”Vi är alltid redo för kamp”
Det är ingen överdrift att säga att Sara Kullgren “slog igenom” när hon för knappt fem år sedan utsågs till Sveriges mäktigaste yrkeskvinna. Själv var hon då 32 år, hade haft sitt jobb ganska exakt en månad och fick anta en stenhård strategi för att värja sig från medieuppmärksamheten och i stället koncentrera sig på att bevisa sig internt.
![]() |
RAKA RÖR: Sara Kullgren följer Nokias principer.
|
I dag är hon minst sagt varm i kläderna som en av Sveriges mest etablerade, välkända och välbetalda affärskvinnor och en av de få kvinnor som låtit tala om sig i telekombranschen. Parallellt är hon “bara” en av Nokiakoncernens många dotterbolags-vd:ar, hierarkiskt sett placerad på ganska behörigt avstånd från företagets koncernchef och fixstjärna Jorma Ollila. Oavsett vilket perspektiv man väljer är hon en av de få svenskar som sitter mitt i framgångssagan.
Rent konkret är Sara Kullgren vd för Nokia Mobile Phones i Skandinavien, ett av koncernens tio säljbolag i Europa. Hennes område står för en “betydande” del av Europaförsäljningen (hur mycket vill man inte uppge) och har 35 anställda – majoriteten marknadsförare – samt ett 50-tal personer som är knutna till bolaget genom outsourcing av tjänster inom utbildning, distribution, support.
Närmaste chef är Ukko Lappalainen som är försäljningsdirektör i Europaledningen och som själv rapporterar till chefen för terminalförsäljning i Europa – som i sin tur rapporterar till Pekka Ala-Pietilä som sitter i Nokias verkställande ledning tillsammans med koncernchefen Jorma Ollila.
Hur är det att få uppmärksamhet värdig en börs-vd samtidigt som du faktiskt sitter rätt långt från företagsledningen?
– Jag var redan från början rätt klar över att uppmärksamheten inte handlade så mycket om min person som om att Nokia är ett häftigt företag och om att jag var ung och kvinna, vilket var ovanligt. Men när det gäller min position internt så gör kulturen att man känner sig central nästan oavsett var man befinner sig. Nokia känns på många sätt som ett litet företag.
Den interna företagskulturen anges som en av de viktigaste faktorerna bakom er framgång, vad är det som är hemligheten?
– Öppenhet. Rakhet. Snabba beslut. Mycket korta beslutsvägar. Och en tydlighet när det gäller värderingar och mål som är slående, och som jag har upplevt ända sedan jag började. Jag jobbade ju i ett amerikanskt företag tidigare, Apple, och där var företagskulturen mer påträngande. Det var lite mer “religion” som det ofta är i amerikanska företag medan det här är lugnare och ändå glasklart. Alla vet vad som gäller. Sedan bryts de övergripande målen och strategierna ner på ett väldigt effektivt sätt så att varje medarbetare har ett antal, i vårt fall fem stycken, tydliga personliga mål. Det gör verksamheten väldigt konkret för alla.
Nokia uppträder ofta väldigt kaxigt utåt sett, samtidigt som er kultur beskrivs som ödmjuk – hur går det ihop?
– För oss är det ingen motsägelse. Är man marknadsledare och därmed den som leder utvecklingen så förväntas man vara kaxig, det är svårt att komma ifrån. Däremot är vi högst medvetna om att om man aldrig får ta det på allvar internt, då kan det ju tvärtom vara förödande. Ödmjukhet är något vi pratar väldigt mycket om internt, framför allt när det gäller vår inställning till kunderna.
Få företag lyckas få värderingarna levande i bolaget. Vad gör ni rätt som alla andra gör fel?
– Rätt och rätt? Det har ju varit en resa för Nokia också, där det från tid till annan har behövts ta tag i arbetet med dem för att få dem att komma till liv. Dels är det här värderingar som är väldigt starka hos ledningen, de lever som de lär och det ger ringar på vattnet. Men sedan är det också något som man måste arbeta med systematiskt hela tiden. Vi har mycket program och aktiviteter kring de här värdena, och även interna undersökningar om till exempel medarbetarnöjdhet eller teambuilding byggs upp kring dem.
