Straarups ödmjukhet inför SBAB kan ta Danske Bank långt i ett auktionsförfarande. Samtidigt skulle det också öppna för en fusion mellan Nordea och, kanske mest sannolikt, SEB. Danske Bank har en marknadsandel på ca 6 procent på den svenska marknaden. Med SBAB:s 10 procent skulle danskarna bli en aktör av betydelse vilket skulle mildra kritiken från dem som tycker att konkurrenssituationen skulle försämras om antalet större banker minskade.

Svenska staten lär dock inte acceptera ett skambud, så 10 miljarder lär krävas för att ro hem en affär. Det är pengar som inte Danske Bank har nu, trots ett börsvärde på 210 miljarder kronor. Sampoaffären krävde sina modiga miljarder och halva köpeskillingen fick aktieägarna ställa upp med i en nyemission. Peter Straarup är därför försiktig när han talar om möjligheten att återigen gå till sina ägare för att finansiera ett eventuellt förvärv.

– Vi kan absolut gå till våra aktieägare igen. Men det finns inga sådana planer och jag håller det inte för sannolikt att det kommer att hända i den närmaste framtiden. Vi betalade drygt fyra miljarder euro för Sampo Bank, knappt hälften finansierade vi med egna aktier genom en nyemission. På 23 timmar hade vi finansieringen klar och våra aktieägare ställde sig bakom vår strategi, säger Peter Straarup.

Det verkar inte enbart vara priset som får Peter Straarup att uttrycka tveksamhet inför SBAB, det är både interna och externa faktorer som bidrar till förhållningssättet.

– Från och med nu är det organisk tillväxt som gäller. Det finns en gräns för hur mycket integrationsarbete vi klarar av. Sett till ledning och styrning i banken har vi inte resurser att göra ett större förvärv till just nu, säger Peter Straarup.

Även om han erkänner att det ligger högt upp på prioritetslistan att fortsätta tillväxten på den svenska marknaden, konstaterar han att det finns en del som talar emot SBAB.

– Vi är inte övertygade om att vi kommer vara intresserade när vi tittat närmare. Det är ändå ett utpräglat enproduktsbolag och varje kund har redan en bankkontakt. Det är delvis därför jag inte tror att vi är villiga till att betala tillräckligt. Det är osäkert hur många av SBAB:s kunder som man kan migrera över till Danske Banks kundbas, därför är det också oerhört svårt att uppskatta intäktssynergier om vi skulle börja addera våra produkter till SBAB:s erbjudande, säger Peter Straarup.

Samtidigt noterar han att konkurrensen på bolån, SBAB:s paradgren, är fortsatt hög och att marginalerna fortsätter att falla.

– Lönsamheten börjar sakta men säkert krypa ned mot de nivåer vi ser på bolån i Danmark och Basel II kommer att hjälpa till, spår Peter Straarup.

Men med tanke på att Danske Bank under Peter Straarups ledning varit inblandad i flera budstrider och betalt premier på 90 procent för en svensk bank förr så kan man tolka Peter Straarups uttalanden som taktiksnack. Syftet skulle vara att sänka säljarens förväntningar på vilket pris man kan få, i alla fall från Danske Bank, som bör vara en av svenska statens favoriter.

Även om Peter Straarup tonar ned Danske Banks framtida roll i pjäsen SBAB så är banken ingalunda ointressant för Affärsvärldens läsare. Banken är en köpfavorit bland analytikerna som gillar att Peter Straarup lovar tunt och levererar runt. Cirka hälften av Danske Banks resultat genereras på marknader utanför Danmark. Genom köpet av Sampo Bank är danskarna numera nummer tre i Finland. På både den norska och den svenska marknaden har banken en tvåsiffrig marknadsandel inom räckhåll. I Estland är Danske Bank också med och slåss bland de svenska bankerna och genom Sampo finns även kontor i Ryssland.

Den senaste tidens utveckling när allt fler kreditinstitut höjt ett varningens ord om riskerna för en ekonomisk överhettning i Baltikum oroar inte Peter Straarup.

