Var femte företag startas av invandrare

Företag startade av invandrare eller personer med invandrarbakgrund utgör en viktig del av den svenska ekonomin. Var femte nystartat företag startas av en person med invandrarbakgrund. Den här gruppen företagare finns representerade i hela ekonomin. Det visar en ny undersökning från Verket för näringslivsutveckling, Nutek, som presenteras senare i dag.

”Invandrarnas företag utgör tveklöst en viktig del av ekonomin och utan dem hade den svenska ekonomin inte haft en lika god utveckling”, säger Anders Weström på Nutek och en av författarna av rapporten.

Undersökningen visar också att företagen som drivs av människor med invandrarbakgrund utvecklas lika väl som de företag som drivs av personer utan invandrarbakgrund. Detta gäller både antalet anställda och företagets omsättning.

”Detta är ett viktigt resultat eftersom många företagare med invandrarbakgrund startar i ett underläge”, säger Anders Weström.

Det finns cirka 70 000 företag i Sverige som drivs av en person med invandrarbakgrund vilket motsvarar ungefär vart åttonde företag. Anders Weström pekar också på att en vanlig föreställning bland många människor är att personer med invandrarbakgrund i huvudsak driver pizzerior och kebaber. Undersökningen visar att detta inte är korrekt, utan att den här gruppen företagare finns representerade inom alla yrkeskategorier.

”De är överrepresenterade inom handel och restaurang samt inom transport, exempelvis genom att ha en taxirörelse. Materialet visar dock att företagare med invandrarbakgrund också finns inom kunskapsintensiva sektorer som finans, försäkring, reklam, arkitektur, utbildning, juridik samt hälso- och sjukvård”, påpekar Anders Weström.

Nuteks material visar att det inte finns någon skillnad vad gäller eftergymnasial utbildning för företagare med eller utan invandrarbakgrund. Andelen är lika stor. Faktum är dock att många personer med invandrarbakgrund har en eftergymnasial utbildning, men driver företag som inte klassas som kunskapsintensiva.

”Det är dåligt att invandrare inte får möjlighet att utnyttja sin kompetens”, säger Anders Weström.

I den allmänna debatten hävdar många att hindren i form av regler och byråkrati är stora för dem som vill starta ett eget företag. Detta anses vara ett extra stort hinder för personer med invandrarbakgrund. Rapporten från Nutek visar däremot att så inte riktigt är fallet. Av dem som inte har invandrarbakgrund anser 36 procent att myndighetsregler och tung administration i samband med att man startar ett bolag utgör ett hinder för att starta ett företag. Materialet visar däremot att skillnaden inte är särskilt stor vad gäller personer med invandrarbakgrund. 40 procent av dessa anser att byråkratin är ett hinder.

Beträffande finansiering av en verksamhet i inledningstadiet visar dock materialet att personer med invandrarbakgrund har betydligt svårare att få tillgång till lån, exempelvis från banken. ”Detta kan bland annat bero på diskriminering, men också på att många invandrare inte har de nätverk som många icke-invandrare har. Mot den bakgrunden är det viktigt att bankerna blir upplysta om den här gruppens förutsättningar, inte minst sedan företag som drivs av invandrare utvecklas lika väl som andra företag. Risken att låna ut till dess

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.