”Vi vill öka takten”

Vid ett bord sitter en man som med koncentrerad blick skissar på en teckning som föreställer en uggla. Vid ett annat sitter en kvinna som fokuserat för penseln över papperet. Rummet är belamrat av olika konstnärsattiraljer, och på väggarna hänger målningar och teckningar i diverse motiv. Platsen är ateljén Lilla Frans på Gärdet i Stockholm, en daglig verksamhet med konstinriktning avsedd för personer med lindrig till måttlig funktionsnedsättning. De kommer dit enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade, LSS. En man med bakåtkammat mörkt hår, iklädd kostym, kliver in i lokalen. Han ställer ner sin väska och fäster nyfiket uppmärksamheten på en serie målningar som föreställer karaktärer ur Tove Janssons Mumindalen-berättelse. Han heter Fredrik Gren och är vd för det börsnoterade omsorgsföretaget Ambea som äger den dagliga verksamheten Lilla Frans.

När Fredrik Gren tillträdde som vd för vård- och omsorgsföretaget i slutet av 2011 var situationen turbulent. Ambea hette då Carema och var indraget i ett händelseförlopp som döptes till Caremaskandalen. Det började med att Dagens Nyheter publicerade en rad reportage med vittnesmål om missförhållanden för brukarna på det Carema-ägda äldreboendet Koppargården. Sedan följde SVT upp med en dokumentär med liknande uppgifter. Förloppet innebar inte bara en rejäl medial käftsmäll för Carema, utan utgjorde också preludiet till den pågående diskussionen om vinstbegränsningar för privata utförare inom välfärdssektorn. Vid den tidpunkten letade Fredrik Gren efter nytt arbete.

Under sex år hade han varit vd för matgrossisten Menigo Foodservice, där han hade lyckats med sitt uppdrag om att höja intäkterna och lönsamheten. När rekryteringsfirman ringde och erbjöd honom vd-posten på Carema, var hans inledande reaktion ”Aldrig i livet”. Efter något dygn tackade han dock ja.

– Jag sov på saken och insåg att jobbet passade mig, även om jag visste att det skulle bli svårt. Jag hade tidigare erfarenhet av att samla bolagsledning och anställda, fokusera på rätt saker, rida ut en besvärlig situation och komma ut starkare, säger han.

Mycket har hänt sedan Caremaskandalen. Bolaget har bytt namn, sålt sjukvårdsdelen till Capio och gjort en del affärsstrategiska förändringar. Ambea har också, i likhet med branschkolleger och konkurrenter som Attendo och Humana, noterats på Stockholmsbörsen. Inför debuten i mars förra året låg teckningskursen på 75 kronor. Huvudägaren Actor SCA – ett partnerskap mellan riskkapitalbolagen Triton och KKR som 2010 köpte Carema – och bolagets övriga drygt 1 900 aktieägare har kunnat bevittna hur kursen toppade omkring hundralappen i fjol för att sedan retirera och i skrivande stund handlas på nivåer runt 68 kronor. Omsorgsbolaget stod för en intäkts- och resultatmässigt stabil prestation det gångna året. Nettoomsättningen ökade med 9 procent till 5,8 miljarder kronor och den justerade rörelsemarginalen hamnade på 8,6 procent, strax under bolagets långsiktiga lönsamhetsmål. Trots detta har aktien sjunkit tillbaka under teckningskursen. En förklaring är politisk osäkerhet, mer om det senare. Fredrik Gren äger själv drygt 710 000 aktier i omsorgsbolaget. På frågan hur han ser på kursutvecklingen svarar han:

– Som ny vd på börsen har jag svårt att förstå kursrörelserna, i synnerhet eftersom vi har vuxit som vi ska. Vi är på rätt väg, och jag är övertygad om att vi tids nog kommer att få en bättre kurs om vi fortsätter leverera som vi gör.

