Tips om rekommendationer på sociala medier flödar in till Finansinspektionen

Finansinspektionen (FI) har sedan marknadsmissbruksförordningen trädde i kraft löpande fått in tips från allmänheten rörande olika typer av investeringsrekommendationer på internet.

Det säger juristen Magnus Schmauch, rådgivare inom marknadsmissbruksfrågor på FI, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Vi får och har under längre tid fått in tips från allmänheten rörande andra personers aktioner”, säger han.

Att rekommendera en aktie eller annat finansiellt instrument utan att ange eventuella intressekonflikter, som att man själv är ägare, på exempelvis Twitter, i en börschatt eller i en podd kan vara otillåtet. Även privatpersoner som ger rekommendationer berörs av befintliga lagar, men med en straffskala som skiljer sig åt mot den för juridiska personer.

Magnus Schmauch framhåller att de tips som FI får rör sig om allt från publiceringar på mer öppna sociala medier till mer slutna chattar.

”Det är ärenden som generellt sett är svårutredda. Vem har sagt vad vid en given tidpunkt och vad för transaktioner har skett, samt på vilket sätt. En publicering i sig är bara en första ledtråd för att börja gräva”, säger han.

Finansinspektionen har en ambition att följa vad för råd som ges på sociala medier men den stora mängden information som publiceras gör det ”omöjligt” för myndigheten att följa allt. Särskilt när det även publiceras information i slutna kanaler.

”Vi är även beroende av att få in tips”, säger han.

Det är FI:s avdelning för marknadstillsyn som granskar denna typ av frågor. Även om investeringsrekommendationer förvisso är en del av marknadsmissbrukförordningen har detta inte att göra med någon form av så kallat marknadsmissbruk, påpekar Finansinspektionsjuristen vidare.

”Det utgör inte en form av marknadsmissbruk, men är otillåtet. Det handlar om att vara öppen med eventuella intressekonflikter när man ger rekommendationer som rör specifika värdepapper eller instrument”, säger Magnus Schmauch.

FI kan annars ingripa och be om ett upphörande av ett visst agerande med en anmärkning. Myndigheten kan även dela ut en sanktionsavgift som, för fysiska personer, kan ligga på upp till 500.000 euro.

”Det är ett maxbelopp som även inbegriper mer allvarliga överträdelser”, säger han angående den relativt höga summan mot vad för nivå på sanktioner det snarare kan tänkas handla om i fall av investeringsrekommendationer som bedöms som otillåtna.

De 500.000 euro i maxsanktion är samtidigt klart lägre än de upp till 5.000.000 euro i sanktion som kan utdelas för olika former av marknadsmissbruk, såsom handel med insiderinformation, röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation. Så kallad enpetar-handel är en form av marknadsmanipulation som, för privatpersoner, gett upphov till uppmärksammade sanktionsavgifter med sexsiffriga kron-belopp.

”Marknadsmissbruk, däribland enpetare, ses enligt lagen som en mycket allvarligare förseelse jämfört med investeringsrekommendationer där kraven om intressekonflikter åsidosätts”, sammanfattar Magnus Schmauch.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.