Teleskopet 400 år

Det är den 28 september 1608, och vi befinner oss på slottet i Haag i vad som tidigare kallats Spanska Nederländerna. Sedan snart tre decennier pågår ett blodigt och förödande krig mellan fria nederländska revoltörer och den spanska armén. Båda sidor är minst sagt krigströtta. Nu har det blåsts tillfälligt eldupphör, och Nederländernas ståthållare, prins Moritz av Oranien, har inviterat spanjorerna till regelrätta fredsförhandlingar.

Här finns inte bara befälhavaren för de spanska styrkorna, italienaren Ambrogio Spinola, utan också diplomater och observatörer från alla Europas hov. Prins Moritz har just bjudit på en överväldigande buffé, och gästernas humör är på topp. Men prinsen har en överraskning, och reser sig upp och klingar i glaset.

”Kära gäster”, säger prins Moritz. ”Jag vill göra er uppmärksamma på att en glasögonmakare från Middelburg i vår sydliga provins Zeeland gjort en intressant uppfinning. Han har konstruerat en tub genom vilken avlägsna ting ter sig som om de vore närbelägna. Låt oss gå upp i tornet så ska herr Lipperhey presentera sin makalösa kijker – kikare.”

Uppe i tornet väntar glasögonmakaren. I sin hand håller han ett halvmeterlångt rör som han med en bugning överlämnar till prinsen.

”Vem vill vara först att titta? Kanske ni, general Spinola? Rikta bara röret mot något föremål i fjärran, och titta i den här ändan.”

Spinola tar röret och sätter det mot ögat. Han rycker till och muttrar något som låter misstänkt likt en italiensk kött­ed. Så lämnar han tuben vidare.

En efter en tittar prominenserna genom det märkliga röret, och häpnar över hur nära allt syns vara.

”Otroligt!” utropar ett sändebud från Florens. ”Jag kan se kyrktornet i Delft.”

”Fantastiskt!” säger en observatör från Rom. ”Jag kan till och med se visarna på tornuret!”

Men Spinola ser bekymrad ut. ”Min prins”, säger han till Moritz, ”detta ställer saker och ting i ett helt nytt sken. Med detta instrument kan ni ju se våra trupper innan vi kan se era.”

”Inga problem”, säger prinsen chevalereskt. ”Jag ger givetvis order om att de inte får börja skjuta förrän ni anfaller.”

Men det goda humöret höll inte i sig. Dagen därpå strandade fredsförhandlingarna totalt. Gästerna reste snabbt hem, var och en till sitt. Med sig hade de visserligen inga löften om fred, men väl nyheten om ett helt nytt optiskt instrument som kunde revolutionera krigföringen.

Inom mindre än ett år hade kunskapen om kikaren och detaljer om dess konstruktion spritts till alla Europas länder.

En medlem av den venetianska senaten vid namn Paolo Sarpi kontaktades av de italienska diplomater som bevistat demonstrationen i Haag. Sarpi kontaktade i sin tur sin gode vän Galileo Galilei, och skyndade sig att berätta om den märkliga tuben. Galileo blev eld och lågor, och lät omedelbart beställa ett stort antal linser för egna experiment. I augusti 1609 hade han konstruerat en egen kijker som förstorade åtta gånger, dubbelt så stark som Lippenheys. Och i november samma år en som förstorade hela 20 gånger. Kvällen den 7 januari 1610 vände han den mot himlen och upptäckte att fyra månar kretsade kring planeten Jupiter.

Men det är en annan historia.

Det blev inget fredsavtal 1608, men prins Moritz beställde på stående fot tre nya kikare av Lipperhey. Denna gång dubbla, avsedda för att titta med båda ögonen samtidigt. Priset för de tre sattes till 900 gulden. En nätt summa som mer än nog skulle räcka till ett nytt hus i Middelburg.

Glasögonmakaren hade egentligen uppsökt prinsen för att få patent beviljat på sin kikare. Men prinsen hävdade att först måste noggranna undersökningar göras om det verkligen var Lipperhey som först gjort uppfinningen. Därför konfiskerade han tillfälligt (för alltid, skulle det visa sig) Lipperheys tub.

För visst fanns det också andra som gjorde högljudda anspråk på uppfinningen. Däribland en herre vid namn Zacharias Janssen. Han var också glas­ögonmakare, och bodde bara ett stenkast från Lipperhey, Båda hade byggt sina hus mot muren till klosterkyrkan i Middelburg. Praktiskt och bra, eftersom man då hade en vägg gratis.

Vem av de två som egentligen först uppfann kikaren lär aldrig bli klarlagt. Kanske var det inte någon av dem. Kanske var det helt enkelt några barn som lekte med linser och av en ren slump upptäckte deras förstorande förmåga.

Janssen tvingades hur som helst att i all hast lämna Middelburg och fly norrut sedan han ertappats som falskmyntare. Där fortsatte han sin verksamhet, men nu med myndigheternas goda vilja. Det var ju spanska mynt han förfalskade.

Både Lipperheys och Janssens hus är i dag borta. Middelburg bombades av tyskt flyg under blixtkriget 1940. Stora delar av innerstaden förstördes, där­ibland klostret och dess torn Långe Jan. Vid återuppbyggnaden efter kriget beslöts att området längs kyrkomuren skulle lämnas obebyggt. Så på platsen där Lipperheys hus en gång låg står i dag en parkeringsautomat.

Hur gick det då med fredsförhandlingarna i Haag? Jodå. Året efter demonstrationen av Lipperheys kijker, 1609, lyckades prins Moritz sluta ett tolvårigt stilleståndsavtal med spanjorerna. Men det skulle dröja ända till Westfaliska freden 1648 innan Nederländerna erkändes som en fri och självständig nation.