Uttåget ur Sverige

När Pharmacia gick ihop med amerikanska Upjohn 1995 fruktade många att det skulle gå ut över forskningen i Sverige. Det varnades för att amerikanerna successivt skulle ta över det mesta och flytta alla centrala funktioner till USA. Så har det också blivit. Samgåendet med Monsanto i fjol har gjort att utvecklingen accelererat.

Strax före jul försvann de sista resterna av den egna svenska forskningen. Då såldes den kliniska utvecklingsenheten, som testar nya läkemedel, till ett företag specialiserat på kontraktsforskning, amerikanska Quintiles. Drygt 100 forskare lämnar därmed Pharmacia, men inte Sverige.

Överbliven forskning till börsen

Det är också klart att 900 forskare inom området metaboliska sjukdomar, främst diabetes och fetma, flyttar över till ett nystartat bioteknikföretag, döpt till Biovitrum, som ska skaffa externt kapital och så småningom börsnoteras. Forskningen är inte tillräckligt prioriterad för att få finnas kvar i koncernen.

Av Pharmacias sex största produkter är tre framtagna i Sverige: Xalatan, ett medel mot grön starr, tillväxthormonet Genotropin och Detrol, mot urininkontinens. Det har uppenbarligen inte varit någon merit för de svenska forskningsenheterna. All forskning är nu koncentrerad till USA.Före fusionen med Upjohn styrdes det mesta från Sverige. Uppsala skötte bland annat ögonforskningen. Den är nu flyttad till USA och den prekliniska forskningen är nedlagd. Uppsala har också förlorat ansvaret för verksamhetsområden som inflammationer, urologi och näringslösningar. (Det senare låg ursprungligen i Stockholm.)

Enda verksamhet med forskningsansvar kvar i Uppsala är Pharmacia Diagnostics, en udda och mindre del av koncernen. Då och då ryktas det om försäljning. Men ingenting tyder på att en avyttring är på gång.

Stockholm har förlorat ansvaret för en rad verksamheter, bland annat vinstmaskinen tillväxthormon och området antitrombos, alltså behandling av blodpropp och akut hjärtinfarkt. Helsingborg hade huvudkontoret för receptfria produkter som Nicorette, rökavvänjningsmedlet. Det finns numera i USA.

Sverige har blivit ett produktionsland. I Uppsala tillverkas ögonoperationshjälpmedlet Healon och en ny fabrik uppförs för färdigfyllda sprutor med tillväxthormon. I Strängnäs framställs tillväxthormonet. I Helsingborg görs Nicorette.

Det är inte bara Sverige som blivit avlövat. Även enheter med forskningsansvar i Italien har flyttats till USA. I Milano låg exempelvis ansvaret för cancerforskningen.

Hur kunde omvandlingen av Pharmacia sluta med att amerikanerna helt tog över? Det var ju ett svenskt initiativ från början. En rad affärer gjordes först inom landet, sedan i bland annat Italien. Men när blickarna vändes västerut påbörjades marginaliseringen av Sverige.

Att Sverige på detta sätt kom att släppa en viktig nyckelindustri har flera orsaker. Det ansågs exempelvis givet att en amerikan måste leda verksamheten och att huvudkontoret inte kunde ligga i Sverige. Men på andra områden har svenskar visat att de kan leda världsomspännande koncerner och att det går att göra det även från Sverige.

Det höll också på att sluta med en katastrof när Upjohnchefen och amerikanen John Zabriskie tog över som koncernchef och lade huvudkontoret på neutral mark i London. En annan amerikan, Fred Hassan, ersatte honom. Han började genast centralisera och förde över alla viktiga funktioner till USA. Samtidigt tog amerikanskt kapital successivt över ägandet.

I Sverige fanns ingen stor inhemsk ägare som visade något intresse av att vara kvar långsiktigt. Volvo hade köpt en stor post som led i en diversifieringsstrategi, men ändrade inriktning och började renodla. Inte heller staten, som var den andra huvudägaren i Pharmacia, önskade vara kvar. Historiskt sett har politiker annars då och då velat ha makt över läkemedelsindustrin. Så var fallet på 1930-talet och 1970-talet. Men 1990-talets Pharmacia ansågs inte strategiskt.

Astra Zeneca stärker svensk forskning

Det är ingen naturlag som säger att ett företag från ett litet land måste marginaliseras därför att det går ihop med ett företag i ett stort land. Samgåendet mellan svenska Astra och brittiska Zeneca har inte medfört neddragningar av läkemedelsforskningen i Sverige, som sysselsätter 4.000 personer. Visserligen har en del strukturförändringar, för att undvika dubbleringar, gjort att vissa forskningsfunktioner försvunnit. Men netto har forskningen expanderat i Sverige efter fusionen. Många duktiga forskare på Pharmacia har för övrigt sökt sig till Astra Zeneca.

