Tjänsteföretagenpå väg in i Kina

Hav förtröstan, svenska tjänsteföretag. Nu öppnar sig Kina för er också.

Det är fortfarande företag inom industrisektorn som är vanligast bland de svenska företagen i Kina – men det är tjänsteföretagen som uppvisar den starkaste ökningen, berättar Charlotte Rylme, som är chef för svenska Exportrådet i Shanghai.

– Vi ser en ny våg av svenska företag i Kina och det är tjänsteföretagen som kommer hit nu, säger hon.

– Vi märker det också på antalet förfrågningar vi får från svenska tjänsteföretag som vill undersöka möjligheten att etablera sig här. Vi har fått dubbelt så många förfrågningar under det senaste året, jämfört med året innan.

De svenska tjänsteföretagen tar ofta rygg på de svenska industriföretag som redan finns i Kina. De företag som producerar lastbilar, telefonväxlar och insatsprodukter har behov av service. Till exempel från rekryteringsföretag (som Nova 100), utbildningsföretag (som e-learningföretaget Learnways) och dokumentationsföretag (som it-företaget Sigma som i Kina arbetar med avancerad teknisk dokumentation för industrin).

– Många av de svenska tjänsteföretagen kommer hit för att de vill följa sina kunder, som säger att “vi vill ha samma tjänster som vi haft i Sverige”, säger Charlotte Rylme.

Men det finns en annan öppning på den kinesiska marknaden för tjänsteföretagen från Sverige som på sikt är mer intressant än att bara serva gamla kunder på en ny plats. Det råder nämligen en stor och växande brist på middle management i Kina. Här finns goda chanser för svenska företag, inte minst de som erbjuder chefsutbildning, kommunikationsträning och pr att slå sig in.

Ett lands ekonomiska utveckling brukar följa ett visst mönster: först jordbruk, sedan basindustri följt av högteknologi och först därefter är det läge för tjänstesektorn och forskning/utveckling. Men Kina bryter med det mönstret.

– Ja, för här hoppar man snabbt mellan utvecklingsfaserna. Här i Shanghai, till exempel, står tjänstesektorn redan för 52 procent av regionens BNP.

Det finns runt 450 svenska företag i Kina (exklusive Hongkong) och var fjärde dag startar ett nytt svenskt företag egen verksamhet. Under perioden juli 2006 till och med juni 2007 nystartade 92 företag i Kina, en ökning sedan året innan då 88 företag öppnade, enligt en ny rapport från Exportrådet och SEB. (Då räknas inte de långt fler svenska företag som utökar sin närvaro med ytterligare kontor eller produktionsenheter.) Av de 92 nykomlingarna var nästan hälften industriföretag. Så många som 23 procent var tjänsteföretag, vilket alltså är en stark ökning jämfört med tidigare.

Men tjänsteföretagen är långt ifrån den enda sektorn som ökar sin närvaro i Kina.

Bland andra nya sektorer märks konsumentvaruföretagen, miljöteknikföretagen samt medicin- och hälsoföretagen, visar rapporten från Exportrådet och SEB.

Det är i spåren av den avreglerade detaljhandeln och den växande medelklassen som den svenska klädexporten till Kina ökar stadigt och fördubblades under 2006. Efter H&M:s lyckade etablering har flera svenska klädföretag vågat sig hit, som till exempel Gant för två år sedan.

Andra svenska konsumentvaror i Kina kommer från Hästens sängar, Duxiana, Herrljunga Cider, Orrefors Kosta Boda och skönhetsföretaget Oriflame, som är det första utländska bolaget som fått direktförsäljningslicens i Kina.

Medelklassen i Kina växer med 10 miljoner invånare per år. I dag har ungefär 70 miljoner en månadslön på motsvarande 14 000 kronor eller mer, vilket placerar dem i den övre medelklassen.

Charlotte Rylme vill nyansera bilden av att kineserna är ett folk som hellre sparar sina pengar än shoppar loss. Trots att det glesa sociala skyddsnätet får kineserna att lägga undan så mycket som nära 30 procent av sin inkomst till ålderdom, eventuella sjukdomar och barnens utbildningar har många ändå en bra slant över, menar hon.

– Kinesernas ökade inkomster räcker till mer än bara sparande.

Dessutom är de yngre generationerna mer köpglada än äldre kineser.

– Unga kineser är födda in i ett konsumtionssamhälle, de gillar varumärken och bor ofta hemma länge och behöver därför inte lägga så mycket pengar på sitt boende, säger Charlotte Rylme.

I västvärlden pratas det en hel del om no-logo-trenden. Den märks inte det minsta i Kina. Den kines som äntligen har fått möjlighet att köpa en designerväska vill gärna att det syns ordentligt. Och den växande gruppen nyrika gillar att betala dyrt för statussymboler. Denna faibless har konsumentföretagen tagit fasta på. Faktum är att priset för märkesskor från Italien eller glasföremål från Orrefors Kosta Boda är högre i Kina än till exempel i Sverige.

De äldre kineserna bidrar också till en ökad efterfrågan, fast på ett helt annat område än ungdomarna. Eftersom Kinas ålderpyramid liknar den svenska ökar behovet av medicinteknik och tjänster som äldreboenden. De svenska företagen inom hälsosektorn har ökat endast blygsamt i antal under den senaste tolvmånadersperioden och fortfarande finns stora hinder för etablering i Kina. Inte minst är det svårt att få de licenser som är nödvändiga för att driva verksamhet. Det är också fortsatt svårt för utländska aktörer att förvärva sjukhus. Exportrådet pekar dock på att det skett betydande reformer inom Kina, i syfte att höja kvaliteten på vården inför den väntade åldringsboomen.

