Sveriges unga maktelit

Listan över Sveriges 100 mäktigaste under 40 hittar du här.

Det vore fånigt att spela blygsam. Affärsvärldens kartläggning ”Morgondagens makthavare”, näringslivets mäktigaste under 40 år, blev inget annat än en veritabel succé när den presenterades förra hösten. Kvittona på det kom från många håll; från storföretagen, från dem som låg på listan, från dem som inte gjorde det och från konkurrerande tidningar som alla önskade att de hade kommit på det först.

Tack alla ni som mailat in förslag under året: vd:ar, kolleger, informationschefer, syskon, gamla lärare och pappor. Under det år som förflutit sedan förra årets lista publicerades har oräkneliga intervjuer, tidningsartiklar, diskussioner och debatter på temat ”70-talisterna tar över” dykt upp, och det är med stolthet vi har sett hur de namn vi hade letat rätt på har låtit tala om sig.
Den kraftiga responsen vittnar om framför allt två saker.

Den första är att alla älskar listor. Och älskar att ha en åsikt om listor, både som fenomen och när det gäller huruvida det är rätt eller fel personer som ligger på dem.

Den andra är att de många frågor och ämnen som samlas under termen ”chefsförsörjning” är hetare än någonsin. Under året har näringslivet fått ny luft under vingarna; storbolagens vinstkurvor pekar återigen uppåt, aktiekurser har stigit, förtroendet för näringslivet är på flera håll på väg tillbaka. Framför allt rör det på sig igen på arbetsmarknaden och för första gången på länge börjar det bli möjligt att byta jobb. Att chefsrekryterarna är på hugget igen och att talangkriget är i full gång, vittnade börsbolagens HR-chefer om i Affärsvärlden för några veckor sedan.

Just därför är listan inte heller populär i alla läger. När årets research tog sin början var det många HR- och personalchefer som tydligt meddelade att de inte var intresserade av att lämna ut namnen på sina guldklimpar.

– Ni måste ju förstå, klagade en av dem i telefonen. Här har vi investerat massor av tid, energi och pengar på att lära upp den här personen, och sedan blir han plötsligt utpekad på en lista och det är fritt fram för vilket företag som helst att plocka honom. Det kan vi bara inte medverka till. Vad är tanken med sådana här listor egentligen?

Idén till kartläggningen uppstod ur de många diskussioner som följde efter den ”stora” maktlistan, ”Näringslivets 100 mäktigaste”, och efter att vi upprepade gånger fått frågan om varför det inte fanns några oväntade namn på maktlistan och varför vi inte hade lyckats hitta några yngre förmågor. Tanken dök upp om att göra en ”junior”-upplaga av listan som värdesätter personlig potential, karriärmöjligheter, framåtanda och ambition högre än formell makt, förmögenhet och styrelseuppdrag.

Ju längre vi tog idén, desto bättre och mer aktuell visade den sig vara. Så till ovan nämnda HR-chef säger vi bara att listan helt enkelt behövs. Och att vi givetvis hittade den kvinnliga guldklimpen ändå. Hon finns med som en av de rättmätiga nykomlingarna på listan. Och vill ni behålla henne finns det väl bara ett sätt; se till att hon själv vill stanna kvar.

Vad har då hänt i själva listan? Jo, tack, en hel del.

I årets kartläggning finns hela 34 nya namn varav nio kvinnor (vilket för övrigt motsvarar över 25 procent, en högre andel än vad näringslivet uppvisar som helhet på såväl operativ chefsnivå som i styrelserna). Det innebär att det varit en betydligt högre rotation än på ”stora” maktlistan som representerar den trögrörliga etablerade makten. Junior-listan är i alla bemärkelser yngre, mer snabbfotad, nyckfull och oförutsägbar – precis som den ska vara.

En nyhet för i år är att vi även blickat en aning utanför de börsrelaterade bolag som är vårt naturliga bevakningsområde och hittat konsumentvarubranschernas unga stjärnor: Per Uebel, Per Sigvardsson och Magnus Kamryd för att nämna några. Bland de nya stjärnorna finns också nykomlingar som Alexander Kotsinas, Hans Isoz och Magnus Brännström, som alla sitter med tuffa uppdrag och som lär få slita hårt för att behålla sina platser på listan till nästa år.