Hur ser kontakten med huvudkontoret ut?
– Det europeiska ledningsteamet träffar jag regelbundet, ungefär varannan månad. Sedan finns det ju andra tillfällen, konferenser, utbildningar, gemensamma aktiviteter där flera samlas på en gång. Så vi träffas rätt ofta. Sedan får man snabbt tillgång till högsta ledningen om det händer något. Kommer det till exempel ett brev till någon i högsta ledningen som rör den svenska marknaden tar vi hand om det tillsammans. Det är faktiskt ganska fascinerande att se hur högsta ledningen engagerar sig i enskilda kundfall.
Hur ofta träffar du Jorma Ollila?
– Jag har ju träffat honom flera gånger. Bland annat var jag med på ett program om hur vi skulle förnya “förändrings”-
värderingen för inte så länge sedan och i samband med det träffade jag honom.
Det finns många historier om hur jordnära han är, är det en medveten mytbildning inom företaget?
– Nej, det är faktiskt sant att det är fullständigt avslappnat. Alla behandlar alla som om de vore på samma nivå. Det handlar inte om vilken position man har, det är vad man har att säga som räknas.
Det är väldigt ovanligt att en “stjärnkultur” som den som omger Ollila fungerar. Hur kan det komma sig att han är så beundrad internt?
– Det faller sig ganska naturligt. Både Jorma och flera andra personer i Nokias verkställande ledning har varit med under väldigt många år och stått bakom företagets framgångar. De har förtjänat sin respekt mer än väl.
De många fusioner vi har sett mellan svenska och finländska företag har blottat stora kulturella skillnader. Vad märker du av det?
– Inom företaget ser jag inga skillnader, vi har en egen Nokiakultur som är starkare än de andra två tillsammans. Och det är väldigt lite “politik” mellan olika intressen. Jag behöver aldrig ägna tid åt att hålla på och övertyga olika personer internt för att få okej på mina idéer. All energi i bolaget går ut till kunderna, det gäller oavsett vilken nationalitet man har.
Nokias toppskikt har blivit rikligt kompenserat genom åren och du är själv en av Sveriges bäst betalda yrkeskvinnor. Hur viktiga är de ekonomiska incitamenten för er kultur?
– De ska inte underskattas när det gäller konkurrenskraft, vi måste ju kunna locka till oss världens bästa säljare och ingenjörer. Men jag är övertygad om att det inte är det som är drivkraften för den stora majoriteten här. Många av dem som tagit del av optionsprogrammen har ju varit med under väldigt många år och har arbetat väldigt hårt och skapat de här resultaten. Det är inte konstigt att de belönas. De allra flesta är kvar i bolaget fortfarande och har inte heller förändrat sin livsstil utan fortsätter leva som de alltid har gjort.
Baksidan av framgångarna är att kulturen är prestationsinriktad och det lär finnas en intern travesti på Nokias slogan: “connecting people, but disconnecting families”. Hur ser du på det?
– Jag skulle inte skriva under på den sloganen. Att vi ska ha balans mellan arbete och privatliv finns med i våra grundläggande värderingar och vi pratar ofta om det. Tittar man på många andra företag så står vi oss otroligt väl på det området. Folk kan säkert ryckas med och jobba hårt i perioder, men det där kan man styra väldigt mycket själv.
Nokia står inför ett stort strategiskt steg de närmaste åren och det tvivlas redan på att ni kommer att lyckas. Är ni nervösa?
– Det är klart. Vi lever i en stenhård konkurrens, det är enorma prestationskrav och vi är oerhört hårt bevakade av marknaden – så vi känner ju inte direkt att vi kan luta oss tillbaka.
