Sverige onödigt riskabelt

Precis som man kräver hög avkastning om man köper en fond med höga avgifter ska man kräva hög avkastning vid hög risk – en riskpremie. Diagrammet härintill (se den tryckta tidningen, nummer 14/1999 sidan 32) visar att det är mindre riskabelt att investera i en globalfond än en Sverigefond. Det beror på att olika marknader delvis utvecklas olika, vilket gör att nedgången på en marknad delvis kompenseras av en uppgång på en annan och tvärtom.

Men kommer en Sverigefond, som alltså har högre risk, verkligen att ge bättre avkastning än en globalfond i framtiden?

Det kan ingen veta med bestämdhet. De professionella analytikernas ökade fokusering på branscher globalt snarare än geografiska marknader talar för att åtminstone västvärldens börser är väl genomlysta och att skillnader i värdering av exempelvis läkemedelsbolag i olika länder inte längre existerar.

Under 1990-talet har Stockholmsbörsen dessutom hållit jämna steg med världsindex omräknat i svenska kronor. Alltså borde inte avkastningen i en Sverigefond avvika så mycket från en globalfond i det långa perspektivet.

Globalt bättre

Mot den bakgrunden är det mest rationellt att köpa en globalfond, för då får man mest avkastning per riskenhet. Vill man ändå höja risken är det bättre att belåna ett innehav i en globalfond än att köpa en Sverigefond, eftersom avkastningen per risk då troligen blir högre.

I Fondindikatorn mäts risken som volatilitet, under de föregående 104 respektive 26 veckorna. Volatilitet är ett statistiskt mått på hur mycket aktiekurserna svänger i förhållande till den långsiktiga trenden. En volatilitet på 20 betyder att om den förväntade avkastningen är 10 procent så kommer det faktiska resultatet två år av tre att ligga mellan –10 procent och +30 procent.

Volatiliteten är framförallt användbar på två sätt. Dels om man vill jämföra hur riskabelt det är att investera i olika länder eller olika branscher, dels om man vill jämföra hur stor risk olika förvaltare tar.

Om man exempelvis ser på de renodlade Sverigefonderna som finns samlade i tabellen ovan kan man konstatera att den genomsnittliga risken ligger runt 24 procentenheter. Det är ungefär en tredjedel av risken i Rysslandsfonderna, som är de mest riskabla. Men samtidigt är de tre gånger så riskabla som svenska obligationsfonder.

Dessutom kan vi konstatera att det i dagsläget skiljer sju procentenheter mellan den förvaltare som tar högst risk, Aragon Swedish, och förvaltaren som tar lägst, SPP Generation 60-tal. Vid kortare mätperioder blir skillnaderna ännu större.

Affärsvärldens fondbetyg tar hänsyn till risken. Bra avkastning räcker inte för ett högt betyg, som högst fem stjärnor, utan även att avkastningen tillkommit under ett lågt risktagande.