”Vi har nästan ingautmanare eller hot”

Bruce Chizen

Från att tidigare mest ha sålt programvara som styckegods håller Adobe nu på att nästla sig in i företagens mer centrala system.

Där vill företaget som är mest känt för program som Acrobat, Photoshop och Illustrator hjälpa till med att hanterade stora mängder dokument och formulär som flödar fram och tillbaka mellan företaget och dess kunder och leverantörer.

– Jag pratar med kunder mer än någonsin. Vi säljer nu applikationer som är centrala för stora organisationer och då vill de gärna träffa vd för diskussioner på en mer strategisk nivå, säger Bruce Chizen till Affärsvärlden.

Handelsbanken håller på att se över hur man jobbar med sitt dokumentflöde när det har att göra med kontakten med omvärlden, till exempel via Internetbanken.

Gratis programvara
Genom att Acrobat, mjukvaran som kan läsa så kallade pfd-filer, finns på i stort sett varje PC och kan laddas hem gratis så vet banken att motparten alltid kan läsa ett dokument. Den stora spridingen av Acrobat är en av Adobes stora styrkor idag och gör att man spelar i samma division som Microsoft även om man är betydligt mindre försäljningsmässigt.

Föra året sålde Adobe för runt 1,3 miljarder dollar med en vinst efter skat på 266 miljoner dollar. Börsvärdet ligger dock runt nio miljarder dollar vilket förklaras av en bruttomarginal på 90 procent och goda tillväxtmöjligheter, framför allt som leverantör av dokumentplattformar till större företag.

– Det är i företagssektorn vi ser de största möjligheterna kring intelligenta dokument och då gäller det att hjälpa till att stänga gapet mellan företagens system och konsumenterna med hjälp av PDF och Acrobat, säger han.

Det gäller till exempel när kunder ska fylla i formulär och ansökningar. Idag kan det vara svårt att få in de i företagens större system vilket till och med kan innebära att information kan behöva knappas in igen.

Sverige intressant
Chizen vill förstås att företag istället ska använda PDF-formatet för dokument som åker in och ut från företaget till olika kunder som kan ha helt olika datormiljöer. Han ser möjliga affärer på fler miljarder dollar de närmsta åren och Sverige och Norden är en särskilt intressant marknad.

– Möjligheterna i Sverige är större än på många andra håll tack vare att Internet och bredband är så spritt, säger han.

Tack vare den extremt starka position på marknaden som Adobes produkter har, liksom Windows inom operativsystem har Acrobat i praktiken marknaden för sig själv när det gäller att skapa PDF-dokument, så oroar sig Chizen inte särskilt mycket om konkurrenter så länge man fortsätter att utveckla sina produkter.

Den nya satsningen på företagen gör att Adobe åter igen möter konkurrens från Microsoft. Men Chizen är inte särkilt orolig.

– Vi har nästan inga utmanare eller hot. Det finns en del kopior av Acrobat men de flesta kunder väljer ändå det mer kända märket och betalar en premie för det. Men när det gäller Microsoft så måsta man alltid vara vaksam på vad de gör. Med 35 miljarder dollar i intäkter och 50 miljarder dollar i kassan så måste man det, säger Chizen.

Med marginaler före skatt på runt 30 procent har Adobe länge varit mycket lönsamt och samtidigt varit generösa med optioner till både ledning och anställda. Den minskade konkurrensen om kvalificerade medarbetare och krav från aktieägarna har dock radikalt minskat tilldelningen.

– Det är på väg nedåt eftersom det nu är aktieägarna som bestämmer hur mycket optioner vi kan dela ut. De flesta bolag ger bara ut optioner på runt 3 procent av utestående aktier varje år nu. Aktieägarna tolererar helt enkelt inte mer, säger han.

Tvingande regler
Fram tills för ett och hett halvt år sedan kunde bolagsledningarna till stor del själva bestämma hur mycket optioner som skulle delas ut som belöning till anställda och ledning. Efter att tag kom dock tvingande regler att aktieägarna måste besluta om optioner och nyemissioner.

Under it-bubblan delade Adobe ut optioner på uppåt 8 procent av utestående aktier varje år. Åren 2000 till 2002 så fick anställda och ledningen faktiskt optioner på 20 procent av det totalas antalet utestående aktier vilket fått en del investerare att tala om att man gett bort företaget till de anställda. Totalt under det tre åren återköptes aktier för 830 miljoner dollar för att täcka upp optionsprogrammen. En bra bit över halva kassaflödet gick till optionsprogrammen.

Men nu har tilldelningen fallit till runt 4 procent för 2002 och det blir än mindre för 2003, enligt Chizen som menar att det “borde tillfredställa aktieägarna”.

– Det här händer i alla företag och varenda vd försöker komma på hur man ska hantera kompensationsfrågan och det är en riktig utmaning. På sätt och vis är det trist eftersom jag tror att ett skäl till att high-tech har varit en sådan framgångsrik bransch är just att vi använt optioner som låta folk få ta del i framgången, säger Chizen.

– Nu tittar vi på andra sätt att belöna medarbetarna men det blir inte på samma nivå som tidigare. Dels har vi inte råd och dels behövs det inte av konkurrensskäl men vad händer om nyföretagandet och startups kommer igång igen? Kommer vi börja tappa folk?

Själv fick Chizen optioner på 1,75 miljoner aktier år 200 till 2002 men ägda i början av 2003 ändå bara knappt 2 000 aktier i Adobe. Situationen är liknande både i andra bolag och bland andra Adobes chefer vilket gjort att aktieägare rest krav på att åtminstone ledningen måste behålla en del av de aktie man köper med sina optioner.

Nya riktlinjer
Efter krav från aktieägare på att 75 procent av aktierna måste behållas har Adobe infört riktlinjer som säger att den högsta ledningen minst måste behålla en fjärdedel av de aktier de köper via sina optioner. Efter skatter och annat betyder det i praktiken drygt 10 procent av det antal aktier som optioner första gällde.

– Vi har tagit ledarroll på det här området och är det första high tech-bolaget som gjort det men andra kommer att tvingas av sina aktieägare at följe efter även om de egentligen inte vill. Jag tycker att det är ett bra krav men jag hade föredragit at inte vara först eftersom det gör mindre konkurrenskraftiga (om personal), säger Chizen

År 2002 fick han optioner på 850 000 aktier förutom sin lön på 1,15 miljoner dollar. Med dagens aktiepris är bara de optioner värda över 10 miljoner dollar.