Uppköpsboom väntar

Svenska Mojang, företaget
bakom succéspelet Minecraft, köptes i förra veckan av Microsoft.
Köpeskillingen var 18 miljarder kronor. Så svindlande belopp har inget
svenskt innovationsbolag nått sedan auktionssajten Ebay köpte Skype för
23 miljarder år 2005. Det visar Ny Tekniks sammanställning över svenska
teknikbolag som köpts upp de senaste tio åren.

Totalt
finns 57 förvärv i kartläggningen. Minst åtta av dem har sålts för mer
än en miljard kronor. Ett färskt exempel är Tail-f, som utvecklar
managementsystem som byggs in i telenäten för att underlätta hantering
och drift. Tekniken fick den amerikanska nätverksjätten Cisco att lägga
upp 1,2 miljarder i början av sommaren.

Miljardaffärerna
är med stor sannolikhet ännu fler – köpeskillingen är okänd i många av
affärerna. Det har exempelvis inte offentliggjorts hur mycket
kanadensiska Aastra betalade för telekomföretaget Telepo i början av
året. Inte heller vad koreanska Samsung gav för Nanoradios strömsnåla
wifikretsar 2012. Eller vad Nokia gav för Scalados bildbehandling samma
år.

Uppköpstakten visar inga
tecken på att mattas av. Tvärtom kan 2014 bli ett nytt rekordår. Efter
knappt nio månader finns redan åtta affärer på årets lista, näst mest
sedan 2011 då vi registrerade elva uppköp över hela året.

Slående
är att det mest är utländska företag som köper upp svenska
spjutspetsar. Endast två av de 57 sålda företagen finns kvar i svensk
ägo. Majoriteten av köparna, drygt 60 procent, är amerikanska företag.
Förutom Microsoft har exempelvis Google, Apple och Intel köpt svenska
bolag.

– Det är lite
förvånande att bara två av köparna var svenska. Uppköpen tyder på att
det är svårt att bygga och skala upp företag på svensk botten, och det
är ganska negativt för Sverige, säger Pontus Braunerhjelm, professor i
nationalekonomi på KTH och vd för Entreprenörskapsforum.

Han
tycker att utländska uppköp kan vara problematiska av fler skäl. Om
köparna hade varit svenska så hade idéerna kunnat stärka den svenska
industrin. Sverige riskerar även att gå miste om de nya spinn-off-bolag
som ofta byggs upp kring större företag. Landet kan dessutom gå miste om
sysselsättningstillfällen när tillväxten tar fart i de uppköpta
bolagen.

Samtidigt tror han
att lukrativa storaffärer med utländska jättar kan stimulera andra
svenska entreprenörer att starta nya innovationsföretag.

Och
att företag köps upp behöver inte betyda att jobben försvinner. Det
visade en granskning i Ny Teknik för tre år sedan av tio uppmärksammade
köp.

Många av entreprenörerna
som tjänat en hacka på försäljningen väljer också att starta nya bolag
och investera i nya svenska teknikbolag. Det mest kända exemplet är
Skype-grundaren Niklas Zennström som i dag investerar i andra
teknikbolag via sitt riskkapitalbolag Atomico.

Men om alla lovande bolag köps upp, då får ju Sverige aldrig några nya storbolag?

–
Det är väldigt svårt att bli ett nytt Ericsson, säger Sami Niemi, en av
grundarna till Scalado i Lund som såldes till Nokia för två år sedan.

Det
finns flera skäl till att sälja i stället för att bygga företaget
vidare på egen hand. Ett är att många företag tar in riskkapital för att
klara utvecklingsfasen.

–
Därmed är målet att realisera investeringen, och då är det enklare att
sälja än att skapa ett nytt storbolag, som ofta kräver ytterligare
kapital och inte sällan nya finansiärer med en annan profil, säger han.

Ett
mindre bolag kan också behöva det större företagets muskler för att
snabbare kunna växa och nå ut på en större marknad. Ett exempel är
Malmöbolaget Connectblue, som utvecklar teknik för trådlös uppkoppling.
Företaget hade 35 anställda när det i juni köptes av schweiziska U-blox
för 185 miljoner kronor. Rolf Nilsson, som var vd och medgrundare,
berättar att affären har fått stor betydelse.

–
Det ger oss betydligt större möjligheter att utveckla vår teknik för
nya tillämpningar. Nu söker vi sex personer, främst programmerare, säger
han.

Bara ett industribolag

• Bland de 57 förvärven finns ett enda industribolag: 3d-skrivarbolaget Fcubic som köptes av Höganäs.
• Nästan lika tunnsått är det med energibolag. De enda två är Solibro med sina tunnfilmssolceller och Ageratec med biodiesel.
• Sju av de förvärvade bolagen
  är verksamma inom medicin- och bioteknik. Största affären inträffade
  2011 när Philips betalade drygt 500 miljoner kronor för
  mammografiföretaget Sectra Mamea.
• It- och telekombolagen dominerar med hela 47 affärer.