Vart går börsen?

Ett nytt år. Nya insatser. Med de orden ringande i öronen tog vi oss an ett av årets viktigaste uppdrag – det traditionsenliga rundabordssamtalet med experterna om börsutvecklingen.

Vår ambition? Att finna vägledning inför året. Ska börsen orka prestera ett nytt kursrekord i år? Eller blir det nu ett svagt år efter fyra starka i rad? Kan Astra Zeneca klara sig ur sin börskoma och ska Ericsson äntligen lyfta? Försedda med dessa och en lång rad andra börsfrågor bänkade vi oss den första bankdagen efter helgerna med ett gäng placerarproffs kring ett runt bord ett stenkast från Stureplan i Stockholm.

Bland de utvalda i panelen finns representanter för alla placerarkategorier, stora som små, statliga som privata. Där finns den taktiska placeringschefen för Fjärde AP-fonden, Catrin Abrahamsson Pohjanen, småbolagsförvaltaren Charlotta Faxén på Carnegie, Mårten Lindeborg, taktisk portföljförvaltare vid den norska storbanken DNB Nor, Lars Söderfjell, aktiestrateg vid fondkommissionären ABG Sundal Collier samt vd:n för investmentbolaget Skanditek, Patrik Tigerschiöld, tillika rådgivare åt hedgefonden Eikos.

Och slutsatsen? En optimist, en pessimist och tre som inte tror på några stora rörelser under året. Men en utveckling tycks kvintetten ändå vara överens om: åtminstone första halvåret kommer att bjuda på fortsatta kursuppgångar på Stockholmsbörsen. Och när kursnedgången kommer så lär det gå fort. Då gäller det att dansa nära nödutgången.

Den viktigaste frågan först: Hur går börsen i Stockholm 2007?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – För de större, utvecklade aktiemarknaderna tror jag generellt på en måttligt positiv kursutveckling 2007, i genomsnitt 5-10 procent. Den högsta potentialen finns fortsatt i den europeiska marknaden. Den lägsta i den japanska. Den amerikanska marknaden hamnar någonstans mitt i intervallet.

I Stockholm?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – En begränsad kurspotential. Värderingen jämfört med andra marknader är relativt hög och vinstförväntningarna är för högt ställda. Jag skulle snarare säga max 5 procent, kanske mindre än så.

Mårten Lindeborg: – Jag är mer positiv. Jag skulle tippa att den svenska börsen kan stiga med ungefär 15 procent, kanske lite mer. I USA är prissättningen på vinsterna fortfarande väldigt attraktiv. Avkastningen ger drygt 1,5 procentenheter mer än räntan. Så den klassiska Fed-modellen talar för aktier om man jämför med räntor och USA-börsen skulle kunna stiga med 10 procent.

Och i Sverige?
Mårten Lindeborg: – I Sverige och Europa ser situationen ännu bättre ut. Avkastningen i Europa är nästan den dubbla jämfört med USA, 3,5 procentenheter, vilket gör att aktier redan i utgångsläget har ett väldigt gynnsamt läge. Vinsterna väntas öka med 9-10 procent i Europa. Lägg sedan på utdelningarna på 3,5-4 procent. Det gör sammanlagt 13-14 procent och det utan att vi förväntar oss en värderingsökning, en multipelexpansion, av aktier.

Patrik Tigerschiöld: – Om ingen olycka inträffar går säkert börsen upp med 5-10 procent. Men till skillnad från hur det såg ut för ett år sedan har vi mycket fler anekdotiska uppgifter och märkliga situationer, som de egendomliga rörelserna i råvaror och de enorma likviditetsflödena. Det finns en risk för att vi, om den här likviditeten vänder, snabbt kan hamna på minus.

Spelar olyckor, krig och jordbävningar stor roll?
Patrik Tigerschiöld: – Inte i det här fallet. Snarare att riskvilligheten skulle minska. Den riskvillighet vi ser i dag är ju enorm. Alla älskar ju risk.