Utbyggnaden har varit särskilt tydlig vid Astra Zenecas forskningsenhet i Mölndal, som fått en central roll för grundforskningen. En rad brittiska forskare har flyttat till Sverige på senare tid. Forskningsenheterna i Södertälje och Lund har inte påverkats lika mycket. I Södertälje har det dock uppförts ett nytt biotekniklaboratorium.

I en intervju i Financial Times har Astra Zenecas forskningschef Claes Wilhelmsson uttryckt sin förvåning över att Pharmacia och andra företag satsar så hårt på USA och inte bättre utnyttjar den kunskap som finns i Europa. Samma forskningsuppgift kan vara 70 procent dyrare i USA än med Europa.

Det finns i alla fall ett samarbete mellan Pharmacia och Karolinska institutet inom genomforskning och bioinformatik och som nyligen förlängts. (Det gäller studier av arvsmassan och hantering av biologisk information.) Astra har länge samarbetat på detta sätt och valde tidigt att bygga upp sin forskning i närheten av olika svenska universitet.

Före fusionen med Upjohn hade Pharmacia nästan 7.000 anställda i Sverige, varav omkring 1.700 inom forskningen. Efter avyttringen av Quintiles och Biovitrum har Pharmacia ca 4.300 anställda, varav 120 inom forskningen (på Pharmacia Diagnostics).

Bilden är dock inte lika dyster som det verkar. För det första har tidigare anställda på Pharmacia dragit i gång egna verksamheter, särskilt i Uppsala där Pharmacias neddragningar slagit hårdast. Omkring 140 nya bioteknikföretag finns nu i staden och sysselsättningsmässigt kompenserar det mer än väl neddragningarna. Det är lättare att skaffa riskkapital till biotekniksatsningar än tidigare. Och dolda företagartalanger tycks ha frigjorts i samband med omvandlingen av Pharmacia, som tidigare helt dominerade i Uppsala.

Tillväxtmotorn försvinner

Långsiktigt är det dock en nackdel för landet om ett storföretag flyttar ut eller säljer av sin forskning. En tillväxtmotor försvinner. Ett stort företag efterfrågar olika typer av kvalificerade produkter och tjänster som små innovativa företag i omgivningen kan utveckla.För det andra har Pharmacia knoppat av ett antal företag som finns kvar i landet: Biacore och Amersham Pharmacia Biotech i Uppsala, Active Biotech i Lund och Biovitrum i Stockholm. Totalt sysselsätter dessa företag, där Pharmacia är delägare, drygt 2.000 personer i Sverige. Framgångarna för avknoppningarna har varit blandade, om vi mäter efter värdestegring eller sysselsättningsökning.

Först ut var biosensorverksamheten i gamla Pharmacia, som blev Biacore, sedan slutet av 1996 ett börsnoterat bolag, där Pharmacia ligger kvar med ett ägande på drygt 40 procent. Efter tre år som inte motsvarade förväntningar hade Biacore ett lysande år på börsen i fjol, då bolaget blev kursvinnare med en uppgång på drygt 400 procent. Nästan 100 jobb har skapats sedan bolaget sattes på börsen och nyrekryteringen fortsätter.

Den största avknoppningen kom 1997 när dotterbolaget Biotech, en av världens ledande tillverkare av bioteknisk utrustning, gick ihop med motsvarande verksamhet i brittiska Amersham. Av detta blev Amersham Pharmacia Biotech, numera AP Biotech, där Pharmacia äger 45 procent. Enligt planerna ska AP Biotech noteras på amerikanska Nasdaq-börsen i år och huvudkontoret flyttas från Uppsala till USA. Det är svårt att uppskatta värdet på Pharmacias andel i AP Biotech eftersom rörelsen gått med förlust de senaste åren, med amerikanskt sätt att redovisa.

Dålig avkastning på Active Biotech

Forskningen i Lund, främst ett antal projekt inom cancer, inflammation och autoimmuna sjukdomar, såldes i början av 1998 till Active Biotech, som gjorde en riktad nyemission till Pharmacia. Ägarandelen på 24 procent har inte givit någon vidare avkastning. Det beror inte på bakslag för gamla Pharmaciaprojekt. De rapporteras löpa enligt plan. Det var i stället ett vaccinprojekt, förvärvat av staten, som gick snett och bidrog till att sänka aktiekursen i fjol.

Biovitrum blir den fjärde avknoppningen. Så var det inte tänkt från början. För tre år sedan presenterade Pharmacia planer på att investera en miljard kronor i ett nytt forskningscentrum i Stockholm med inriktning på metaboliska sjukdomar, alltså det som Biovitrum ska syssla med. Planerna skrinlades. I stället får Stockholm nöja sig med en avknoppning, som kanske kan ge de spin-off effekter man sett i Uppsala, där avknoppningarna lett till nya avknoppningar.