TEMA IT-TRENDER: IT-UTBILDNING – Nya grepp krävs

Allt tyder på att bristen på personal med IT-kompetens kommeratt bestå, åtminstone till det magiska året 2000. Till dess fårdataföretagen konkurrera om IT-ingenjörerna med övriganäringslivet, industri, tjänstesektorn och offentlig förvaltning.Bristen på kompetent arbetskraft är det största tillväxthindret,uppger cirka 75 procent av de datakonsultföretag som tillfrågasi Konjunturinstitutets barometrar.

Industriförbundet har i tre års tid undersökt behovet avkompetens hos sina medlemmar, med samma resultat: Överhuvudtagetlider industrin brist på civilingenjörer, men när det gälleringenjörer med inriktning på data och elektronik är behovet fyragånger så stort som utbudet. Forskare på IT-området är ännu mersällsynta. Här är behovet fem gånger så stort som utbudet enligtenkäten.

Men även om företagen frågar efter betydligt fler IT-ingenjörerän det finns, säger de att de har fått tag i den personal detänkt rekrytera, säger Camilla Modéer på Industriförbundet. Enanledning kan vara att industrin tar högre andel av denyutexaminerade ingenjörerna än tidigare. Cirka 35 procent avalla nya civilingenjörer går till privat industri i Sverige.Företagen kan också fylla sina behov på IT-området med personersom inte är IT-specialister från början. Alla ingenjörer somutbildas i dag är bevandrade i datateknik och de kan kompletterasina kunskaper i företagets regi.

Den allmänna meningen i näringslivet är att utbildningsväsendetär otillräckligt för att fylla behoven av IT-kompetens.Elevintresset är det inget fel på. Det stora behovet och de godalönerna i IT-branschen har uppmärksammats av ungdomarna och detekniska högskolorna har ungefär tio förstahandssökande tillvarje plats på sina datatekniska linjer.

Enligt Nutek och högskoleverket finns det idag 5.600utbildningsplatser inom IT på högskolorna. Här avses de linjeroch program med huvuddelen poäng inom IT-ämnen, det vill sägadatavetenskap, datateknik, elektroteknik och systemvetenskap.Fyra grupper har identifierats, civilingenjörer (främstdatateknik och elektroteknik), högskoleingejörer, utbildninginom systemvetenskap och ADB samt övriga IT-utbildningar.Antalet utexaminerade IT-specialister uppskattas till cirka 2000per år, varav hälften inom systemvetenskap och ADB.

Nu ökar utbildningskapaciteten med cirka 30 000 nyahögskoleplatser, varav hälften är vikta för naturvetenskap ochteknik. Det är ungefär en 20-procentig ökning, men det dubblahade kunnat motiveras, anser industrins företrädare. Dessutom ärdet är ovisst hur mycket högskolorna kommer att öka sinutbildning i datateknik.

Största problemet är tillgången på lärare. IT-specialister ochforskare har inte särskilt stora incitament att stanna påhögskolorna när näringslivet lockar med höga löner. Det ärdärför sannolikt att universiteten fortsätter att expandera påde områden där de har sin huvudsakliga kompetens.

Kan man erbjuda intressanta forskningsprojekt och stimulerandemiljö har man större möjligheter att dra till sig goda lärare.Vissa mindre högskolor har funnit att de tjänar på attspecialisera sig och samarbeta med näringslivet. Linköpingstekniska högskola, som säger sig ha landets bredaste utbud avdatateknisk utbildning, är en föregångare när det gällersamverkan med näringslivet. Universitetet i Karlskrona-Ronnebyhar specialiserat sig på IT-ubildning i det så kallade SoftCenter i Ronneby, där cirka 800 studenter lever i samma miljösom IT-företagen, till exempel Enator, Ericsson, ICL, Global Oneoch Sema group. Slutsatsen är emellertid: För att fylla sinabehov av IT-kompetens måste även näringslivet engagera sig iutbildningsverksamheten. Och det har tagits några intressantainitiativ.

Personalbehoven i näringslivet behöver inte fyllas av enbarthögskoleutbildade ingenjörer. Det finns stora behov av rena IT–tekniker, jämförbara med industrins svetsare, som CamillaModéer uttrycker saken. Industrin och staten har nu gått sammani en storsatsning för utbildning av 10.000 IT-tekniker.Utbildningen kommer att finansieras med AMS-pengar. Förlärarinsatsen svarar bland annat datakonsultföretagen. Ävendatakonsultföretagen Resco och DigiDoc har funnit att de kanfinansiera utbildningsverksamhet med arbetsmarknadspengar. Ihöst har företagen startat en ettårig utbildning av systemerareoch konsulter i Hackås i Jämtland. 31 personer har rekryterats.Det är personer som finns i regionen och som är eller riskerarbli arbetslösa, och som alltså kan finansiera sin utbildning medarbetslöshetsunderstöd och utbildningsbidrag. Efter sex månadersgrundutbildning i systemutveckling väljer eleverna ett halvårsspe-cialisering i systemutveckling och programmering. Därtillhar alla en praktikperiod på tre månader. Lärarna kommer frånResco, DigiDoc och Komvux. Utbildningen finansieras av de tvåföretagen och länsarbetsnämnden till ungefär lika delar. AttRescos ordförande har förankring i Jämtland har sannolikt haftstor betydelse för initiativet, som nog får betraktas somovanligt i branschen.

Resco och Digidoc räknar med att anställa samtliga utbildadepersoner själva, i ett gemensamt fö-retag i Jämtland. Blirutfallet gott fortsätter man med liknande utbildning nästa år.För närvarande är företagens tillväxt stor nog att motiverautbildningen. Resco växte med ungefär 50 procent förra året ochräknar med att öka lika mycket i år.

Kan man då inte tänka sig att bedriva utbildning även för andraföretags behov? Inte för närvarande, säger Örjan Grape, somansvarar för projektet. Men han medger att tanken inte ärointressant.