– Man ska vara medveten om att det är en krokig väg som kan innebära överhettning, valutaoro och bubblor. Jag tror att de baltiska länderna kommer prestera en högre BNP-tillväxt än andra medlemsländer i EU. Tillväxten kan stanna av från en tid till en annan, men den kommer att återhämta sig. Men i dag utgör den baltiska verksamheten knappt 1 procent i Danske Bank och jag tror att det kommer ta tid, lång tid innan den står för 5 procent av vår omsättning, säger Peter Straarup.

Danske Banks förmåga att överträffa marknadens förväntningar är en förklaring till analytikerkårens respekt för banken. En annan är den stadiga tillväxt som banken uppvisat år efter år. Men det är inte bara organisk tillväxt som driver den. Den senaste 10 åren har Danske Bank gjort fyra större bankköp, och alla har kritiserats som för dyra av både analytiker och konkurrenter i samband med att affärerna presenterats.

– Jag antar att frågar du konkurrenter blir alltid svaret att den som köpt, eller vunnit ett auktionsförfarande, har betalt för mycket. Det ligger i sakens natur. I dag finns det ingen som kritiserar oss för köpet av Östgöta Enskilda Bank, inte heller för våra andra förvärv. Jag är övertygad om att förvärvet av Sampo kommer att visa sig bli lika bra om inte bättre, säger Peter Straarup.

Det är nästan exakt tio år sedan som Danske Bank köpte Östgöta Enskilda Bank av Fredrik Lundberg för imponerande 2,2 miljarder kronor, motsvarande en budpremie på över 90 procent.

– Bra banker är dyra, konstaterade Peter Straarup i samband med den affären.

Danske Banks aggressivitet i samband med förvärv är väl dokumenterad. Två år efter budet på Östgöta Enskilda Bank gav sig Peter Straarup in i en budstrid med Svenska Handelsbanken och dess vd Arne Mårtensson om vem som skulle köpa norska Fokus Bank. Med budet på 5,8 miljarder norska kronor var det danskarna som gick segrande ur striden.

Redan inom ett par år ska Danske Bank tjäna pengar på det senaste förvärvet.

– Sampo ger ett attraktivt kontorsnät som kompletterar vårt och erbjuder stora kostnadssynergier när vi väl integrerat verksamheten. Sampo Bank kommer att bidra positivt till våra aktieägare i mitten av 2009. Utöver det räknar jag med intäktssynergier, säger Peter Straarup.

Den höga andelen kapitalförvaltning i Sampo Bank är en förklaring till prislappen på 4 miljarder euro som Danske Bank betalade.

Det går att dra värderingsparalleller mellan Danske Banks köp av Sampo Bank och DNB Nors köp av Skandia Livs Asset Management. I Danske Banks köp ingick också kapitalförvaltaren Mandatum med 27 miljarder euro i portföljen. Större delen av Mandatums portfölj är medel som förvaltas åt Sampos livbolag.

– Vi har tagit över kapitalförvaltningen och aktiviteterna i varumärket Mandatum. Sampo Bank består till en större andel av kapitalförvaltning än till exempel Danske Bank eller andra banker. Normalt sett är det högre multiplar på kapitalförvaltning än vanlig bankverksamhet, säger Peter Straarup.

Men alla detaljer runt Mandatums portfölj är hemliga. Det vi får reda på är att det finns ett förvaltningsavtal mellan Sampo och Danske Bank, men hur långt det är eller till vilka avgiftsnivåer det har tecknats på får vi inte reda på. Samtidigt klargör också Peter Straarup att varumärket Mandatum kommer återgå till Sampo så fort Sampo Bank har konverterats över till Danske Banks plattform.

Det kanske mest udda av Danske Banks uppköp är de två irländska banker, Northern Bank och National Irish Bank, som köptes av australiensiska National Australia Bank, NAB, för cirka 970 miljoner pund i december 2004. Genom sin närvaro i Nordirland finns Danske redan Storbritannien, men steget över den Irländska sjön till England dröjer ännu.

– Vi har allting klart för att gå in i England, men vi har bestämt oss för att vänta. På ett par år ska vi öppna 25-30 kontor, både på Irland och i Nordirland. Vi vill ha en större och mer etablerad irländsk verksamhet innan vi satsar på den engelska marknaden, säger Peter Straarup

Genom en etablering i England skulle Danske Bank på allvar ta upp konkurrensen i det brittiska mellansegmentet med Handelsbanken och NAB som i hög takt bygger ut sina respektive kontorsnät i södra delen av landet.