– Men alla är också otroligt peppade. Det pratas om det här nya steget i hela koncernen, det är på allas läppar. Under hela hösten har vi jobbat med det internt men nu är den nya organisationen på plats ända ut i säljbolagen. Nu tar vi det verkliga avstampet, nu börjar jobbet på allvar.
Det vi hittills sett, i form av N-Gage, verkar ha fått ett rätt svalt mottagande, hur tolkar ni det?
– Det är alldeles för tidigt att tolka något alls, det här är ett helt nytt varumärke som nådde marknaden precis innan julhandeln. Men vi har sålt i enlighet med de förväntningar vi hade, i alla fall på den skandinaviska marknaden. Och jämför man med när till exempel X-box och andra varumärken först nådde den traditionella konsumentmarknaden så är det bra volymer. Det har gått enligt plan. Sedan är det klart att det behöver komma ut fler spel, och det kommer det att göra.
Er företagskultur har hittills byggts upp i medgång, är den stabil nog att hålla även i motgång?
– Vi har ju haft våra utmaningar också, både innan jag började här och sista åren. Fram till år 2001 hade vi ju vant oss vid en fantastisk tillväxt, sedan kom en rad problem i världsekonomin, med licensavgifterna för operatörerna och när marknaden slutade växa. Det var ju en chock för hela branschen, inte minst för Nokia. Men i de lägena är Nokia väldigt starkt. Vi är alltid inställda på kamp, det finns alltid en känsla av att vi är i en brådskande situation och att vi måste jobba jättehårt. Det ligger i hela företagets själ.
Vad ser du själv som största hotet mot er framgångssaga?
– Jag tror inte att det finns bara ett. Det stora övergripande frågetecknet är ju hur snabbt människor kommer att ta till sig den här nya tekniken. Alla vet ju att det tar tid att förändra beteenden. Men för vår del handlar det också om hur vi själva ska hantera allt det här nya. Ny konkurrentbild, nya samarbetspartners, att ladda om varumärket kräver inte bara marknadsföring utan även att produkterna ska vara enkla att använda, distributörerna och återförsäljarna ska vara utbildade, att vi ska lyckas i kommunikationen. Vi har mycket hårt arbete framför oss, det är väldigt mycket som ska falla på plats de närmaste åren. Det är den stora utmaningen.
Du har suttit på din post i snart fem år nu, börjar det inte bli dags att röra på sig?
– Ja, jag vet, jag har aldrig haft ett jobb så länge, haha? Men nej, just nu befinner vi oss i ett oerhört spännande skede där vi ska bryta helt ny mark. Så jag är jättenöjd, jag tycker att jag har det bästa jobb som finns i Sverige.
Om du skulle vilja avancera internt, hur fungerar karriärstegen inom Nokia?
– Jag går regelbundet igenom med min chef hur jag känner för mitt jobb, hur många år till jag kan tänka mig, vad det finns för alternativ, vad som skulle kunna vara intressant. Här måste man signalera själv vad man vill. Nokia är inget “karriärplanerarföretag” där man har en given plan att man jobbar på en viss befattning i två år och sedan automatiskt går vidare till en annan. Vi lever i en alldeles för föränderlig värld för att det skulle fungera. Man får själv signalera vad man vill och förr eller senare kommer det ett tillfälle.Sara Kullgren
Född: 1967.
Familj: Gift med Oliver Samwer.
Bor: Lägenhet i Stockholm.
Karriär: Utbildad på Schartau 1986-87 och IHM 1989-90. Sales Manager Consumer, Apple Computer 1989-96. Account Manager Nokia Mobile Phones Norge 1996-97. After Market Services Nokia Skandinavien 1998. Vd för Nokia Mobile Phones Skandinavien november -98.
Äger: Inga aktier i Nokia, däremot optioner.
Tjänar: 5,5 mkr (2002), inklusive en optionsförsäljning 2002.
Fritid: Åker skidor, seglar.
Senast lästa bok: “Drakarna över Helsingfors”, av Kjell Westö.
Senast sedda film: “Sagan om konungens återkomst”.v
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.