Är den tillbaka på nivåerna för 7-8 år sedan?
Patrik Tigerschiöld: – Absolut. Det är helt jämförbart med internethysterin.

Lars Söderfjell: – Där håller jag med.

Patrik Tigerschiöld: – Ta ett exempel som jag hörde nyligen. Man börsnoterar just nu en amerikansk asset management-firma som heter Fortress med 26 miljarder dollar under förvaltning. Två tredjedelar av vinsten är från performance fee och den är väldigt ryckig. Bolaget väntas ändå få p/e-tal på 18-20 när det noteras. Visst, det kanske går. Men det blir väldigt slagigt. Så riskvilligheten är väldigt stor.

Du tror ändå att börsen går upp i år?
Patrik Tigerschiöld: – Ja, men det finns en 50 procents sannolikhet att det blir ett minusår. Det är 50/50. När man har en så stark likviditetscykel som vi har just nu är det mest sannolika att den fortsätter. Men om den inte fortsätter blir det nog ganska dramatiskt. Vi fick en försmak i april-maj med våldsamma nedställ. Det gick ju inte att handla sig ur positionerna. Kurserna föll som en kniv och det är lite av det mönster vi kommer att få se om eller när flödena vänder.

Lotta, vad tror du om börsen?
Charlotta Faxén: – För Sverige blir det första halvåret hyfsat bra i alla fall. Den höga utdelningen kommer att fungera som en kudde på nedsidan. När rapporterna presenteras kommer folk att vara väldigt vaksamma på framtidsutsikterna.

Och för hela 2007?
Charlotta Faxén: – Jag är relativt optimistisk om börsen på helåret, särskilt bland småbolagen. Det kanske jag måste säga. Men vi har sett en stor mängd fusioner och förvärv, vilket har lyft kurserna för småbolagen det senaste halvåret. Det lär hålla i sig under året och då tror jag börsen kan hålla sig på hyfsade nivåer.

En procentsiffra?
Charlotta Faxén: – Analytikerna tror på en vinsttillväxt på hela börsen på 8 procent i år. Om de får rätt så kan man se en börsuppgång på runt 10 procent.

Lars, vad tror du?
Lars Söderfjell: – Noll, säger jag, i bästa fall. Jag tror att vi kommer in i en period av nedrevideringar av de prognostiserade vinsterna för de kommande åren.

Varför?
Lars Söderfjell: – Det är valutor och volymer som kommer att dra ned vinsterna. Nu är värderingen egentligen en satsning på att vinstprognoserna håller. Jag tycker att det finns tecken på att de inte gör det.

Du är pessimist och i minoritet. Varför finns det så få pessimister där ute?
Lars Söderfjell: – Det finns så mycket cash som skvalpar omkring. Och det känns som om vi har en koppling tillbaka till 1999 när vi också upplevde en situation där vi sade att “vi har ett jävla fint stöd från flödena här och börsuppgången fortsätter”. Och det gjorde den ju inte.

– Mitt grundscenario för det här året är att amerikansk BNP-tillväxt går ned till 1-1,5 procent. Om detta är en hård eller mjuk landning det vet jag inte, men det är inte en recession i alla fall. Risken på nedsidan är att det blir något värre, något vi inte har sett sedan 2001 – en konsumentdriven recession i USA.

Inflation eller recession är tillstånd som brukar ge en negativ börs. Finns något av detta på era radarskärmar?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Inget av det finns i mina beräkningar, inte för det närmaste året.

Mårten Lindeborg: – Inflationen minskar successivt, i USA och resten av världen. IMF:s globala prognos för 2007 spår en tillväxttakt på 4,9 procent, det skulle bli det tredje året i rad med nära 5 procent och samma nivå som 2005.

Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Två faktorer är centrala för kursutvecklingen 2007. Dels vinsttillväxten som jag tror blir måttlig, kanske 5 procent i USA och något högre i Europa. Den andra avgörande faktorn är att BNP-tillväxten blir tillräckligt svag för att obligationsräntorna ska kunna ligga kvar på de här låga nivåerna. Och det tror jag att den blir.