NAB tog beslutet att prioritera sitt engelska kontorsnät med de engelska bankerna Clydesdale och Yorkshire Bank och sålde därför de underinvesterade irländska bankerna till just Danske Bank.

Peter Straarup räknar iskallt med att Danske Bank kommer att fortsätta att växa fort, inte bara på de marknader som klassificeras som tillväxtmarknader.

– På den irländska marknaden och i Baltikum kommer vi att fortsätta att växa med mer än 50 procent per år. På procentbasis men kanske mer i absoluta tal kommer vi fortsätta att växa snabbare än marknaderna i Norge, Sverige och Finland. Det innebär med andra ord att vi kommer att fortsätta ta marknadsandelar från våra konkurrenter, säger Peter Straarup.

I Sverige har Danske Bank en marknadsandel på 6 procent, under perioden 2005 till och med 2008 planerar banken att öppna 20 kontor, och man är på god väg att uppfylla målet. Förra året öppnades 12 kontor, framför allt i tätorter. Det helägda dotterbolaget Skandiamäklarna fortsätter också att expandera. Nästa år kan det bli dags att göra ett ordentligt försök i de norrländska storstäderna under några av Danske Banks många svenska alias som Jämtlands Provinsbank eller Sundsvalls Banken.

– Vi kommer att fortsätta att växa i Sverige, framför allt i storstäder. Däremot tror vi inte att vi behöver ett lika tätt kontorsnät. Kontoren har förlorat en del i betydelse som transaktionsgenomförare. Internet har tagit över en stor del, men det innebär också att mer resurser kan sättas in på försäljning och rådgivande verksamhet, säger Peter Straarup.

Men det är inte bara inom kontorsrörelsen som Danske Bank satsar i Sverige, nu slår också portarna upp för en nygammal satsning på aktiemarknadsaktiviteter i Stockholm. Danske Bank har rekryterat många kända namn i finanssvängen, men svansföringen är inte lika hög som när det begav sig förra gången, 2002, då banken fick skrinlägga sina planer på marknadsaktiviteter till en kostnad på 350 miljoner danska kronor. Danske Bank satsar nu på lokal närvaro med analys och aktiehandel i Stockholm, som en fortsättning på bankens tillväxt i Sverige. Satsningen startar i maj och utgår från Danske Markets som redan är verksamma i Sverige inom handel med valutor, derivat och obligationer.

På det hela taget uppfyller Peter Straarup förväntningarna om en bank-vd, han ger ett litet småtråkigt intryck, men charmen och glimten i ögat finns där under ytan. Han skrattar lite när Affärsvärlden frågar om hur den danska bostadsmarknaden kan förväntas utvecklas, en fråga som stöts och blöts inte bara i danska medier utan också i svenska och norska. Men när han ska svara blir han genast allvarlig.

– Jag tror definitivt inte att vi har någon bubbla och vi kommer inte få se någon krasch heller. Det är sant att bostadspriserna för först gången på länge nu har stannat upp och kanske fallit tillbaka en smula i Köpenhamn, men det finns inget som pekar på tydligt fallande priser. Jag tror att vi får se en oförändrad prisutveckling på bostäder i år, säger Peter Straarup.

Argumenten är desamma som vi känner igen från diskussioner om lägenhetspriser i Stockholm. Det finns få platser att bygga nya bostäder på i anslutning till centrala Köpenhamn och staden, liksom Stockholm har en strid ström av nyinflyttade.

________________________________________________________

Gammal i banken

Peter Straarup, koncernchef Den Danske Bank.

Född: 1951 på Jylland

Utbildning: Handelshögskolan i Köpenhamn.

Familj: Gift, 2 barn.

Bosatt: I Gentofte, utanför Köpenhamn.

Karriär: Trogen Danske Bank, har haft chefsposter i London, Houston, Singapore och New York. Suttit i koncernledningen för Danske Bank sedan 1986 och varit vd sedan 1998.