Thomas Halvorsen: ”Kort tidsperspektiv gränsar till dumhet”

De politiska besluten är fattade. Staten kommer att återföra 155 miljarder av fondförmögenheten i AP-fonderna till statskassan. Kvar blir ungefär 140 miljarder för var och en av de fyra nya AP-fonderna. Fjärde AP-fondens VD Thomas Halvorsen gillar läget och blickar framåt. Han fick en ny styrelse den 1 maj och tillsammans med denna håller han på och mejslar fram en ny affärsfilosofi. Men huvudinriktningen är klar: Fjärde AP-fonden ska bli en internationell blandfond med en liten effektiv förvaltningsorganisation.

Stämningen är offensiv på kontoret på Sveavägen i Stockholm, där merparten av de drygt 30 anställda är nyrekryteringar med marknadsmässiga löner. Det är annat än för två år sedan, då han inte visste om fonden överhuvudtaget skulle finnas kvar.

Det är en stor omvandling som pågår. Vilket blir priset ?

Än så länge utvecklas kostnaderna i linje med plan. Våra förvaltnings- och administrationskostnader kommer troligen att ligga på cirka 0,10 procent. Få anställda, en organisation, en målsättning, en portfölj och en uppdragsgivare gör det förhållandevis billigt. Det kan jämföras med marknadskostnaderna under anpassningsprocessen som kan bli mångdubbelt högre än så om vi inte lyckas hantera den processen väl. Under en anpassning av den här storleken riskerar vi att tappa tempo och förlora någon procentenhet mot index i marknadskostnader.

Kommer ni att använda nya, sofistikerade placeringsinstrument nu när friheten i förvaltningen blir större?

Målet är att ge högre avkastning med lägre risk genom internationell diversifiering. Jag kan inte utesluta någonting. Men vi kommer att hålla en höjd gard mot mer komplexa produkter, exempelvis hedgefonder. Vi kommer att eftersträva att prestera bättre än inhemska blandfonder.

Ni ska enligt lag ha 10 procent av tillgångarna under extern förvaltning vid 2001 års utgång. Står förvaltarna på kö?

Många känner sig kallade, har vi märkt.

Hur ska ni tackla den interna konkurrensen mellan fonderna?

Politikernas syfte är att skapa intern konkurrens. Med fyra AP-fonder skapar man dessutom en extra diversifiering. En utvärdering ska göras varje år, och den kommer inte att bli mildare med tiden. Det är viktigt att notera att lagstiftaren betonar långsiktighet och att betygsättningen inte kommer att göras på absolut nivå, utan i termer av riskjusterad avkastning.

Det svenska pensionssystemet har väckt uppmärksamhet utomlands. Har även Sveriges pensionsförvaltare något att lära ut?

Många andra länder har än mer underfinansierade system. Det är klart att vi har ögonen på oss. På politisk nivå har man fått ta emot den ena delegationen efter den andra, och tids nog kommer turen till oss.

Tillflödet av pensionskapital bidrar till att skapa allt större och mäktigare institutioner. När det kollektiva ägandet ökar, måste ni då ta ett mer aktivt ägaransvar?

Det går helt klart åt det hållet. Men det handlar inte bara om att ha en ägarpolicy. Det handlar också om att ha resurser för att genomföra den. Fjärde AP-fonden har haft en ägarpolicy sedan 1986. Men Volvo-Renault-affären var en vattendelare för svenska institutioner.

Du tog initiativet till den nomineringskommitté som föreslog ny styrelse i Volvo efter Gyllenhammars avgång. Vad var det egentligen som hände?

Affären sprack i slutet av november 1993. Sedan presenterade vi förslaget till ny styrelse, med Bert-Olof Svanholm som ordförande, i mitten av december. Men vad som då inte uppmärksammades var att Renault faktiskt stod bakom det förslaget. Det gjorde att Volvo kunde bevara goda relationer med Renault, vilket säkert underlättade lastbilsaffären med Renault nu i våras.

En viktig fråga när det gäller utövandet av makt är aktiers olika röststyrka. Tror du på en rösträttsbegränsning?

Jag har en ödmjuk inställning till avskaffande av rösträttsbegränsningar. Det är en avvägning mellan marknadens krav och avtalsrättens grunder och äganderättsprinciper. Frågan är komplex, och har ännu inte behandlats i Fjärde AP-fondens styrelse.