Fredrik Gren växte upp i ett radhusområde i orten Kungsbacka, några mil söder om Göteborg. Hans pappa var truckförsäljare och mamman arbetade i klädbutik. Familjen tillbringade mycket tid på havet, vilket bidrog till att Fredrik Gren, efter ekonomlinjen på gymnasiet, genomgick en 18 månader lång officersutbildning i flottan. Efter tiden inom militären pluggade han på Handelshögskolan i Stockholm och inledde i början på 1990-talet sin karriär på konsultbolaget Mckinsey. Han stannade där i nio år och jobbade bland annat med digitaliseringsprojekt i flera olika branscher – från pappersindustrin till detaljhandeln. Efter millennieskiftet blev han utsedd till ekonomidirektör på Sveriges Television där han i fem år var med om att påbörja digitaliseringen av public service-bolagets produktionsinfrastruktur.

– För en del var det ögonhöjande att jag gick från en amerikansk konsultfirma till public service. Men jag hade tidigare jobbat med SVT i olika konsultprojekt och tyckte att det var spännande att se hur digitaliseringen påverkade mediebranschen, säger han.

Efter tiden på SVT blev Fredrik Gren år 2006 rekryterad till posten som finanschef för dåvarande matgrossisten Ica Meny, som riskkapitalbolaget Nordic Capital hade förvärvat av livsmedelskoncernen Ica och som sedermera bytte namn till Menigo Foodservice (i dag ägt av amerikanska Sysco). Matgrossisten brottades då med sviktande lönsamhet – och efter något år utsågs Fredrik Gren till vd för att reda ut problemen. Han tog initiativ till att renodla organisationen och fokusera på färre affärssegment.

– Situationen var svår i början, men vi lyckades gå från sämst till bäst i klassen när det gäller lönsamhet. Vi gick från minusresultat till en marginal på runt 3 procent.

En liknande renodling av verksamheten inleddes när Fredrik Gren blev vd för vård- och omsorgsbolaget Ambea. Efter drygt ett år såldes alltså sjukvårdsdelen – som bland annat bestod av 35 vårdcentraler och vid tidpunkten omsatte 1,7 miljarder kronor – till Capio.

– Jag är hellre duktig på färre områden än halvbra på flera. Efter att ha gjort vår hemläxa landade vi i att tillväxt- och lönsamhetsmöjligheterna fanns i äldreomsorg och LSS-boendeverksamhet. Det var en viktig strategiändring för oss, säger han.

Låt oss göra en kort tillbakablick på utvecklingen inom omsorgssektorn i Sverige innan vi tittar närmare på Ambea. Fram till 1990-talet var det främst kommunerna som bedrev vård- och omsorgsverksamhet, exempelvis äldreboenden. När lagen om offentlig upphandling (LOU) infördes 1992 gavs kommunerna ökad möjlighet att köpa in omsorgstjänster från privata bolag. Sedan dess har den privata vård- och omsorgsmarknaden vuxit stadigt i landet. År 2009 införde den borgerliga regeringen lagen om valfrihetssystem (LOV). I korthet innebär den att kommuner har möjlighet att konkurrensutsätta omsorgsverksamheten genom ett valfrihetssystem där brukaren kan välja mellan offentliga och privata utförare. Privatiseringen tog fart, även om lejonparten av omsorgsverksamheten fortfarande ombesörjs av kommuner. Efterfrågan på och marknaden för omsorgstjänster har vuxit och väntas fortsätta expandera. Det beror bland annat på demografiska förändringar med ökad andel äldre och på att fler personer diagnostiseras och omfattas av LSS-lagen – samhällstrender som gynnar privata omsorgsleverantörer.

Ambea är i dag organiserat enligt fyra segment (läs mer i faktaruta). Inom Vardaga bedrivs äldreboenden, och inom Nytida erbjuds omsorgstjänster till personer med funktionsnedsättningar eller psykosocial problematik, exempelvis gruppbostäder och daglig verksamhet. Tillsammans utgör dessa två områden drygt 90 procent av bolagets nettoomsättning. Den tongivande strategiska förändringen för Ambea de senaste åren har varit att öka andelen verksamheter som bedrivs i egen regi i stället för genom entreprenadkontrakt. Det senare betyder i korthet att Ambea driver verksamheten på uppdrag av en kommun i en fastighet som kontrolleras av kommunen och till ett pris som fastställs via offentlig upphandling. Egen regi-modellen innebär i stället att Ambea utformar, bemannar och långtidshyr (eller äger) lokalerna där omsorgsverksamheten håller till. Sedan köper kommunerna individuella platser efter behov, till ett pris som bestäms via abonnemangsavtal. Egen regi-verksamheterna ger Ambea större operationell flexibilitet, till exempel när det gäller schemaläggning.

