Vi behöver expansiv penningpolitik länge

KRÖNIKA. Mycket god tillväxt och en stark arbetsmarknad – svensk ekonomi fortsätter att imponera. Många utländska investerare jag möter ställer sig alltmer frågande och undrar vad de missar. De förstår inte varför vi har negativ ränta när allt annat ser så bra ut. Det är inte lätt att förstå vare sig som svensk eller som ekonom. Det finns risker med den politiken och det är en svår balansgång. Möjligen kan lite överhettning hjälpa dem som står långt ifrån arbetsmarknaden att få arbete. Ett pris vi bör överväga att betala för att lösa en svår strukturell utmaning. Det behövs dock andra verktyg än bara expansiv penning­politik.

BNP steg fjärde kvartalet med 2,3 procent i årstakt kalenderkorrigerat. För helåret 2016 var tillväxten hela 3,3 procent. Det efter flera år av mycket god tillväxt.

Hushållen bidrog något mindre än tidigare. Lägger man ihop hushållens investeringar i boende med privat konsumtion visar det sig att hushållen fortsatt är en mycket viktig motor för svensk ekonomi. Men samtidigt har hushållens­ skuldökning stabiliserats sedan ett drygt år tillbaka och det talar för en något långsammare tillväxt framöver.

Exporten kom däremot in starkt. Exporten har tidigare varit lite av en besvikelse då den utvecklats relativt svagt en längre tid. Fjärde kvartalet vände det dock och exporten bidrog mer än förväntat. Det samtidigt som vi alltmer pratar om risken för stängda gränser och dämpad global handel. Svenska företag gör bra ifrån sig, men är beroende av hur omvärlden utvecklas.

Dessutom överraskar omvärlden positivt. Signalerna om amerikansk ekonomi är så starka att den amerikanska centralbanken, Fed, sannolikt höjer räntan tre gånger i år och lika många gånger nästa år. Samtidigt växer euroområdet snabbare än potentiell tillväxt, det vill säga så mycket som ett lands tillväxt kan öka utan att det skapas flaskhalsar. Det är bra signaler för svensk ekonomi.

I nästa konjunkturprognos lär vi få revidera upp såväl tillväxten för USA som för Sverige. Samtidigt blir arbetsmarknaden i USA, men framför allt i Sverige, allt stramare. Bland inrik­es födda i Sverige är arbetslösheten över sex månader nära noll. Bland utrikes födda är den betydligt högre och samhället behöver stötta för att hjälpa dessa in på arbetsmarknaden.

Ett sätt, förmodligen det viktigaste, är utbildning. Men det räcker inte, utan det behövs också hjälp av annat slag. En stark ekonomi som öppnar­ möjligheter även för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden­ kan var en pusselbit. Risken är att överhettningen går överstyr. Att vi springer in i väggen i full fart och får ett ordentligt bakslag. Jag har därför, sedan Riksbanken sänkte räntan under noll och började använda sig av annan sorts stimulans, argumenterat för att penningpolitiken inte bör vara mer expansiv. Det står jag fast vid. Däremot kan och bör penning­politiken vara expansiv en längre tid.

Samtidigt har politikerna ett stort ansvar. Sverige har en låg offentligt skuld, kan finansiera sig till en mycket låg ränta och har sammantaget företag och hushåll med sunda finanser. I den miljön är det lämpligt att vidta åtgärder som stärker svensk ekonomis konkurrenskraft på sikt, men också förbättrar möjligheterna för dem med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Det är en svår balansgång, men jag bedömer i nuläget risken för att låta individer långvarigt stå utanför arbetsmarknaden som större än risken för överhettning som går överstyr. En stark konjunktur en längre tid kan vara en förutsättning för att lyckas strukturellt med de utmaningar som utanförskapet utgör. För det krävs politiskt agerande men sannolikt också att penningpolitiken förblir expansiv längre än många förväntar sig.

Vi behöver mer

LO öppnar för utbildningsjobb med lägre lön. Insider/outsiderfokus får stå åt sidan. Ett första steg, men mer behövs.