Många av storföretagen har flyttat ut. Ringer du till Södertälje lika ofta sedan Astra blivit Astra-Zeneca?

En telefon är en telefon. Percy (Barnevik) får man tag på även på ett flygplan. Med Astra-Zeneca och Pharmacia är det annorlunda eftersom bolagen lyder under anglosaxisk associationsrätt. Där har bolagsstämman inte en lika stark ställning. Styrelsens frihetsgrader är högre.

Aktiemarknaden har globaliserats under 1990-talet och antalet analytiker har mångdubblats. Har det blivit svårare att agera som kapitalförvaltare?

Det är svårare idag än förr. Systematisk, fundamental analys räckte under många år för att Fjärde AP-fonden skulle kunna visa fina förvaltningsresultat. Nu har vi en internationaliserad komplex marknad med förvärv och fusioner och sektorsvängningar, där indexering och kvantitativ analys spelar en allt viktigare roll. Allmänt kan man säga att även stora förvaltare måste koncentrera sig på vissa nischer eller segment för att ta tillvara sina komparativa fördelar.

Mäklarfirmorna tjänar enorma pengar på sina corporate finance-verksamheter. Tar de inte på tok för mycket betalt?

Det är viktigt att alla som använder corporate finance-avdelningarnas produkter blir mer kostnadsmedvetna, eftersom det finns stora skillnader i prissättning och kvalitet. Det finns exempel på börsintroduktioner där det har varit tio gånger billigare att vända sig till någon annan än husbanken. Sedan är det en annan sak att vissa aktörer lägger sig extra lågt för att ro hem prestigeaffärer.

Riskkapitalbolagen har blivit en allt viktigare faktor på den svenska finansmarknaden. Vad anser du att de har tillfört?

För marknadens mångfald är det positivt att de finns. Även institutionella ägare som vi själva finns med i riskkapitalbolagen. I dag finns det dock så många aktörer i den här nischen att alla inte kan lyckas.

Agerar aktörerna på kapitalmarknaden mer etiskt idag. Har det blivit bättre eller sämre?

Jag vill gärna tro att det går åt rätt håll. Jämför man med 15 år sedan, anser jag att det har blivit bättre. Det beror inte bara på att kontrollfunktionerna blivit fler och mer sofistikerade. Medvetenheten om att snedsteg leder till badwill är större. Varje ogräs väcker berättigad uppmärksamhet. Men i relativa termer tror jag att det är mindre ogräs i rabatten idag.

Fokuseringen på tillväxt har vänt upp ned på börslistorna under 1990-talet och fundamental analys har dömts ut. Hur ser du på den saken?

Man kan ju fundera på om värderingsgapen är resultat av korrekt analys eller av korrekt värderingsmetodik. Det är viktigt att skilja på detta. Fokuseringen på tillväxt har legat bolag med långa cykler i fatet. Det finns en otålighet hos placerarkollektivet. De orkar inte vänta ut cykliska företag.

En del förvaltare utvärderas kvartalsvis. Är det rimligt?

Ett så kort tidsperspektiv gränsar till dumhet. När det gäller förvaltning av pensionskapital ska man helst inte utvärdera kortare perioder än fem år. Korta betyg ges inte heller av seriösa utvärderare. Men naturligtvis ska en optionsfond inte utvärderas i samma tidsperspektiv som en pensionsfond. Utvärderingsperioden måste anpassas till de underliggande instrumenten. Nackdelen med ett långt perspektiv är att både personalen och placeringsfilosofin kan förändras. Därför kan ändå två år vara en rimlig period.

1999 växte pensionskapitalet i din fond med 64 procent, ett år med sagolik börsuppgång. Betyder det något om börsen utvecklas svagare i år och påverkar värdet på AP-fondernas tillgångar inför delningen vid årsskiftet?

Nej, marknadsvärderingen spelar ingen roll för fördelningen av tillgångsmassan. Däremot är den anpassningsperiod som följer en svårare uppgift.

Du som är född 1949 behöver inte bry dig om premiepensionsvalet. Gör du det ändå?

Ja, jag kommer att göra ett aktivt val. För människor i allmänhet kommer det att ta några år att lära sig hantera den nya valfriheten.