Svolder-chefen: Börsvärlden kännetecknas allt mer av orimliga värderingar

”I en värld översköljd av billiga pengar tenderar riskbenägenheten att bli så pass stor att respekten för pengars och besparingars värde äventyras. Det är med oro jag noterar hur många bolag som noteras i Sverige och vår omvärld till mycket höga värderingar, utan att ha vare sig etablerade affärsmodeller eller finansiell stabilitet”, skriver han i sitt senaste VD-ord.

Han tycker att börsvärlden kännetecknas av kursrusningar, kortsiktighet, kedjebrevsliknande tillgångar och orimliga värderingar.

Kursrusningar skapade i sociala medier tas också upp.

”Detta gäller även flockbeteenden skapade via hemsidor och sociala medier så att aktiekurser i krisbolag rusar och förorsakar kursrörelser som är främmande för normal aktievärdering och i stället bör liknas vid kedjebrev eller casinon.”

Svolder-chefen tar även upp frågan om SPAC och bitcoin utan någon tydlig hållning i frågan, utan pekar på att det är fenomen i marknaden. Han är dock inte skeptisk till börsen som helhet.

”Trots min oro för potentiella så kallade börsbubblor så finns det också en god grund för genomsnittsaktiens värdering. Ränteläget är lågt och bolagens affärsmodeller är effektiva, lönsamma och etablerade. Lägg därtill att den ekonomiska aktiviteten stiger, om än från låga nivåer, och med marknaderna i Asien ofta som draglok. Normalt skapar aktiers utdelning idag en direktavkastning väl över räntenivån”, skriver Svolder-chefen.

De låga räntorna ser han dock inte som uthålliga.

”Därför ligger den största risken för börsaktier idag, enligt mitt förmenande, i ett successivt allt högre ränteläge i vår omvärld. När amerikanska långräntor på ett halvår stigit en procentenhet (100 räntepunkter) låter det kanske inte så mycket, men ökningstakten är ganska dramatisk. Skulle det sedan vara början på att investerarna vill prissätta risk och inflation på ett historiskt mer normalt sätt, så ligger riskerna inte i första hand i klassiska industribolags aktier utan i stället i dem där investerare under lång tid måste finansiera utvecklingen med allt dyrare pengar”, uppger Hedlundh.