Valboskapen låter sig inte bevekas

Som väntat presenterade regeringen och dess samarbetspartier en expansiv budget för de kommande åren. Ändå håller man fast vid utgiftstakets begränsningar när det gäller den offentliga expansionen, även om taket än en gång klaras med visst budgettrickande. Det senare sker genom att utgifter redovisas som minskade inkomster och att satsningar på infrastruktur hamnar utanför budgeten.

Det positiva i budgeten är att de stimulansåtgärder som regeringen vidtar till största delen handlar om skattesänkningar. Sammantaget sänks skatterna med omkring 16 miljarder kronor men en mindre del återtas genom den så kallade gröna skatteväxlingen.

Den enskilt största skattesänkningen är att det fjärde och sista steget tas i kompensationen för pensionsavgifterna. Detta väntas ge hushållen sju miljarder extra i plånboken under nästa år.
Dessutom höjs grundavdraget som en del av den gröna skatteväxlingen, vilket ger ytterligare cirka 4 miljarder. Men höjda energi- och avfallsskatter begränsar den positiva effekten av denna åtgärd.

Dessutom sänks skatterna med cirka en miljard genom en reformering av reglerna för småföretag (3:12). Av mer temporär karaktär är en nedsättning av arbetsgivaravgiften för företag som anställer långtidsarbetslösa.

Men förvisso saknas inte åtgärder som drar upp den offentliga konsumtionen kraftigt under nästa år. Mer pengar till kommunerna och en stor arbetsmarknadspolitisk satsning väntas öka den offentliga konsumtionen med hela 1,8 procent under nästa år.

Sammantaget väntas vår- och höstbudgeten ge en stimulanseffekt på ekonomin motsvarande 1,3 procent av BNP under nästa år, enligt beräkningar från SEB. Så det är säkrast att räkna med att debatten om valfläsk kommer att ta förnyad fart då.

Satsningarna finansieras främst genom att skatteintäkterna blivit högre än man tidigare trott, främst i form av högre momsintäkter och intäkter från företagsskatterna. Dessutom har kostnader för sjukskrivningar minskat och väntas fortsätta att minska. Dock når regeringen, enligt sina egna beräkningar, inte upp till målet om en halvering av sjukskrivningarna fram till 2008. Det ska heller inte glömmas bort att ränteutgifterna för den offentliga sektorn sjunkit med cirka 40 miljarder årligen sedan 2000.

Ändå är det ingen spektakulärt ljus bild av ekonomin som regeringen målar upp. BNP-tillväxten i år väntas landa på 2,4 procent och öka till 3,1 procent under nästa år. I första hand drivs ekonomin av en stigande privat konsumtion och den offentliga konsumtionsökningen. Med de siffrorna lägger sig regeringen ungefär i mitten av bankernas prognosfält.

Riktigt försiktigt är kanslihuset dess-utom i kalkylerna över vartåt arbetsmarknaden bär, i alla fall när det gäller sysselsättningen. Den reguljära sysselsättningen ökar endast marginellt, enligt regeringens egna beräkningar. I år minskar antalet sysselsatta som inte omfattas av någon form av arbetsmarknadspolitiskt åtgärd med 14 000 personer medan de ökar med 22 000 under nästa år.

Och att arbetslösheten sjunker från 5,8 till 4,9 procent beror därför i hög grad på den omfattande satsningen på åtgärder. Antalet personer i åtgärder väntas öka från dagens cirka 2,7 procent av arbetskraften till 3,6 procent under nästa år. En så kraftig ökning av åtgärderna har inte synts sedan början av 1990-talet.

Med en så svag sysselsättningsuppgång trots några goda tillväxtår är det förvånande att regeringen inte drar slutsatsen att det krävs strukturella åtgärder för att få fart på nyanställningarna. För är det något som saknas i budgeten så är det någon form av strukturgrepp för att hålla tillväxten uppe på lite sikt.