Superentreprenören slår till

Den tunga handen på Valörs skuldra kändes märkligt välbekant. Eller var det månne doften? – en egendomlig blandning av gammalt bränt kaffe och piptobak med chokladarom. Någonting förrådde att den som sökte kontakt med Signaturen här på Norrmalmstorg i Stockholm var Holger Pågåker, superentreprenören från Västmanlands mörka skogar. Hälsningsfrasen avslöjade honom.

– Valör, gamle gosse!
– Pågåker! Det var inte i går.
– Man har häcken full i dessa goda tider, svarade den gamle lumparkamraten glättigt.
– Goda tider? undrade Signaturen misstroget.
– Om! Jag har tusentals goda idéer och jag håller just nu på att förverkliga dom allesammans. Lånat kapital är billigt, bara man känner rätt kamrerare. Personal finns att få tag på överallt. Marknaderna ligger bara och väntar?

– Nu gör du mig nyfiken, sa Valör artigt.
– Vi kan börja med “karriärtransplantgruppen”, mös monsterentreprenören.
– Säg inte att…

– Jo, jag har sett det pinsamt uppenbara och beslutat mig för att slå mynt av det. Är du inte kvinna har du i dag inte en chans att ta nästa karriärsteg. Över hela Sverige sitter tusen sinom tusen halvgamla, välutbildade, erfarna män och hänger läpp över att en lika kvalificerad kvinna tagit deras jobb. Man kan säga att det är rättvist. Man kan också göra stålar på att hjälpa dem. Vi erbjuder könsbyten. Martin blir Martina, och får vips en helt ny karriärpalett att måla med. Vi har redan hjälpt in många av dom i näringslivet. Vissa tycker dessutom att det är ganska kul att bli klappade i häcken av andra, ännu icke transplanterade män. Fler än jag har vågat tro njuter faktiskt av att ha tagit steget över till andra sidan.

– Du skojar!
– Jag är alltid gravallvarlig när det handlar om pengar. Det vet du, Valle.
– Så vad mer?
– Förr eller senare är kriget över samtidigt som konjunkturen inte riktigt vill lyfta. Vad behöver vi då?
– Säg du, svarade Valör.
– Vi behöver syndabockar. Just nu skäller alla på Saddam. Men sen? Allt kan inte skyllas på honom. Jag har en “syndabocksagentur” på gång, killar som “Tar Ansvaret” under en övergångsperiod. Sedan får de gå med sex månaders lön. Den tar jag trettio procent av. Garanterat lönsamt. Och alla har någon att skylla på.

– Mer då?
– Jag har slagit mig ihop med corporate finance-proffset Malte Multum. Du kommer kanske ihåg att han höll på med en massa omstruktureringsaffärer för tio år sedan – i slutet av förra lågkonjunkturen. Well, nu är det dags igen. Han slog samman bolag, som i sin tur köpte upp bolag tills de blev så stora att de var tvungna att spinna av verksamheter och separatnotera. Nu slår vi samman allting igen. Vad är det som går och går och i regel kommer tillbaka till ledningsgruppsdörren med en ny blå bok? Just det: corpare!

Valör började känna sig matt. Men Pågåker gick på i ullstrumporna.

– Naturligtvis har vi en avdelning med det som behövs när vi väl fått ihop några verksamheter: Supersäljare att hyra. Snart kommer alla gamla revisorer, jurister och controllers att kastas ut ur företagen. Det är förresten dom jag engagerar som syndabockar att hyra. I deras ställe behöver företagen folk som kan köra kontringen mot lågkonjunkturen, det är supersäljarna. Dom går också att hyra, eftersom alla kunder inledningsvis vill undvika nya, fasta kostnader. Ja, livet är allt bra härligt. Och snart är det vår. Tänk Business – Tänk Pågåker!