Stretcha din arbetsförmåga

All heder åt Affärsvärldens börstips men det är genom att följa råden i den här artikeln som du kan tjäna de stora pengarna, till låg risk dessutom.

Räkna på vad du skulle kunna tjäna i reda pengar på att, säg, jobba 15 procent mer effektivt. På att tänka klarare och kunna fatta bättre beslut, utan att stressa upp dig. Eller på att orka med en längre yrkesverksam period och fortsätta dra in pengar under ytterligare några år.

Lotta Dickinson är läkare på Capio

S:t Göran, med smärtlindring som specialitet. Hon har träffat många patienter som kan jobba både mer och bättre efter att ha tränat upp sin kropp och eventuellt ändrat sina kostvanor. Även om hon själv hellre uttrycker det som att patienterna fått ett bättre liv och blivit gladare.

Dessutom kan hon tala av egen erfarenhet. Hennes egen träningshistoria känns förmodligen igen av många andra. Vältränad och mycket aktiv under studentåren. Sedan ett mångårigt träningsuppehåll i samband med ett krävande arbete. Nu, sedan ett år, är hon i gång med ett bra träningsschema. Två till fyra träningspass, ofta pilates, och drygt två mils promenad blir det varje vecka. Effekten av det?

– Jag har alltid jobbat mycket, men nu orkar jag mycket mer, är mer effektiv och pigg även efter jobbet. Blir aldrig sjuk. Får inte ont i axlar och nacke längre, säger Lotta Dickinson.

Allt enligt regelboken. Att man mår bättre om man är vältränad har de flesta klart för sig. Men varför? Att en tränad kropp, på område efter område, ökar prestationsförmågan även för folk som mest sitter framför en dator på dagarna är inte självklart för alla.

Lotta Dickinson reder ut sambanden. Först vad gäller de kanske vanligaste åkommorna på svenska kontorsarbetsplatser: musarm och värk i ländrygg och axlar. Det kan låta som banala problem, men det orsakar en försämrad arbetskapacitet och inte minst minskad arbetsglädje för många. Och för en del personer leder stillasittandet vid datorn till långa sjukskrivningsperioder, och det är ofta dem som Lotta Dickinson träffar på sitt jobb.

– Vi ser att det är väldigt vanliga problem för människor som jobbar på kontor, säger hon.

Värk och inflammationer som en följd av för långa pass vid datorn, hänger – bokstavligen – på kappmuskeln (den stora muskel som går från nacken ner över ryggen). Den orkar nämligen inte med jobbet framför en dator om den inte är tillräckligt stark.

Lösningen är alltså att träna upp kappmuskeln.

– Är den stora kappmuskeln otränad så höjer man gärna upp axlarna mot öronen, inte minst eftersom det är en nedärvd reaktion vid stress. Man behöver träna framsidan och framför allt baksidan för att balansera kroppen och för att lära sig hitta de olika musklerna, till exempel Trapetzius (stora kappmuskeln) som har en tendens att höja axlarna vid stress. Om man kan hitta den så kan man slappna av den. Det minskar risken för smärta och värk i axlar och rygg, säger Lotta Dickinson som också råder kontorsarbetare att skaffa en handsfree till telefonen samt en rullmus till datorn.

Peter Tielman arbetar sedan tio år som personlig tränare, nu på Inmo Medveten Träning, där han också är vd. I stort sett alla hans klienter säger samma sak vid första mötet med honom: De vill träna för att “må bra”. Men alla menar inte samma sak med det. Peter Tielman ser tre orsaker till varför människor väljer att träna: fåfänga, prestationsinriktning och dödsångest. De fåfänga vill helst satsa på snyggträning, eller som Peter Tielman säger:

– De vill ha plattast möjliga mage på kortast möjliga tid.

De prestationsinriktade vill ha kraft att ha en aktiv fritid, kanske klättra i berg på semestern eller åka Vasaloppet.

De som tränar för att de känner dödsångest är inte alls, som man kanske skulle kunna tro, endast personer i övre medelåldern eller äldre, enligt Peter Tielman.

– Visst är det en hel del 40-talister som tränar för att de känner av hjärtat eller oroar sig för att göra det. Men även många yngre personer, som kanske har folk i sin närhet som gått bort på grund av hjärtsjukdomar.

Det fina är att alla, oavsett orsak, uppnår de positiva effekterna av träning. Även om Peter Tielman påpekar att de som är mer prestationsinriktade når en högre nivå än de som helst bara vill träna beachmusklerna.

Som Lotta Dickinson betonar: Den som vill ha ett starkt hjärta bör träna, “det finns det evidens för”. Det beror på flera saker. Blodgenomströmningen ökar i kroppen, inklusive i hjärtats kranskärl vilket, förenklat, kan sägas bidra till att viloblodtrycket sänks. Kroppens tendens att bilda blodproppar minskar, ibland till följd av att ökade nivåer av prostataglandin och kväveoxid.

Dessutom förändras sammansättningen i kroppens blodfetter. Det innebär att det så kallade goda kolesterolet, (High density lipoproteins, HDL-kolesterolet) ökar och dessutom bidrar till att “knuffa bort” det onda kolesterolet (Low density lipoproteins, LDL-kolesterolet).

Fler av de träningseffekter som minskar risken för hjärt- och kärlproblem gör också att en vältränad person blir bättre på att hantera stress. Delvis på grund av att blodtrycket inte sticker i väg lika snabbt som när en otränad person får skäll av chefen för att största kunden är missnöjd. Dessutom ökar sömnkvaliteten och utsöndringen av endorfiner hos en vältränad person, även det gör en person mer stresstålig.

Ett av de roligaste inslagen i både läkaren Lotta Dickinsons och personliga tränaren Peter Tielmans arbeten är att de får vara med om många före- och efterupplevelser på sina jobb. Personer som börjar från en låg nivå, vad gäller styrka, kondition och allmäntillstånd genomgår ofta en tydlig förändring. Som både syns och känns. Patienterna respektive klienterna brukar visserligen inte tala så ofta om just de livsavgörande hälsovinsterna. Ingen säger “vad mitt hjärta känns starkt”.

– Det första som de blir glada över brukar vara vikten, att de får sy in kavajen eller klänningarna. Sen finns det de som gläds åt att det äntligen kan gå i högklackat igen, när de blivit av med knä- och ryggproblemen. Nästa steg brukar vara att han eller hon orkar mer, till exempel klarar av affärsresor utan att komma hem och vara helt slut, säger Peter Tielman.

____________________________________________________________

Nyttigt på nätet

Läs mer om effekter av fysisk aktivitet på www.fyss.se. FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, är ett samarbetsprojekt mellan Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Statens folkhälsoinstitut.