Valutor: De omöjliga valutorna

I förra veckan kostade en dollar som mest drygt 8,60 kronor;vilket är den högsta nivån sedan 1985. Dollarn stärks mot euronockså och nu talar allt fler bedömare om att det bara är entidsfråga innan en euro kostar en dollar. Men det finns allanledning att ta prognoserna med en mycket stor nypa salt. Attförutspå valutakurser är oerhört svårt. Det är till och medtveksamt om det över huvud taget är meningsfullt att försöka.Särskilt svårt är det nog att förutspå dollarkursen just nu. Densom tror på teorierna om en ny amerikansk era, där fortsattsnabb tillväxt och låg inflation kan upprätthållas under långtid, tror också att dollarn kan förbli stark. Den som tror attväxande obalanser i den amerikanska ekonomin snart blirohållbara drar slutsatsen att dollarn knappast kan ligga kvar pådagens nivåer.

Man kan också tänka sig kombinationer av dessa resonemang. Envariant är att dollarn håller sig stark så länge det finnsförväntningar om att den amerikanska centralbanken eventuellthöjer räntan. Den svagare europeiska konjunkturen innebär ju atteuropeiska styrräntor väntas vara oförändrade under ganska långtid. Det betyder att ränteskillnaderna bör öka och därmed gynnadollarn. Men när den europeiska konjunkturen tar fart och den amerikanskamattas, kanske redan i höst, då kan det vara dags för dollarnatt börja försvagas. Det utesluter inte att ökande produktivitetoch en väl fungerande ekonomi på lång sikt ger en allt starkaredollarkurs.En mer dramatisk variant är att konjunkturen i världen somhelhet blir starkare än väntat. Då kan det bli svårare för USAatt finansiera sina stora underskott i bytesbalansen. Det kan isin tur ge en kraftig dollarförsvagning, börsras och enkraschlandning i den amerikanska ekonomin. Det som utlöstebörskraschen 1987 var faktiskt uppgifter om ett oväntat stortunderskott i handelsbalansen.Men hur bra resonemangen än låter finns det ingen anledning attsätta särskilt stor tillit till prognoserna. Man behöver inteleta länge för att hitta stora missar.Aktörerna på den svenska penningmarknaden har haft helt fel omdollarns väg, åtminstone under det senaste halvåret. I septembervar snittprognosen att priset för en dollar skulle falla frånåtta kronor till 7,60 på ett år och till 7,50 på två år. Ifebruari i år hade kronan stärkts en aning och då anpassadesförväntningarna till att kursen om ett år skulle ligga på 7,50och om två år på 7,40.

Åt fel håll

Men dollarn har gått åt rakt motsatt håll. Sedan i slutet avjanuari har den stigit från som lägst 7,70 till strax över 8,60i förra veckan. Mot den bakgrunden är det litet svårt att taprognoserna på riktigt allvar.Utvecklingen under de senaste åren bekräftar känslan av att detär omöjligt att göra valutaprognoser. För bara två och ett halvtår sedan, i slutet av 1996, kostade en dollar ungefär 6,60kronor. Då trodde alla de svenska storbankernas prognosmakareatt kronan antingen skulle fortsätta att stärkas mot dollarneller åtminstone hålla sig under sju kronor under de närmasteett till två åren. Ingen förutsåg den dramatiskadollarförstärkning som inleddes redan i slutet av 1996. Då stegdollarn från 6,60 till 7,80 kronor på bara några månader.

Knappast tillfälligt

Och det var ingen tillfällig uppgång som saknar betydelse i detlånga loppet. Tvärtom var dollarns kraftiga uppgång en starktbidragande orsak till Asienkrisen, åtminstone som utlösandefaktor. Alla de länder i Asien som höll fast växelkurs motdollarn fick ju starkare valutor när dollarn stärktes med nästantjugo procent. Deras konkurrenskraft försvagades dramatiskt ochsituationen blev snart ohållbar.Omkring årsskiftet 1993/1994 låg dollarkursen på ungefär sammanivå som idag, runt 8,50 kronor. Under loppet av bara några århar priset för en dollar alltså först fallit med över tjugoprocent och sedan stigit tillbaka till ungefär samma nivå igen.Liknelsen med att spå väder, som ofta brukar göras när detgäller konjunkturprognoser, stämmer nog ännu bättre förvalutaprognoser. På mycket kort sikt kan man hamna någorlundarätt genom att spå samma eller nästan samma kurs som idag. Pålängre sikt är det i princip omöjligt att göra prognoser medrimlig träffsäkerhet.