Svensson, var god dröj

Att handla på galleri är inte som att handla i andra butiker. Hur stor plånbok du än har är det svårt att bara komma in från gatan och köpa verk av en populär samtids­konstnär. Flera gallerister i Stockholm berättar om ett informellt kösystem som – mer eller mindre medvetet – tillämpas när eftertraktade konstnärer har utställningar. Ju mer etablerad en aktör på konstmarknaden är, desto större sannolikhet att han eller hon får boka eller köpa verken. Överst i kö­hierarkin finns konstnärliga institutioner, som Moderna museet, berättar en av galleristerna. Därefter kommer privatsamlare som sedan tidigare har en etablerad kontakt med det aktuella galleriet.

Simone Schmid, director på Wetter­ling Gallery i Stockholm, hävdar att de tillämpar en demokratisk syn på konst och samlande. Men hon tillägger samtidigt att det finns situationer då kunderna rankas.

– Om en institution visar intresse får de titta först. Viktiga privatsamlare kan också ha förtur. Men det sker bara när det finns ett begränsat antal verk av konstnären, säger Simone Schmid.

Är konstnären riktigt eftertraktad händer det att merparten av verken är bokade redan innan utställningen öppnar. Enligt Simone Schmid handlar det inte om att hon inte vill sälja verken till vissa personer. Det handlar om ett långsiktigt tänkande.

– Vår uppgift som galleri är att bygga en karriär för en konstnär och det ligger i konstnärens intresse att vara med i rätt samlingar. Det finns en prestige i att vara representerad på vissa ställen, säger Simone Schmid.

Enligt de gallerister som Affärsvärlden Platinum pratat med händer det också att köparen och galleristen träffar en överenskommelse om att verket inte får säljas till ett auktionshus under en viss tid – vanligen ett antal år – efter köpet. Avtalet används i synnerhet när det är en ny köpare som galleriet inte har en etablerad relation till, berättar en gallerist som inte vill skylta med namn.

– Det sker för att skydda konstnären och förhindra ren spekulation med konsten. Själv har jag aldrig skrivit ett sådant ­kontrakt. Jag har inte känt behovet att göra det hittills, och jag försöker undvika det efter­som jag inte vill och kan kontrollera allt.

En annan gallerist som Affärsvärlden talat med nämner konstnären Klara Lidén i sammanhanget om det aktuella kö­sys­temet. Hon har rönt stor internationell uppmärksamhet med sin video-, installations- och performancekonst och fick bland annat juryns speciella omnämnande under Venedigbiennalen 2011. Klara Lidén är inte knuten till något svenskt galleri utan är representerad av Reena Spaulings Fine Art Gallery i New York.

– När det gäller Klara Lidén är det nog definitivt så att etablerade kunder får välja först. Hon är en känd konstnär, med liten produktion, som har varit med i stora internationella sammanhang, säger Simone Schmid och tillägger att hon inte företräder Klara Lidén.

Simone Schmid berättar att rankningen av konstkunder är långt vanligare utomlands än i Sverige.

– I New York kan du få stå på en väntelista i åratal innan du får köpa ett verk. Det kanske inte ens räcker om du inte är ett känt namn i konstnärliga sammanhang.

Men det förekommer alltså även i Sverige. I november arrangerar Wetterling Gallery en utställning med konstnären Ylva Ceder, född 1976. Hon har uppmärksammats för sin säregna estetik i måleriet, och utställningen har väckt intresse i konst­världen. Den som anmäler sig på en speciell väntelista kan få titta på verken innan den officiella utställningen öppnar.

– Vi har samlare som har frågat om de kan få se bilder på Ceders nya verk, men det får de inte. De får skriva upp sig på listan. Det är en ovanlig situation för oss, säger hon.

Det är inte bara Wetterlings samlare som får skriva upp sig på listan. Det kan vem som helst med ett köpintresse göra.

– Men det kan hända att vi gör undantag för institutioner och privata samlingar som är så pass viktiga att de får förtur. Jag tror att det är naturligt att man bearbetar återkommande kunder och samlare som köper verk ofta på ett annat sätt. ?