Tokhausse inom fartygsfrakt

Det råder tokhausse i rederibranschen. Priserna för att hyra torrlastfartyg når rekordnoteringar varje dag. Redarna kan få ett nybygge betalt på två år. Här är aktierna som berörs.

– Det är helt osannolikt. Jag har aldrig varit med om något liknande. Det är all time high i stort sett varenda dag. Skeppsmäklaren Gothenburg Charterings vd Oscar von Sydow har bråda tider dessa dagar. Befraktarna sliter i stort sett torrlastfartygen, som bland annat fraktar kol, malm och spannmål, ur händerna på hans personal.

– I årshyra är talen helt enorma. Det handlar om att du måste betala 125 000 dollar per dag i 12 månader för att får hyra fartygen på ett årskontrakt.

För ungefär ett år sedan var motsvarande hyra cirka 30 000 dollar per dag.

Det handlar ju om 45 miljoner dollar, 320 miljoner kronor på ett år. Mer än halva byggkostnaden för en ny båt?
– Ja. Just det. Och alla undrar varför men det finns inga bra svar.

En anledning till uppgången är naturligtvis det ständiga suget efter frakt till och från Kina. Efterfrågan av kol, järnmalm och metaller från Indien ökar dessutom ännu mer. En tredje anledning uppges vara att flera japanska kärnkraftverk har stängts vilket gör att landet i stället importerar kol. Ett fjärde skäl är köbildning i den stora utskeppningshamnen för kol i Australien, Newcastle. Där ligger ständigt 40-60 fartyg på redden.

Suget efter fartyg är så stort att normala metoder för att skriva avtal är satta ur spel:
– Tidigare var det vanligt med 24 timmars respit för att förankra affären hos management. Nu går det inte längre. Redarna säger bara att “Ta fartyget här och nu. Passar det inte så står 12 andra i kö”, säger Oscar von Sydow.

Marginalerna för redarna är makalösa. Ett räkneexempel som en redarkälla gör för Affärsvärlden visar att ett fartyg som får ett fraktpris på 124 000 dollar per dag bara har en kostnad på 10 000 dollar, eller en marginal på 92 procent. En normalresa med malm på 60-66 dagar från gruvorna i Australien eller Brasilien till Kina eller Europa ger därmed en vinst för ett enda fartyg på cirka 50 miljoner kronor.

Med de dyra fraktpriserna är skillnaderna i kostnad för frakten och för själva råvarorna utraderad. Enligt Oscar von Sydow är malmpriset för järnmalm i Brasilien för närvarande cirka 60-70 dollar per ton medan priset för frakten är ytterligare 65 dollar.
Tidigare var nivåerna kring 10 dollar per ton för frakten och 20-30 dollar per ton malm.

I Sverige finns just inga rederier som berörs av den exploderande fraktmarknaden.
I våra grannländer är utbudet av aktier större.

Ett exempel på rederier med fartyg som gynnas av den kraftiga bulkmarknaden är rederiet Golden Ocean i Oslo, vars aktiekurs har trefaldigats i år, från under 10 kronor till cirka 35 norska kronor från årslägstanivåerna.

Ett annat val är DS Norden i Köpenhamn, som driver ett stort antal fartyg i mindre storlekar, upp till 70 000 ton. Aktien har stigit 230 procent till nära 500 danska kronor i år.

Specialisten på riktigt stora fartyg, Cape Size, är det belgiska rederiet Compagnie Maritime Belge, CMB. Rederiet kontrollerar cirka 20 stora fartyg, i klassen upp till 170 000 ton. Aktien har klättrat 35 procent i år.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.