Vita riddare i tjuv- och rackarspel vid uppköp

Det blir allt vanligare att börsbolag försöker hissa priset vid ett uppköpsbud genom att bjuda in till ett inofficiellt auktionsförfarande. Ibland urartar processerna till något som närmast liknar bluffstopp.

Enligt reglerna om offentliga uppköpserbjudanden får en styrelse inte utan bolagsstämmans godkännande aktivt motverka ett bud, men det går bra att söka ett högre bud. I USA är det vanligt att börsstyrelser aktivt söker hitta nya ägare till bolaget. En svensk styrelses uppgift är att driva bolagsverksamheten medan det är aktieägarna som äger frågan om huruvida bolaget skall säljas.

– Om det handlar om ett fientligt bud så kan det naturligtvis vara intressant för styrelsen att försöka få till en budstrid med en konkurrerande köpare, säger advokat Ola Åhman, delägare på Roschier Advokatbyrå.

– Att lägga ned rimliga resurser på att finna en “white knight” anses inte vara en otillåten försvarsåtgärd i en budsituation, berättar han.

Advokaten och delägaren Per Berglöf på advokatbyrån Delphi säger att det händer att även välvilliga styrelser bjuder in fler köpare.

– Om styrelsen vet att det finns fler aktörer kan det naturligtvis vara rätt väg att gå även för bolaget, säger han.

En företagsauktion för att sälja ett publikt bolag kan inte gå till på samma som när ett privat aktiebolag säljs. Buden i den förstnämnda auktionen är inga bud, eftersom sådana omedelbart måste offentliggöras. I stället lämnar potentiella köpare indikativa nivåer – “vi skulle kunna tänka oss att bjuda si och så här mycket” – till styrelsen. Eftersom förfarandet är informellt och inga riktiga bud l��ggs är styrelsen när som helst fri att bryta förfarandet.

Vid ett auktionsförfarande av det här slaget finns det dessutom en stor risk för läckor.

– Anställda på målbolaget får plötsligt i uppdrag att ta fram uppgifter om bolaget och lägger ihop två och två eller så sprids det på annat sätt, säger Clas Romander, även han delägare och advokat på Delphi.

Clas Romander varnar för att förfarandet till och med kan skada bolaget.

– Det finns också en risk att målbolaget blottas för mycket i en due diligence. I ett sådant här auktionsförfarande måste bolaget öppna upp så att alla intressenterna kan gå in och ta del av siffror och andra uppgifter som påverkar värderingen. Det innebär att även konkurrenterna kommer att känna till prislistor och marginaler, vilket kan innebära att målbolaget inte lika längre är värt lika mycket efter att köparen lyckats förvärva det, säger han.

Nackdelarna gör att det, enligt Per Berglöf, inte är självklart att rekommendera en klient att delta i en inofficiell företagsauktion av det här slaget.

– Nej, absolut inte. I ett sådant läge måste fördelarna vägas mot nackdelarna, säger han.

Clas Romander och Per Berglöf berättar om ett av byråns uppdrag som fick ett oväntat slut.

En utländsk industriell köpare hade länge haft sina blickar på ett svenskt noterat bolag i samma bransch. De två bolagen kände väl till varandra vilket gjorde att köparen hade goda insikter i verksamheten. En konkurrent hade tidigare lagt ett bud men det hade avvisats av de stora aktieägarna som ansåg att det var för lågt. Den industriella köparen kontaktade styrelsen och berättade om planerna på att höja budet. Styrelsen var inte ovilligt inställd men två av ledamöterna krävde att styrelsen först bjöd in ett par andra bolag som också visat intresse för ett förvärv.

– Styrelsen inledde ett inofficiellt auktionsförfarande men eftersom det var ett publikt bolag så kunde bara indikativa nivåer anges, berättar Clas Romander.

I slutänden låg Delphis klient en bra bit över de andra förslagen och de förberedde ett officiellt bud, men först ville de förankra budet genom bindande säljlöften (irrevocables) från ett par av ägarna. Då blev det plötsligt svårt att få tag på styrelsen.

– Det blev radiotystnad, ingen ringde tillbaka, berättar Clas Romander.

Plötsligt en morgon, strax innan det blev offentligt, fick de reda att ett annat bolag som inte deltagit i auktionsförfarandet lagt ett bud strax över deras klients. Budet var förankrat hos styrelsen.

– Det var ett taktiskt spel på det sättet att styrelsen förde diskussion med en part i stället för att avsluta auktionsförfarandet som de startat. Å andra sidan fick aktieägarna säkert bättre betalt, säger Per Berglöf.

Klienten hade i det läget möjlighet att lägga ett ännu högre bud men valde att avstå.

MARGARETA LEVANDER

redaktion@afv.se

________________________________________________________

Så här säger reglerna

Målbolagets styrelse får inte aktivt vidta försvarsåtgärder som kan försvåra budets genomförande utan att bolagsstämman dessförinnan beslutat om det.

Att aktivt söka konkurrerande bud är dock inte någon otillåten försvarsåtgärd.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.