”Terrorism är det övergripande hotet”

OPTIMIST: ‘Den övergripande ekonomin ser stark ut’, säger ogoff.

Ken Rogoff, den tidigare chefekonomen på Internationella valutafonden (IMF) är en av världens mest inflytelserika ekonomer.

På IMF drev han bland annat en aggressiv linje mot de växande underskotten i USA:s statsbudget och i handeln med utlandet. Bägge ansågs vara en långsiktig fara för den globala ekonomin.

Numera är han professor på Harvard University och har en stark tilltro till den amerikanska ekonomins långsiktiga tillväxtmöjligheter men poängterar samtidigt behovet av en mer åtstramande politik på kort sikt.

Hur ser du på USA-ekonomin?
– Den övergripande ekonomin ser mycket stark ut. På lång sikt kan USA hålla en mycket god tillväxt. Inte minst mot bakgrund av att produktiviteten tycks ha stigit som följd av de stora it-investeringarna i slutet av 1990-talet. Glöm heller inte den internationella liberaliseringen av ekonomin som startades av Jimmy Carter på 1970-talet och som fortsätter att bidra till tillväxten både globalt och i USA.

Det låter som ett ljust scenario. Vilka risker ser du?
– Terrorismen är det övergripande hotet. Och vad det i sin tur kan innebära för oljepriser, hushållens förtroende, internationellt samarbete med mera. Men världsekonomin är å andra sidan van vid att fungera under en viss grad av hot.

Har det någon betydelse för amerikansk ekonomi vilken av kandidaterna Bush och Kerry som vinner presidentvalet?
– På kort sikt ska det inte betyda så mycket. Bush inser nog att han måste bli mer flexibel när det gäller den ekonomiska politiken. De kan inte fortsätta med dagens politik i form av ofinansierade skattesänkningar och stigande offentliga utgifter. Om det blir en andra Bush-regering så måste han strama åt. Annars riskerar han att driva USA mot en ekonomisk kollaps.

– Vad en Kerry-regering kommer att använda för ekonomisk-politisk strategi har vi ännu så länge ganska små aningar om. Men oberoende av vem som vinner valet så kan man nog räkna med att USA:s ekonomi växer med omkring 3,5 procent nästa år.

Den amerikanska ekonomin tycks ha vänt. Varför får inte Bush uppskattning för detta i opinionsundersökningarna?
– Det amerikanska folket är helt enkelt missnöjda med situationen i Irak. Då spelar det mindre roll om ekonomin växer med två eller fyra procent. Det är ett större bekymmer för amerikanen att USA befinner sig i krig.

Du tror på amerikansk ekonomi. Men om jag nu spelar rollen av djävulens advokat. Hur ska USA:s nästa president klara det gigantiska amerikanska budgetunderskottet?
– Skattehöjningar. Först och främst måste man dra tillbaka Bushs skattesänkningar för de mycket rika, exempelvis att återinföra arvsskatter och förmögenhetsskatter, om än på en annan nivå än tidigare. Sen handlar det om att göra samma sak som Clinton gjorde i början av 1990-talet och höja skatterna för medelklassen.

Och hur ska regeringen klara USA:s stora handelsbalansunderskott?
– Det finns egentligen bara en väg och det är genom att dollarn försvagas. Det, parat med återhållsamhet när det gäller offentliga utgifter och höjda skatter som håller tillbaka den privata konsumtionen. Då kan det bli en ordentlig och uthållig förstärkning av handelsbalansen.

Men så länge japaner och kineser är villiga att finansiera underskotten så är det väl egentligen inte akut att ta itu med underskotten. Oberoende av vem som blir president?
– Kina och Japan spelar farligt när de använder undervärderade valutor för att enbart stimulera sina egna ekonomier. I så fall kommer det att byggas upp stora obalanser som på sikt kommer att bli allt mer smärtsamma att korrigera. Bättre då att låta sina valutor stärkas samtidigt som man stimulerar den inhemska efterfrågan.

Men vad betyder det egentligen om det amerikanska handelsunderskottet skulle krympa. Exempelvis för dollarn?
– Om det amerikanska handelsunderskottet skulle krympa på kort sikt, exempelvis på grund av fallande fastighetspriser som dämpar den privata konsumtionen eller för att den nyvalda presidenten väljer att balansera budgeten, så skulle den handelsvägda dollarn mycket väl kunna sjunka med 30-40 procent från dagens nivå. En korrigering på lite längre sikt skulle innebära en dollar som gick ner med 10-12 procent.

Och om nästa president skulle välja att angripa både budget- och handelsbalansunderskottet mer aggressivt?
– Om han valde en mer åtstramande ekonomisk politik så är det närmast säkert att tillväxten skulle bli under de 3,5 procent jag annars tror att amerikansk ekonomi kan växa med 2005 och 2006.

Men det finns väl en uppsida också?
– I så fall är jag orolig att Fed ligger efter i räntehöjningscykeln och snarast kommer att överreagera för att ta igen det man har förlorat. Inflationen är kanske på väg upp fortare än de flesta tror.nullnullnullnull