Tink tänkte nytt – tillväxten tog fart

Appen Tink väckte stor medial uppmärksamhet när den lanserades 2013, drygt ett år efter att fintechbolaget med samma namn hade grundats av ekonomen Daniel Kjellén och ingenjören Fredrik Hedberg. Tink var en av de första privatekonomi-apparna på svensk mark som ville ge användaren mer koll på sina räkenskaper och möjlighet att fatta bättre beslut. Inte långt efter starten plockade bolaget in kapital från investeringsbolag som Creades och inledde samarbeten med en rad banker, däribland SEB. Appen fortsatte att utvecklas och locka allt fler användare. 2017 gjordes det möjligt att inom appen flytta bolån och sparande från en bank till en annan samt att göra betalningar. Vid denna tidpunkt var EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 i full färd att träda i kraft. Det är ett omskrivet regelverk som tvingar bankerna att dela med sig av viss kundkontodata till tredjepartsleverantörer, exempelvis fintechbolag. I samband med detta beslöt Tink-ledningen att ändra affärsmodell och fokus.

– Vi såg att PSD2 skulle förändra den traditionella bankvärlden, eftersom bankerna inte längre skulle ha monopol på kunddata. Vi bestämde oss då för att bli en partner till bankerna i transformationen på marknaden, säger Daniel Kjellén, vd på och medgrundare av Tink.

Tink-appen finns fortfarande kvar och har en halv miljon användare i Sverige. Men sedan några år tillbaka är bolagets huvudaffär i stället en open banking-plattform, som bygger på den teknologi som Tink utvecklade under arbetet med sparappen. Denna plattform används i dag av banker och andra finansföretag för att skapa och utveckla nya kunderbjudanden. Kunddata från över 2 500 europeiska banker i tretton länder finns inom infrastrukturen, och Tinks företagskunder – till exempel Nordea, Paypal och BNP Paribas – betalar en licensavgift för att få tillgång till lösningen. SBAB:s tjänst för att jämföra bolån och att ha koll på ekonomifunktioner i Klarna-appen är två exempel på produkter som baseras på Tinks plattform. Skiftet av affärsmodellen har fallit väl ut, vilket märks på omsättningsutvecklingen. 2018 uppgick intäkterna till närmare 59 miljoner kronor, en förbättring med runt 155 procent jämfört med året innan och med 350 procent jämfört med 2016. Daniel Kjellén vill inte avslöja siffrorna för fjolåret, men ger en antydan om att den kraftiga tillväxttakten har fortsatt.

– Jag kan säga att vi nu är niosiffriga, säger vd:n.

Nu vill Tink expandera. Den 20 januari meddelades att bolaget har slutfört en finansieringsrunda på 90 miljoner euro, den överlägset största i verksamhetens historia. Pengarna kommer från riskkapitalaktörer som Insight Partners och Dawn Capital, men även banker som BNP Paribas och ABN Amro. Även Poste Italiane, Italiens delvis statliga postbolag, är med som ny investerare.

– Vi ska använda pengarna uteslutande till produktutveckling. Det handlar om att rekrytera de smartaste ingenjörerna och göra plattformen enklare och smidigare att använda.

Enligt årsredovisningen för 2018 äger grundarna Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg 12 procent vardera av aktierna i Tink, även om detta kan ha ändrats i och med senaste kapitalrundan. På frågan om vd:n i egenskap av större ägare skulle förespråka en försäljning ifall bolaget mottog ett uppköpserbjudande från någon tongivande finansaktörer, svarar han:

– Det är ingenting som jag lägger energi på. Vårt fokus är att bygga en plattform som kan bli en europeisk standard för bankerna. I framtiden kommer det inte att finnas någon banktjänst som inte bygger på en open banking-lösning och det är en sådan teknik som vi tillhandahåller i dag.

Kriterier för Årets  affärsmodell

• Företaget har genomfört någon form av förflyttning eller utveckling av affärsmodellen under det senaste året

• Affärsmodellen har visat och bevisat sin livskraft på marknaden, till exempel genom lönsamhet eller förmåga att locka till sig betydande investeringar

• Affärsmodellen har erkänts, offentligt eller av industrin, för framgångsrikt genomförande under det senaste året

• Affärsmodellen har satt sina spår i branschen i en eller flera dimensioner av affärsmodellen