Usla BNP-siffror sänker räntan

De svenska räntorna sjönk under fredagen efter att BNP-utfallet för andra kvartalt kommit in under analytikernas förväntningar, och inköpschefsindex fallit under 50-nivån.

De svenska BNP-siffrorna för andra kvartalet var enligt de analytiker Nyhetsbyrån Direkt talat med klart svagare än väntat. I kvartalstakt växte ekonomi inte alls, och i årstakt var uppgången 0,7 procent. De väntade utfallen var +0,4 procent i kvartalstakt och +2,0 procent i årstakt, enligt SME Direkts prognos.

Produktionen inom näringslivet ökade 1,6 procent under andra kvartalet. De varuproducerande branscherna steg med 0,9 procent och de tjänsteproducerande steg med 2,0 procent.

Den privata konsumtionen steg dock med 2,2 procent, upp från 2,0 procent under första kvartalet.

– Det var väldigt väldigt svagt”, sammanfattade Michael Grahn på Danske Bank BNP-utfallet.

– Vi trodde på +1,8 procent i årstakt. Vi hade kanske en och en annan aning om att det skulle kunna bli såhär svagt. Aktivitetsindex pekade lite åt detta håll så det fanns indikatorer, men det kändes lite magstarkt att tro att det skulle se ut så här”, sade han och lade till att “kalendereffekten blev större än vad vi har räknat med, men det är ju fortfarande ordenligt svagt om man tar bort den. Svagheten verkar komma mycket från utrikeshandeln.

Exporten av varor och tjänster steg med 6,7 procent under andra kvartalet och importen ökade med 9,0 procent. Sammantaget gav utrikeshandeln en negativ effekt på BNP-tillväxten, -0,4 procentenheter.

Johan Javeus, valutastrateg på SEB, höll med om att utrikeshandeln låg bakom det oväntade utfallet.

– Det är framförallt importen som är väldigt stark vilket gör att nettoexportsiffran blir svag. Privatkonsumtionen var däremot i stort sett i linje med förväntningarna, sade han.

Han lade till att dagens besked gör att sannolikheten för att Riksbanken väljer att höja räntan vid räntemötet i september har minskat ytterligare.

– Det har varit väldigt svängigt i marknadens syn på Riksbanken. Förra beskedet var ju väldigt hökaktigt och marknaden prisade in för en höjning. Sedan dess har utvecklingen gått åt ett annat håll, fortsatte Johan Javeus.

Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser fondkommission, betecknade tillväxttalen som “en katastrof”. Han var dock starkt skeptisk till de redovisade siffrorna och räknar med betydande uppjusteringar, om än knappast redan när den mer utförliga redovisningen för det andra kvartalet kommer i slutet av september.

– Jag kan inte förstå att vi kan ha nolltillväxt i ett läge när importen stiger med 9 procent, sade han.

På fredagen meddelades även att Silf/Swedbanks inköpschefsindex sjunkit från 50,6 till 48,6 i juli.

– Det är första gången sedan 2003 som PMI underskrider femtiostrecket. Vilket innebär att tillverkningsindustrin inte längre befinner sig i tillväxtzonen, skrev Silf/Swedbank.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntades inköpschefsindex ha sjunkit till 49,5.

Rå- och insatsvarupriserna steg till 76,8 från 75,6 i juni. Sysselsättningsindex sjönk till 45,5 i juli från 47,8 månaden före.

Efter det svenska PMI beskedet följde en strid ström av PMI-rapporter från Europa.

I Frankrike sjönk indexet till den lägsta nivån sedan juli 2003. De italienska siffrorna var ännu svagare, med den lägsta nivån sedan november 2001.

Det tyska inköpschefsindexet var dock i linje med förväntningarna och det preliminära utfallet på 50,9, medan de brittiska föll till 44,3 (45,9).

Sist presenterades den övergripande siffran för euroområdet, som sjönk till ett femårslägsta på 47,4, från 49,2 i juni.

Sammanfattningsvis sjönk alla inköpschefsindexen jämfört med föregående månad vilket ökar oron för den europeiska konjunkturen.

– Det är inte förvånande med detta utfall på PMI, det är ett klassiskt avmattningsmönster, sade Michael Grahn och lade till att frågan nu är när centralbankerna kan börja stimulera.

Tidigt på fredagens meddelades dessutom att den tyska detaljhandelns försäljning vida understeg analytikernas förväntningar under juni.

De svenska räntorna sjönk efter BNP-statistiken, och gick därmed mot strömmen då de europeiska räntorna generellt steg något under fredagen. Den tvååriga svenska statsobligationen noterades vid svensk stängning 15 punkter ner på 4,38 procent, medan den tioåriga noterades 5 punkter ner på 4,17 procent.

Den motsvarande tyska tioåriga marknadsräntan handlades på 4,35 procent, ned 2 punkter från torsdagens svenska stängning. Räntegapet uppgick därmed till -18 punkter (-15).

På eftermiddagen presenterades ett mängd intressant USA-statistik.

Sysselsättningsstatistiken för juli månad visade på att arbetslösheten steg till 5,7 procent, från 5,5 procent i juni. Det väntade utfallet var en tiondel lägre än resultatet. Nivån på 5,7 procent är den högsta sedan mars 2004.

51.000 mindre sysselsatta uppmättes under månaden, vilket var en lika stor nedgång som i juni (reviderat från -62.000). Analytikerna hade enligt Bloomberg News prognosenkät förväntat sig 75.000 mindre sysselsatta.

– Kombinationen av en högre arbetslöshetsnivå och färre arbetade timmar gör att denna rapport var svagare än väntat och stärker tron på att USA befinner sig i en recession, skrev RDQ Economics i en kommentar.

Sist på fredagen presenterades ISM-index som sjönk oväntat lite. Julinivån uppmättes till 50,0, ned marginellt från 50,2 i juni. Analytikerna i Bloomberg News prognosenkät förväntade sig en nedgång till 49,0.

Prisindex sjönk till 88,5 från 91,5, väntat var 88,0.

Samtidigt presenterades även bygginvesteringarna som i juni sjönk med 0,4 procent vilket var en lika stor nedgång än månaden innan. Väntat var -0,3 procent.

De amerikanska räntorna, som sjunkit under fredagen, steg efter jobbstatistiken och fick en ny uppskjuts efter ISM-indexet.

Den tioåriga statsobligationen noterades på 3,97 procent, oförändrat från torsdagens svenska stängning.

På valutamarknaden försvagades kronan med drygt 2 öre mot dollarn under fredagen, och med ett halvt öre mot euron. En dollar kostar 6:076 och en euro 9:464.