Svagaste utvecklingen på 15 år

Samtidigt tyder mer aktuella datapunkter på att fjärde kvartalet blir ännu svagare. Den svenska ekonomin befinner sig därmed i en recession som det kan ta tid att komma ur, och givet att pristrycket nu också faller på bred front bör Riksbanken agera snabbt för att motverka risken för att det kan uppstå deflation.

Michael Grahn, analytiker på Danske Markets, bedömer att SCB:s statistik på fredag kommer att innebära att en recession i den svenska ekonomin blir bekräftad. Danske Markets tror att BNP sjönk 0,7 procent under det tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2007, och Sveriges BNP har inte uppvisat negativa tillväxttal sedan 1993.

Även om Danskes prognos för tredje kvartalet pekar mot den svagaste utvecklingen för den svenska ekonomin sedan recessionen i början av 1990-talet så är det bara en försmak av den negativa utveckling som väntas under vintern.

– Säg att det blir -0,7 (procent) under tredje kvartalet, och vi kanske kommer ner någonstans runt -1,0 – -1,5 (procent) för fjärde kvartalet – det lär bli mer då – då får du också en ingång på 2009 som ligger tydligt på nedsidan, så vi får nog justera vår helårsprognos för nästa år, kanske ned mot -1 procent, så det är ju en tydlig recessionsprofil, säger Michael Grahn.

I den prognos som Danske Bank presenterade i oktober väntades Sveriges BNP sjunka med 0,2 procent 2009 jämfört med 2008.

Michael Grahn konstaterar att deras prognoser för såväl de sista två kvartalen 2008 och för helåret 2009 nu ligger “långt under” Riksbankens prognoser i huvudscenariot, och även “en bit under” prognoserna i lågtillväxtscenariot.

– Och i princip tror vi att samma sak gäller arbetsmarknaden, så på båda dessa ganska tunga komponenter tror vi att (Riksbanken) ligger ganska snett, säger Michael Grahn.

Lägg till det också att inflationen med stor säkerhet kommer att sjunka mer än vad Riksbanken har räknat med så borde Riksbanken kunna göra mer än vad den har signalerat för att bromsa nedgången i ekonomin.

– Jag har svårt att se vad de egentligen kan ha för anledning att bromsa saker och ting, och vad det är för scenario som ska ligga i deras bild för att de ska sänka snabbt, säger Michael Grahn.

Danske Banks oktoberprognos, som sannolikt behöver skrivas ned, pekar mot att inflationstakten kan falla ned mot nollstrecket tredje kvartalet 2009. Det baseras på att de komponenter som har dragit upp KPI, som energi, livsmedel, räntor, faller ur årstalen, och det behövs inte ytterligare sjunkande energipriser för att inflationstakten ska falla mot noll. Därtill kommer en stor nedgång i resursutnyttjandet, och en kraftigt ökad arbetslöshet, som nu sannolikt blir värre än vad Danske Banks ekonomer räknade med för bara en dryg månad sedan.

– Kostnadstrycket kommer att mattas av, och produktivitetsutvecklingen ser bättre ut. Det kommer att göra att även kärninflationen pressas ned, vid sidan av icke-kärnkomponenterna. Så jag tror att det finns ett ganska tydligt hot för deflation, om man nu vill kalla det för det, men i alla fall negativa tal för inflationsutvecklingen under andra halvåret nästa år, säger Michael Grahn.

När Sverige senast noterade negativ prisökningstakt, 2004, talade Riksbanksföreträdare om “bra deflation” eftersom utbudseffekter bidrog till att hålla nere prisutvecklingen, men om prisutvecklingstakten blir negativ nu så är det snarare vikande efterfrågan som är den viktigaste faktorn. Därmed finns det sannolikt större skäl att oroa sig för utvecklingen nu.

– Givet den övriga makroprognosen, om vi skulle hamna på en BNP-tillväxt på -1 procent nästa år, så är det klart att det kopplat med en sådan inflationsutveckling förtjänar väl att kallas för deflation, säger Michael Grahn.

Med sådana utsikter finns det knappast några skäl att avvakta med att göra allt som är möjligt för att motverka risken för en deflationsutveckling.

“Det är bara att sätta fart, jag har svårt att förstå vad de (Riksbanken) väntar på egentligen. Det är ju en månad kvar (till nästa räntemöte) och man kan ju känna att det redan nu börjar kännas lite obehagligt – det bara strömmar ju in varsel nu, det verkar vara en okontrollerad spiral vi är inne i”, säger Michael Grahn.

Han konstaterar att det visserligen har kommit åtgärder från såväl regeringen som Riksbanken de senaste månaderna, men det är inte mycket av detta som har varit direkt inriktat på att dämpa inbromsningen i ekonomin.

– De åtgärder som har kommit från regering och Riksbank de senaste månaderna har egentligen främst varit inriktade på att få marknaderna att snurra – att få bort härdsmältan ur det finansiella systemet – men det har ju har ju inte varit några stimulanspengar som så, säger han.

“Härdsmälteproblematiken” kan visserligen möjligen vara över, men trots det har motpartsriskerna åter börjat öka, företagen har svårt att få tag på finansiering och i den mån den är tillgänglig är den dyr. Men det kanske inte är rimligt att bara vänta på att kreditspreadarna ska krympa.

Centralbanksföreträdare oroade sig tidigare för allt för högt risktagande och för låga kreditspreadar, ett problem som nu snarast har vänt till motsatsen.

– Det är klart att man kan hävda att (spreadarna) är för höga, men det man kan vara säker på är väl att de kommer att vara högre än tidigare. Så går man tillbaka och jämför med för några år sedan kan inte jag komma till någon annan slutsats än att det måste innebära att centralbankerna måste lägga sig på en betydligt lägre nivå än vad som har varit fallet tidigare, säger han.

Det kan betyda att Riksbanken måste se över vilken nivå som kan anses vara en neutral reporänta, givet att marginalen till de lånekostnader som går ut till kund nu är högre borde också den neutrala nivån för reporäntan vara lägre.

Michael Grahn tycker att debatten har kommit att handla för mycket om att krisen beror på att bankerna har dragit isär spreadarna.

– Vore det inte enklare att säga som så att vi får leva med bredare kreditspreadar. Sedan kan man ju diskutera hur breda de borde vara, men centralbankerna kan faktiskt åstadkomma en nedgång i ränteläget genom att trycka ned den riskfria räntan, säger Michael Grahn.