TEMA IT-TRENDER: Sveriges billiga ingenjörer

Årligen utexamineras cirka 300 civilingenjörer med inriktning pådatateknik och cirka 500 med inriktning på elektronik. De gårtill en gyllne marknad.

Enligt Per Söderström på civilingenjörsförbundet (CF) tjänar eningenjör med inriktning på datateknik ungefär tolv procent merän andra ingenjörer med samma examensår. Civilingenjörer medinriktningen datateknik började utbildas i slutet på 1970-taleti Sverige och de har alltså en yngre medelålder äningenjörskåren som helhet. En dataingenjör med examensåret 1986tjänade i genomsnitt 29.996 kronor i månaden, i intervallet23.400-38.000 kronor. Gick dataingenjören ut skolan 1996,tjänade han, ty det är vanligen en han, 18.442 kronor igenomsnitt, i ett intervall av 15.980-20.760 kronor, allt enligtCF:s statistik. Siffrorna gäller anställda i privat näringsliv.I offentlig sektor är lönenivåerna lägre för ingenjörer av allakategorier. Mest tjänar de dataingenjörer som går tilldatakonsultföretag eller mindre organisationer i Sverige. Tarman anställning hos de stora köparna, Telia, Ericsson eller ABB,kan man bara räkna med att få 90-93 procent av genomsnittslöneni branschen. Trots att konkurrensen om kompetens är hård kan destora köparna styra mycket av lönesättningen. Deras politik ärockså att erbjuda en lön som inte avviker dramatiskt från andraanställda i företaget. Tack vare sin storlek lyckas de dra tillsig kompetens ändå.

Risken är att de inte får behålla de nyrekryterade särskiltlänge. Rörligheten hos dataingenjörer är betydligt större än hosingenjörskåren i allmänhet. Cirka tolv procent av ingenjörernabyter jobb varje år, medan dataingenjörer har en omsättning på18-20 procent enligt CF.

Det är ett problem som de största dataföretagen försöker hanteragenom överenskommelser av kartellkaraktär. De har i sinasamarbetsorganisationer enats om att hålla nere lönerna och attinte alltför mycket stjäla folk av varandra. Liknandesamförstånd finns i verkstadsindustrin, där de tio störstaföretagen anställer ungefär 60 procent av alla ingenjörer iprivat tjänst.

Frågan är hur hållbara sådana överenskommelser är. Trycket påmarknadsmässiga löner är stort i databranschen. Per Söderströmmenar att bristen på dataingenjörer kommer att bestå åtminstonefram till år 2000. Omställningen till detta årtal har ju orsakatstor del av branschens högkonjunktur i dag. CF:s prognos är attdataingenjörer kan räkna med lönelyft på 6-8 procent per år,medan ingenjörer i allmänhet får nöja sig med 5-6 procent. Nu ärde svenska dataingenjörerna inte särskilt dyra i jämförelse medvad de kostar i nästan alla andra europeiska länder. CFkonstaterar att tyska ingenjörslöner ligger 40-50 procent högreän i Sverige. I bruttolön kan svensken kvittera ut ungefär likamycket som en engelsk ingenjör, men då de engelska skatterna ärlindrigare hamnar svenskens nettolön ändå i botten. De lågasvenska lönerna har bland annat varit ett skäl till att IBM ochIBS startat ett utvecklingslaboratiorium i Sverige. Etthundratal programmerare och systemkonstruktörer skall anställas.Finns de inte i landet kan man rekrytera utifrån, sägerrepresentanterna för företagen. De kan tänka sig betala lite merän vad som är vanligt i Sverige, men menar att det lönar sigändå.

Men att företagen rekryterar dataingenjörer utanför Sverige hörtill ovanligheterna. De låga svenska lönerna har snarareinneburit att svenska dataingenjörer, liksom ingenjöreröverhuvudtaget, börjar söka sin lycka i något mer lukrativt land.CF konstaterar att allt fler av förbundets medlemmar arbetarutomlands.

Det handlar emellertid inte så mycket om ren emigration, däringenjörerna tar anställning hos utländska företag. Det vanligaär att de flyttar med sitt svenskbaserade företag utomlands inågot projekt eller tar arbete i något av det svenska företagetsutlandsbolag. Men utlandspositioneringen kan också bli permanent.Den som etablerat sig i höglönelandet Tyskland har förmodligensvårt att komma tillbaka till det lågbetalande Sverige igen.