Sveriges BNP väntas minska med 4 procent

I den senaste stora prognosen i januari spådde regeringen en BNP-ökning på 1,1 procent i år och 1,6 procent nästa år. I en prognosuppdatering den 4 mars spådde regeringen att den svenska tillväxten skulle dras ned 0,3 procentenheter i år på grund av coronaviruset.

Magdalena Andersson framhåller att virusutbrottet har fått allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. Det handlar om en kombinerad efterfråge- och utbudschock med spridningseffekter mellan länder.

Osäkerheten i prognosen är mycket stor. Bedömningen baseras bland annat på analyser av hur olika branscher påverkas av de åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen och hur ekonomin har reagerat vid tidigare kriser.

Världsekonomin liksom den svenska ekonomin bedöms gå in i en lågkonjunktur med en kraftigt negativ BNP-tillväxt 2020.

Svensk BNP bedöms minskar i paritet med fallet under finanskrisen.

”Den negativa tillväxten och de omfattande varsel som hittills rapporterats bekräftar bilden av att arbetsmarknaden kommer att försämras markant med fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet”, säger hon.

Arbetslösheten väntas nu stiga från 6,8 procent förra året till 9,0 i år för att sedan ligga kvar där nästa år. I januari spåddes 7,0 procent i år.

Återhämtningen förväntas pågå under flera år med ett resursutnyttjande som är långt under det normala de närmaste åren. BNP väntas öka med 3,4 procent 2022 och 3,1 procent 2023.

De omfattande finanspolitiska åtgärderna och fallande skatteintäkter förväntas leda till stora underskott i de offentliga finanserna.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till -3,8 procent av BNP i år och -1,4 procent nästa år. I januari spåddes ett överskott på 0,1 procent i år.

KPIF-inflationen väntas sjunka till 0,5 procent i år och stiga till 1,5 procent.