– En entreprenad innebär att vi tar över ett hus som vi inte har designat och personal som vi inte har rekryterat och som inte har valt oss som arbetsgivare. Det är svårare att driva en sådan verksamhet än om vi har utformat lokalen och rekryterat personalen.

Om man jämför Ambeas två största affärssegment blir det tydligt att enheter i egen regi är mer lönsamma. Vardaga hade i fjol en rörelsemarginal på 6,8 procent och intäkter på 2,2 miljarder kronor, varav 45 procent av dessa härstammade från verksamhet i egen regi. Detta kan jämföras med situationen i Nytida där 84 procent av omsättningen på 2,8 miljarder kronor genererades i egen regi. Segmentet hade förra året en rörelsemarginal på 12,2 procent. Egen regi innebär dock högre risk och ökad känslighet. Om huset är fullt är lönsamheten stark, men skulle beläggningen minska påverkar det lönsamheten ganska direkt.

– Därför är det viktigt att vi levererar bra kvalitet. Det har vi hittills lyckats med och i dag har vi kö till de flesta av våra enheter i egen regi.

Om Ambeas egen regi-verksamhet går starkt har det varit desto tyngre inom entreprenad-segmentet. Förra året minskade omsättningen till följd av avslutade kontrakt inom både äldreomsorgen och LSS-verksamheten som inte har kompenserats av vunna volymer, som det hette i årsredovisningen för 2017. Också under första kvartalet i år sjönk intäkterna. Den negativa utvecklingen beror framför allt på att Ambea brottas på en svagare anbudsmarknad med färre – och därmed mer prispressade och konkurrensutsatta – upphandlingar. Fredrik Gren ser två orsaker till den avmattade marknaden. Dels är det politiskt sett dålig tajming för kommuner att påbörja upphandling under den pågående debatten om vinstrestriktioner i välfärden och när höstens riksdagsval närmar sig. Dels medför högkonjunkturen att rationaliseringstrycket på kommunerna minskar. Men han är inte orolig för framtiden.

– Det är naturligt att entreprenadmarknaden går upp och ner över tid.

Eftersom lönsamheten är högre inom egen regi vill Ambea fortsätta öka andelen sådana enheter, antingen genom att köpa verksamheter eller öppna nya. Just nu har de en rekordstor pipeline av nyetableringar. Under innevarande år ska 17 enheter slå upp portarna – tre äldreboenden och 14 LSS-verksamheter – jämfört med 14 stycken i fjol. Egen regi-verksamheternas andel av den sammanlagda omsättningen uppgick förra året till 65 procent. För några år sedan låg motsvarande siffra på runt 40 procent, och då var också rörelsemarginalen lägre än i dag. Frågan är om Ambea framgent vill minska andelen entreprenadkontrakt och i stället ha enbart egen regi-enheterna som fokusområde?

– Båda delarna kommer att finnas kvar, men de närmaste åren kommer den stora tillväxten från egen regi. Där vill vi öka takten och öppna ännu fler enheter framöver, säger Fredrik Gren.

Som nämnts tidigare är debatten om vinster i välfärden ett orosmoln för Ambea och andra privata välfärdsaktörer. Efter Ilmar Reepalus omdiskuterade utredning i frågan har nu den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet lagt fram ett förslag om vinstbegränsningar, vilket riksdagen ska ta ställning till den 7 juni. Förslaget innebär i korthet att bolagens rörelseresultat i förhållande till det operativa kapitalet ska begränsas till 7 procent plus statslåneräntan. Men förslaget betraktas redan på förhand som dödfött, eftersom det saknar riksdagsmajoritet då Allianspartierna och Sverigedemokraterna har annonserat att de tänker rösta nej. Fredrik Gren verkar inte bekymrad inför omröstningen.