På listan finns också ett urval av aktiva arvtagare, börs-vd:ar som snart kan kalla sig veteraner och flera chefer som under det gångna året fått tyngre eller nya uppdrag i sina respektive organisationer, så som Annemarie Gardshol, Martin Swegmark, Rikard Josefson och Johan Hjertonsson.

På den underlista som med glimten i ögat tilldelats rubriken ”Mot 40-årskrisen?” har vi placerat dem som fallit ur listan av åldersskäl – d v s födda 1964 – eftersom de förr eller senare under året fyller 40. Även bland dessa kan vi konstatera att det rör på sig, tydligaste exemplet är Mats Lagerqvist som klivit upp som vd för fondjätten Robur och som därmed har en given plats på nästa års ”stora” maktlista.

Och så, favorit i repris, samma ord på vägen som förra året: Lika lite som alla Sveriges etablerade makthavare får plats på Affärsvärldens traditionella maktlista, får alla duktiga unga talanger plats på denna. De 100 namn ni möter på kommande sidor är utvalda för att de fick högst poäng just i år. Nästa år kan allt vara annorlunda; några kan ha gjort bort sig och fått sparken, några kan vara arbetslösa, några av de storföretag som i dag betraktas som maktplattformar för de unga talangerna kan ha kollapsat. Se därför listan som det den är; ett nedslag i näringslivets yngre division år 2004.

—

FÖRRA ÅRETS ETTA: Fredrik Reinfeldt. Partiledare för moderaterna och född 1965, utsågs till näringslivets mäktigaste under 40 år 2003. Med höga poäng i alla de tyngsta kriteriekategorierna var han ett självklart val. I år är han, enligt de regler som Affärsvärldens jury stipulerar, utom tävlan.

TIO-I-TOPP-LISTAN: Toppen av listan är den enda del som är rankad, och den är symboliskt sammansatt. Vi har valt två representanter för den framtida politiska makten, två namn för att illustrera framtidens ägarinflytande och fyra som representerar storföretagen. Utöver dessa tillkommer en representant för aktiemarknadens finansiella aktörer och en som symboliserar de unga entreprenörerna.

—

Kriterierna som avgjorde

Så gjorde vi: Affärsvärlden har det senaste halvåret bedrivit ett gediget researcharbete med att kartlägga morgondagens makthavare, i dag befattningshavare under 40 år – det vill säga födda 1965 och senare – på olika poster i svenskt näringsliv. Vi har gått igenom ett stort antal ledningsgrupper i noterade och onoterade bolag, träffat headhunters och diskuterat med branschorganisationer. Vi har även gått ut och erbjudit samtliga större börsföretag samt vår egen läsekrets att själva nominera namn till listan.

Kartläggningen av morgondagens makthavare syftar till att uppmärksamma och lyfta fram unga talanger i svenskt näringsliv. Basen för urvalet utgörs av anställda under 40 år i svenska företag, såväl noterade som onoterade, i ett tiotal branscher samt på myndigheter och i de politiska sfärerna.
Ett stort antal namn har poängsatts enligt följande kriterier, därefter har de 100 som fått högst totalpoäng valts ut för att presenteras utförligt.

Kriterier:
– Formell makt (mätt i omsättning, ägarandel, kapital att förfoga över eller investera)
– Politisk makt
– Nätverk
– Förtroende
– Styrelse- och/eller förtroendeuppdrag
– Opinionsmakt
– Antal anställda
– Antal kundrelationer
– Aktivitet
– Personlig karriärpotential

Jury: I juryn sitter representanter för Affärsvärldens respektive Shortcuts redaktioner. Juryns beslut kan inte överklagas och inga motiveringar utöver de presentationer som publiceras kommer att ges. Tycker du däremot att vi har glömt någon, kolla först att personen i fråga är född tidigast 1966, vilket kommer att bli den magiska gränsen till nästa års upplaga. Om så är fallet maila in ditt förslag till: lotta.edling@afv.se