Det låter ju lite oroande.
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Det är inte av ondo. Jag skulle vara mer oroad om jag såg att tillväxten i industriproduktionen fortsatte att växa i samma takt 2007 som under de två senaste åren.

Vad talar för en recession?
Mårten Lindeborg: – Husmarknaden i USA kan ju utgöra ett hot, men dit är det långt i dagsläget. De flesta indikatorerna den senaste tiden visar att marknaden håller på att stabiliseras.

Och vad är det som händer om husmarknaden skulle falla mer? Jo, det skulle betyda att räntorna faller och att ännu mer kapital kan frigöras. Det finns med andra ord ekonomiska stabilisatorer som gör att det blir väldigt svårt att hamna i recession.

Så det går inte att hamna i recession?
Mårten Lindeborg: – Omöjligt är det inte, men det är svårt.

Analytikerna här hemma höjer inte längre vinstprognoserna inför 2008. Tvärtom sjunker de en aning och p/e-talet är 15 för börsens största bolag för 2008. Är det början till slutet?

Patrik Tigerschiöld: – Snarare är det ett tecken på att aktiemarknaden inte reagerar på negativa nyheter. Ett sådant exempel är att vi har haft en ganska lång period i USA, när den långa räntan är lägre än den korta. Sannolikheten för att vi får en recession efter en sådan period är väldigt hög. Nu viftar man bort det sambandet med påståendet att det inte gäller när räntorna är så här låga. Det är en stark historisk signal som ingen bryr sig om och det tycker jag är märkligt, särskilt om man sätter det i perspektivet av att vi har haft den starkaste globala tillväxten sedan 1976.

När kan det utvecklas en ny bubbla, orsakad av inflationen?
Mårten Lindeborg: – Tittar vi tillbaka så har vi haft bubblor vart tionde år ungefär. Det har varit it-bubblan och recessionen i den amerikanska ekonomin tio år tidigare. Det skulle kunna ske igen, det är bara tre, fyra år dit. Men det kan vara lite för tidigt att ropa på vargen ännu.

Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Det är inflationshotet som i förlängningen kan vara avgörande för aktiemarknaden. Men det kan vara några år dit.

Vilka branscher undviker du, Catrin?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Råvaror – och då basmetaller snarare än oljepriserna – är det som ligger närmast till hands som en bubbla. Rent cykliskt är vi i en period när vi borde se en press nedåt på metallpriserna.

Fastigheter?
Mårten Lindeborg: – Många poängterar ju risken för en fastighetsbubbla i USA. Men den är ingenting jämfört med fastighetsbubblan i Storbritannien och Australien, åtminstone om man jämför priserna med de disponibla inkomsterna.

Fastigheterna i Sverige då?
Catrin Abrahamsson Pohjanen: – Nej. Utöver råvarorna har vi inte sett några bubblor växa fram ännu.

Mårten Lindeborg: – Den största bubblan som vi behöver vara oroliga för är den som orsakas av lågräntepolitiken i Japan. Yenen har en väldigt låg ränta, 0,25 procent. Då kan väldigt många låna i yen och finansiera köp över hela världen. Man brukar tala om carry trade när man exempelvis har köpt i emerging markets och det är det många, inte minst spekulationskapital, som gjort. Om investerarna stänger sådana positioner kan det få bubbeleffekter. Men vad skulle kunna bli den utlösande faktorn? Den värsta triggern är naturligtvis snabb inflation i Japan.

Vad kan ske?
Mårten Lindeborg: – Historiskt, när yenen har stärkts, har det gått extremt snabbt. Det kan få spridningseffekter på andra håll.

LÄS MER:

DEL 2: MEGATRENDERNA

DEL 3: BRANSCHFRÅGOR

DEL 4: FAVORITAKTIER