Varningsflagg för börsens småttingar

Vårens börsras tycks ha dämpat suget efter småbolagen på Stockholmsbörsen. Sedan i somras har bjässarna gått bättre än knattarna. Efter fyra års kraftig uppgång på börsen anser nu många att småbolagens värderingar är i högsta laget.

Börsens små och medlestora bolag har haft en fantastisk resa de senaste åren. Sedan kurserna på Stockholmsbörsen slog i botten i slutet av 2002 har Carnegies Small Cap-index stigit med 240 procent. Sektorn som en gång handlades med rabatt gentemot sina större och stabilare kollegor handlas nu i stället med en premie.

– Intresset för småbolagen har ökat i takt med att investerarkollektivet blivit mer fragmenterat. Det finns i dag fler mindre aktörer och fler som jobbar med absolutavkastning och för dem är det värt besväret att titta på småbolagen. De tittar mer på djupet och går in och är aktiva och försöker påverka bolagen. Det har gjort att det blivit ett ökat intresse, säger Mats Larsson, ansvarig för småbolagsanalys på Swedbank.

Redan i mitten av förra året hissades varningsflagg för småbolagens framfart på börsen. De hade då inlett 2005 betydligt starkare än sina större kollegor och värderingarna började enligt många bedömare redan då se ansträngda ut. Investerarna tog dock ingen större notis om varningarna och småbolagen ångade vidare uppåt. Carnegie Small Cap-index slutade förra året på plus 44 procent.

Uppgången fortsatte med oförminskad styrka även under början av 2006. Vid tidpunkten för vårens stora börsras var småbolagen upp drygt 20 procent för året. Storbolagen i OMX 30 hade vid samma tidpunkt bara stigit hälften så mycket.

Uppgången för småbolagen sammanfaller med ett ökat intresse för aktier bland småspararna. Avanzas statistik över nätmäklarnas kunders aktiehandel visar exempelvis på en ökning med drygt 40 procent i oktober i år jämfört med samma månad året innan, som i sin tur visade en ökning med 20 procent från 2004.

Att småbolagsaktierna främst drar till sig privatsparare och mindre fondaktörer beror förstås på att det inte lönar sig för en stor fond med flera miljarder i investerat kapital att ta en post i ett litet bolag. Även om aktien skulle rusa flera hundra procent så skulle det knappt märkas i fondens avkastning.

– Man får nog konstatera att det är svårt för de mindre bolagen att få någon riktigt bra utveckling på börsen utan att ha småspararnas stöd, säger David Andreasson, ansvarig för småbolagsanalys på Kaupthing.

Efter den starka inledningen av året gick börsen som bekant in i väggen i början av maj. Men trots att småbolagen hade gått mer än dubbelt så bra som storbolagen fram till dess föll både Carnegies Small Cap-index och OMX 30 i princip lika mycket, cirka 17 procent.

Sedan raset har dock intresset för småbolagen mattats något och OMX 30-index har faktiskt gått några procentenheter mer än Small Cap-index. Mycket av uppgången för storbolagsindex drivs förstås av Christer Gardells inhopp i Volvo och Telia Sonera samt MAN:s bud på Scania.

Men det finns samtidigt många som anser att småbolagen nu efter sin uppgång på 240 procent är minst sagt fullvärderade.

– Vi tyckte att de mindre bolagen såg dyra ut redan för ett år sedan och vi ser fortfarande att det finns ett gap där de stora bolagen är billigare. Generellt sett är vi också lite oroliga över den optimism som tycks råda överallt. Det känns som att det finns risk för en kurssättning om inte bolagen klarar att leverera efter förväntan, säger Petter Stillström, vd för investmentbolaget Traction.

Rabatten som fanns på småbolagen för några år sedan motiverades bland annat med att de hade mindre stabila finanser, mer svårförutsägbar vinstutveckling och ett större beroende av enskilda kunder än de stora bolagen. Numera handlas sektorn med en premie gentemot sina större kollegor och nu motiveras premien bland annat med en bättre tillväxt och en större exponering mot den starka inhemska marknaden.

Premien är förstås olika stor beroende på hur man definierar småbolagssektorn. Swedbank beräknar premien på småbolagen till 10 procent och Mats Larsson tycker att det räcker så.

– Jag tycker att det finns skäl till en premie i den storleksklassen med tanke på att det finns större tillväxtmöjligheter i småbolagen. Men kanske inte så mycket större än så. Småbolagsaktierna har gått starkt, så i dag är de generellt sett inte billiga, säger han.

Även Traction har i sin verksamhet svårt att hitta bolag med en attraktiv värdering, åtminstone när det gäller lite större investeringar.

– Vi kan göra vanligt stock-picking och hitta bra aktier, men när det gäller de större casen där vi siktar på att gå in med en ägarandel på 10-15 procent så är det svårare. För att det ska löna sig så ska det vara rätt billigt, annars är det bättre att gå in med någon promille i ett större bolag. I de småbolag som går bra kan det vara berättigat med en premie, men det finns även många bolag som har ihåliga balansräkningar och där risken är ganska hög. De tål inte en nedgång på samma sätt som till exempel ett stort, stabilt verkstadsbolag, säger Petter Stillström.

Alla är dock inte negativa till småbolagen. Kaupthings småbolagssektor handlas med en premie på 30 procent till övriga börsen, men enligt David Andreasson är värderingen högst rimlig med tanke på vinsttillväxten i bolagen.

– Med de vinstprognoser som vi har är premien borta nästa år och till 2008 handlas de med en rabatt. Det kanske är lätt att tro att vi har en overshooting-situation där kurserna med hjälp av ökad likviditet drivits upp över nivåer som är fundamentalt motiverat, men så är det inte alls. Värderingarna är inte utmanande, säger David Andreasson.

Något som traditionellt talar för småbolagsaktierna så här års är också skatteplanering. Eftersom aktierna i vissa små och medelstora aktier är undantagna från förmögenhetsskatt brukar det vara populärt att köpa på sig dessa aktier över årsskiftet. Enligt Mats Larsson märks dock allt mindre av den trenden.

– Förr om åren brukade alltid kontoren mot slutet av året vilja ha listor på skattebefriade aktier. Numera vill de ha de listorna i juli eftersom ingen vill vara sist in. Det har spridits ut så mycket så det är svårt att peka på någon sådan effekt längre, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets