Utredare vill hamobilfria zoner

Utredaren, före detta justitierådet professor Bertil Bengtsson, anser att det är juridiskt möjligt med denna lag. Uppfattningen är inte helt okontroversiell. Den kan öppna för kommuner som vill införa mobilfria zoner för till exempel elöverkänsliga.

I förlängningen ska länsstyrelserna kunna besluta att forskningsanläggningarna får sätta upp stängsel, vilket också gör att allemansrätten inskränks.

Roy Booth, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, är en av forskarna som argumenterar för mobilfria zoner.

-Rymdobservatoriets existens står faktiskt på spel, skriver Roy Booth i utredningen och konstaterar att strålningen från en mobiltelefon inte bör underskattas.

HÄR FÅR JAG STÅ: Det står i lagboken.

-En vanlig GSM-telefon placerad på månens yta skulle framgångsrikt konkurrera med de starkaste naturliga radiokällorna på himlen i 900 MHz-området, trots att en sådan telefon sänder ut en signal på högst 2 W i en bandbredd på 200 kHz. Att detektera en mobiltelefon på månen skulle med andra ord vara mycket enkelt.

En rad forskare vittnar om hur deras verksamhet störs av elektromagnetisk strålning där mobiltelefoner är en av källorna, basstationerna en annan.

Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har fått falska resultat och även tappat information inom den geomagnetiska forskningen på grund av störningar. SGU nämner bland annat telefonisändare som en störningskälla.

Falska signaler
Rymdforskningen i Kiruna störs också.

-EISCAT (den markbaserade rymdforskningen vid Nordkalotten) kan störas av oönskade radiosignaler i de frekvensband som EISCAT använder, framförallt från basstationer för mobiltelefoni, skriver Madeleine Leijonhufvud, biträdande generalsekreterare i Vetenskapsrådet.

Rent praktiskt innebär störningarna att de känsliga mottagarna överstyrs och mättas och ger falska signaler.

-Vissa forskningsprogram, till exempel studierna av solkoronan, är så känsliga för denna typ av störningar att de tidvis helt omöjliggjorts, skriver Leijonhufvud.

Atmosfärradaranläggningen ESRAD utanför Kiruna störs av okända källor enligt professor Bo Thidé, Institutet för rymdfysik. Thidé hoppas på mobilfria zoner.

Känslig forskning
Men även forskningsprojekt mitt bland människor ställer upp på idén om mobilfria zoner för att undvika störning. Ett sådant är det europeiska bredbandsprojektet LOFAR, vars svenska del kallas LOIS och backas upp av bland andra Ericsson. LOIS är lokaliserat i södra Sverige där enligt planerna 13 000 nya antenner och radioenheter ska sättas upp, samlade i en diameter på 40 mil.

De största störningskällorna för projektet är elektromagnetiska i frekvensmrådet 10 MHz till 300MHz, skriver professor Bengt Persson vid Växjö universitet.

All denna känsliga forskning ska nu få sin egen lag som möjliggör mobilfria zoner, föreslår utredaren Bertil Bengtsson i SOU 2002:111.

Lagen kan träda i kraft den 1 januari 2004, om den antas av riksdagen nästa år.

Nässjö kommun och ytterligare ett tiotal kommuner har i samband med 3G-utbyggnaden tagit människors oro för mobilstrålning på allvar och arbetat för att införa mobilfria zoner. Nu kan de studera Bertil Bengtsson utredning som visar på juridiska möjligheter för att genomföra motsvarande zoner för att skydda forskning.

Av Olle Blomkvist