Vägen till motorvägen

USA:s vice president, Al Gore, myntade begreppet InformationSuper Highways. Kraftfulla ledningar och kablar som snabbt kantransportera stora mängder digital information ända ut tillhemmen. Snart är det viktigare för ett land att ha digitalamotorvägar än vanliga motorvägar, spår Al Gore och många medhonom.Förklaringen är informationsålderns intåg. Internet,distansarbete, videokonferenser håller på att ändra människorssätt att leva och företagens möjligheter att tjäna pengar. Änåterstår dock en bra bit innan dessa tjänster blir verklighetför den stora massan.Problemet är att telenäten är byggda förtelefoni, som tar lite plats i ledningarna, och inte fördatatrafik. Det behövs mer bandbredd, som det heter på fackspråk.

Nya typer av fiberkablar klarar visserligen av att transporteraall data som någonsin kan behövas, och mer därtill. Telebolageninvesterar därför i fiberkablar för de landsomfattande såkallade stamnäten. Problemet är att den sista delen av telenätet,från själva telestationen ut till varje enskilt hus(accessnätet), består av koppartrådar som bara kan föra över enbegränsad mängd information vid ett tillfälle. Att läggafiberkablar här skulle inte kunna göras på överskådlig tid ochbli en omöjlig investering.

Men det finns lösningar. Kabel-TV bolagen tror att framtidensdigitala tjänster kommer ta vägen in i hemmen via deras kabel-TVnät, som har betydligt högre kapacitet än telenätet.Teleoperatörerna, däremot, hoppas på olika tekniker för att ökakapaciteten i de befintliga ledningarna. Regeringen tror att ettdigitalt, markbundet TV-nät är framtidens digitala motorväg.

Kabel-TV näten spåddes för tio år sedan vara nyckeln tillinformationsåldern. Kabelbolagen hade investerat i kraftfulla såkallade koaxialkablar, ända ut till hemmen. Dessa skulleanvändas till mycket mer än att distribuera TV-kanaler,resonerade man. I USA gjorde kabelbolagen redan på 1980-taletförsök att erbjuda abonnenterna exempelvis videofilmer påbeställning (video-on-demand), handel av varor och banktjänster.Det blev dock en flopp.

Kabel-TV-abonnenternas intresse visade sig vara för svalt för defåtaliga tjänsterna.

Kabel-TV näten verkar emellertid gå mot en ny vår igen. Tvåsaker har ändrats sedan de misslyckade försöken. Kabelbolagenbehöver inte själva fylla sitt nät med något innehåll, vilketvar fallet då. På internet finns redan ett enormt utbud avtjänster, nöjen och möjlighet till handel. För att få maximalglädje av allt detta efterfrågas blixtsnabb överföring. Dessutomhar tekniken blivit enklare att använda och gått ned i pris på10 år. Ett så kallat kabel-TV modem kostar 2.000-3.500 kronor,vilket är betydligt lägre än då. Själva kabel-TV näten måstebyggas om för att klara av datatrafik. De är idag konstrueradeför enkelriktad kommunikation; TV-kanaler som sänds ut tillabonnenterna. Själva kablarna behöver dock inte bytas ut. Deträcker vanligtvis med att en speciell dator sätts in hoskabeloperatören och att nätet kompletteras med någon slagsväxlar.

ISDN heter den äldsta tekniken för att öka bandbredden i detbefintliga kopparnätet. En ny kopparledning läggs till denbefintliga mellan huset och närmaste telestation. ISDNfördubblar kapaciteten för abonnenten. Det gör det smidigare attsurfa på internet och ger möjlighet till videokonferenser medbegränsad kvalitet. ISDN är dock inte tillräckligt snabbt föratt kunna ta emot film- eller TV bilder.

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), däremot, är densenaste tekniken och klarar av att transportera alla typer avrörliga bilder. Den snabbar upp de befintliga koppartrådarna,mellan telestationen till husen. Vanlig telefoni utnyttjar baravissa (låga) frekvenser. ADSL gör så att även outnyttjadkapacitet i telefontrådarna kan användas. Teleoperatören behöverkomplettera telefonstationen med en ny sorts växel, vid sidan avden befintliga. Abonnenten behöver ett speciellt så kallat ADSLmodem som, liksom ett kabel-TV modem, kan kopplas till såväldatorn, telefonen som TV:n.

Fördelen med ADSL är den höga kapaciteten. Nackdelen är att detär dyrt. Priset för ett ADSL-modem ligger omkring 6.000-7.000kronor. Sedan tillkommer själva ADSL-växeln.

En annan nackdel med ADSL-tekniken är att överföringshastighetenminskar dramatiskt ju längre ifrån telefonstationen abonnentenbor. Det kan därför uppstå svårigheter att uppgradera telenäteni glesbygdsområden.

Digital marksänd TV skulle, förutom ett stort antal TV-kanaler,ge alla svenska hushåll tillgång till internet via TV:n. I vårska riksdagen ta ett beslut om TV-nätet ska digitaliseras. Medstörsta sannolikhet går propositionen igenom.

Fördelen är att det går snabbare att genomföra än de andraalternativen. Dessutom skulle det på kort tid komma helabefolkningen till gagn. Nackdelen är att TV-nätet är gjort föratt skicka information åt det ena hållet. Interaktiviteten blirdärmed begränsad. För att kunna surfa på internet, exempelvis,måste användaren kommunicera tillbaka via telefonnätet. Den typav så kallad set-top-box som behövs för att ta emot digitalinformation på TV:n kostar 2.000-5.000 kronor, men beräknassjunka i pris i takt med att andra europeiska länder införDigital TV.