– Jag tror inte att Socialdemokraterna hade vågat lägga fram detta totalsågade förslag om de inte visste att det inte skulle gå igenom. De verkar lägga fram det enbart som en del av överenskommelsen med Vänsterpartiet och för att valet närmar sig, säger han.

Oavsett utfallet i omröstningen talar en del för att diskussionen om vinster i välfärden lär fortsätta, inte minst i samband med riksdagsvalet. Med jämna mellanrum har medierna de senaste åren rapporterat om opinionsundersökningar som visar att det finns ett stöd för vinstbegränsningar. Fredrik Gren köper dock inte detta utan menar att motståndet har minskat.

– De siffrorna som nämns i debatten är ofta flera år gamla, men i undersökningar där man ställer valfrihet gentemot vinst så prioriteras valfrihet högre, säger han.

Ambea ska för 2017 dela ut 1 krona per aktie till ägarna, vilket är i linje med deras utdelningspolicy på 30 procent av nettovinsten. Det betyder att Fredrik Gren – som alltså äger 710 000 aktier i omsorgsbolaget – får ett privatekonomiskt tillskott utöver hans grundlön som vd. Frågan är om han anser att det är rimligt att ett bolag vars intäkter består av skattemedel kan ge en del av överskottet till ägarna?

– Vi har inte haft en krona i utdelning de senaste sju-åtta åren utan alla vinster har återinvesterats. Efter noteringen har vi fått ägare som satsat kapital och då är det naturligt att de förväntar sig avkastning i form av utdelning. Därför delar vi ut cirka en tredjedel av vinsten, vilket betyder att för varje krona som delas ut återinvesteras två.

Vad gäller framtiden för Ambea säger Fredrik Gren att de i år inte kommer att nå målet om en rörelsemarginal på 9,5 procent – men likt i fjol hamna strax under. Det beror framför allt på ökade investeringskostnader i samband med fler nyetableringar av verksamheter i egen regi. Bolaget ska anlägga motvärn genom att effektivisera och automatisera administrationen, vilket förväntas leda till besparingar på 30 miljoner kronor från och med nästa år.

– Vi kommer att fortsätta växa starkt inom egen regi. Men tillväxttakten påverkar också lönsamheten. Om vi hade bromsat tillväxt så skulle vi ha nått vårt marginalmål i år.

Fredrik Gren

Född: 1968 i Kungsbacka.

Bor: I Stockholm.

Familj: Gift och fyra barn.

Gör: Vd på vård- och omsorgsföretaget Ambea sedan 2011, styrelseordförande i Vårdföretagarna samt styrelseledamot i Almega och Svenskt Näringsliv.

Bakgrund: Vd för Menigo Foodservice, ekonomidirektör på SVT, konsult på Mckinsey.

Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och värnpliktsofficer i flottan.

Fritidsintressen: Familjen och skärgården. Livsmotto: Keep calm and carry on.

Fredrik Gren är vd för det börsnoterade omsorgsföretaget Ambea. När han tillträdde 2011 hette företaget fortfarande Carema och var indraget i ett händelseförlopp som döptes till Caremaskandalen.

Ambea

Omsättning: 5,8 miljarder kronor år 2017 (5,3 miljarder).

Justerad rörelsemarginal: 8,6 procent (8,6).

Antal anställda: 15 000.

Om verksamheten: Ambea hette tidigare Carema och är i dag en leverantör av omsorgstjänster med cirka 500 enheter i främst Sverige men även Norge. Verksamheten, som bedrivs i egen regi och via entreprenad, är uppdelad i fyra segment. Inom Vardaga: äldreomsorg. Inom Nytida: omsorgstjänster, som korttidsboende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Inom Klara bedrivs bemanningslösningar inom vården. Det fjärde segmentet är Heimta, Ambeas norska omsorgsverksamhet (startad 2016) för personer med funktionsnedsättning. Vardaga och Nytida står för 90 procent av intäkterna.