H&M-toppar, flädercider och rutiga sängar i all ära. I dag kör 3 000 bussar från Volvo runt i Shanghai. Det ger en bild av att det är de svenska industriföretagen som drar in de största pengarna. Det gäller både export till Kina och företagens verksamheter i landet.

Anders Rune, som är chefekonom på Teknikföretagen, gillar Charlotte Rylmes tolkning att tjänsteföretagen tar sig in i Kina med hjälp av industriföretagen.

– Utan varor inga tjänster. De där företagen som kommer in i Kina nu gör tjänster som är kopplade till våra varor, säger Anders Rune.

Även teknikföretagen påverkas av de stora förändringarna i Kina. Den tydligaste trenden är att de företag som säljer maskiner kört om den tidigare succésektorn tele.

– Tele tappar stort. Där har det varit fantastiska siffror tidigare, säger Anders Rune och ger sin syn på orsaken:

– Ska man vara elak är det kanske så att de bara importerar sådant som de verkligen måste importera. Och nu är man inne på att göra egna varianter på telenätet. Det har gjort att maskiner har vuxit om tele i exportvärde.

De svenska teleföretagens export till Kina sjönk med 20 procent under förra året. Det är den viktigaste förklaringen till att den totala exporten från svenska teknikföretag ökade med endast 6,7 procent. Den fortsatta dippen för tele gör att tillväxten för teknikexporten stannar på plus minus noll i år. Prognosen för 2008 ser däremot ljusare ut: upp 18 procent, bedömer Teknikföretagen.

Trendbrottet kom förra året. Då såldes svenska maskiner för 5,7 miljarder till Kina, medan tele stannade på tre miljarder.

Anders Rune menar att maskinerna, dagens exportvinnare, kan komma att gå samma öde som tele till mötes. Boomen är bara tillfällig.

– Den här perioden av relativt stor export till Kina kommer att bli relativt kort. När de lär sig att göra egen tele och egna maskiner så behöver de inte köpa av oss, säger han.

För svenska industriföretag som verkligen vill ta del av den kinesiska tillväxtkakan gäller det att vara på plats, menar Anders Rune.

– Den kinesiska marknadens betydelse för svenska teknikföretag kommer inte att minska, men expansionen kommer i huvudsak ske genom verksamhet i Kina.

De många varningssignalerna kring miljön och de mänskliga rättigheterna Kina till trots finns få tecken på att något på allvar skulle kunna rubba den kinesiska tillväxten. Snarare går utvecklingen från stark till ännu starkare. BNP för de första tre kvartalen i år ligger på 11,5 procent, att jämföra med 10 procent för de senaste helåren. Enligt Teknikföretagens senaste konjunkturrapport ökade den kinesiska industrins fasta investeringar med 35 procent under årets första åtta månader. Och det från en redan hög nivå – under fjolåret ökade de fasta investeringarna med hela 30 procent jämfört med det föregående året.

När det byggs fabriker och infrastruktur går det åt en hel del råvaror. Det står klart att betydelsen av Kina som råvaruköpare kommer att öka.

– Kina är i en fas av sin utveckling som är väldigt råvaruintensiv. Efterfrågeutvecklingen tog fart omkring 1990 och exploderar i dag. Samtidigt ser vi en stagnation eller rentav negång i råvaruefterfrågan på marknaderna i USA, Japan och Europa. Där är man färdig med sin infrastruktur, säger Marian Radetzki, som är professor vid Luleå tekniska universitet och expert på råvarumarknaden.

Han pekar ut efterfrågeexplosionen i Kina som en viktig förklaring till att råvarupriserna rusat sedan 2004. Det har fått producenterna att skynda sig att bygga ut sin kapacitet – vilket i sin tur mycket väl kan leda till en överproduktion och prisfall på råvaror, menar Marian Redetzki.

Det kinesiska råvarubehovet kommer dock inte att minska, menar han.

– Min gissning är att den snabba ökningen av råvarukonsumtionen i Kina kommer att bestå i ytterligare 20 år.

Men även inom råvaror märks nya vinnare och förlorare bland de svenska leverantörerna. Skogsföretagen har all anledning att deppa. Kina, som under 2006 seglade upp som den starkast ökande marknaden för papper/pappermassa, har plötsligt börjat avverka för fullt i egna skogar. Den svenska försäljningen av trävaror sjönk med 14 procent under första halvåret i år. Papper/pappersmassa sjönk med hela 50 procent.

– Det är dramatiskt vikande siffror för skogsföretagen som förra året var de råvaruleverantörer som exporterades mest till Kina, säger Christer Berglund som forskar i naturresurser vid Luleå tekniska universitet.

Däremot går det uppåt för malmen. I år kommer råvaruligan vad gäller exporten till Kina att toppas av malmföretag, som LKAB och Boliden.

Christer Berglund ser inget som verkar kunna hota efterfrågan från Kina.

– Nej, Kina är helt otroligt och liknar inget annat. År efter år visar Kina ökad tillväxt.

– Jag pratade just med en leverantör inom bilsäkerhet som sade så här: “Vi tror att kunderna ljuger när de säger hur mycket de ska köpa. Men likt förbaskat blir det verklighet av löftena varje gång.